Andra teman:

Tema: Möt människorna bakom forskningen

Utan kreativa, kompetenta och noggranna personer hade vi inte haft något att skriva eller göra poddar om. Här får du möjlighet att möta människorna bakom de forskningsresultat som vi vanligtvis rapporterar om här på Vetenskap & hälsa. (Temabild olika forskare: iStock/Olga Kurbatova)

Hon forskar om blodets mysterier

Det är livsviktigt att blod matchas rätt mellan blodgivare och mottagare. Men ändå händer ibland det att det uppstår oönskade reaktioner som forskarna inte kan förklara. Jennifer Ricci Hagman är en av de forskare som sysslar med ett ”detektivarbete” som spelar stor roll för patienten. Läs mer »

”Jag vill att vi ska kunna bota ännu fler barn som drabbas av leukemi”

Barnonkologen Kees-Jan Pronk forskar om vad som händer i blodet hos barn som utvecklar leukemi. Han forskar också på biverkningarna av de tunga behandlingar som många barn med leukemi genomgår. Läs mer »

”PET-bildmarkörer skulle kunna förändra framtidens cancervård”

Läkaren Elin Trägårdh arbetar med diagnostisk nuklearmedicin –särskilt en teknik som kallas PET/CT som framför allt används vid undersökningar av patienter med cancer. Idag analyseras PET/CT-bilderna manuellt av läkare. Läs mer »

”Det behövs bättre behandlingsmetoder mot hjärntumörer”

Onkologen Anders Wittrup forskar om så kallade RNA-läkemedel och hur sådana skulle kunna användas vid cancerbehandling. ”I första hand handlar det om behandling av hjärntumörer. Mot dem finns det idag väldigt få behandlingsalternativ.” Läs mer »

”Det är varje forskares dröm att få fram nya behandlingar mot sjukdomar”

Kardiologen Martin Magnusson, forskar på vad som orsakar diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. ”Vi använder oss av stora patient- och populationsbaserade kohortstudier för att analysera biomarkörer och deras koppling till sjukdom. Syftet är att hitta nya mediciner för diabetes och kardiovaskulär sjukdom.”  Läs mer »

”Vi hoppas att vår forskning kan ge en behandling som skyddar nervcellerna”

Neurologen Gesine Paul-Visse är inriktad på att upptäcka, utveckla och implementera nya behandlingar för neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom och stroke. ”Min motivation är behovet hos de patienter jag möter.” Läs mer »

”Vi producerar patientspecifika 3D-implantat som förkortar operationstiden”

Einar Heiberg och hans team utvecklar och skriver ut 3D-modeller av organ och medicinsk utrustning. Syftet är bland annat att hjälpa kirurger att förbereda sig inför svåra operationer. ”Min vision är att vid komplicerade operationer så ska kirurgen redan ha gjort operationen flera gånger i förväg.” Läs mer »

Ny forskning ger bättre diagnostik vid lungcancer

I dag finns stora möjligheter att ge lungcancerpatienter en förbättrad behandling.
– Vi har fått fram ny forskning som ger direkta resultat i vården och kan öka överlevnaden genom underlag för nya behandlingar för lungcancerpatienter, säger Hans Brunnström, docent och patolog. Läs mer »

”Jag hoppas att min forskning leder till mer kunskap om bakterier vid cystisk fibros”

Möt infektionsläkaren Lisa Påhlman som forskar inom området luftvägsinfektioner vid cystisk fibros – en genetisk sjukdom som drabbar flera av kroppens organ, framför allt lungan. ”Om vi visste mer om de bakterier och den svamp som dessa patienter drabbas av så skulle vi kunna skapa en mer skräddarsydd antibiotikabehandling åt dem.” Läs mer »

”Barnen frågar alltid: varför fick just jag den här sjukdomen?”

Barnreumatologen Robin Kahn och hans forskargrupp försöker hitta svaret på två frågor: varför drabbas vissa barn av barnreumatisk ledsjukdom – och hur kan sjukdomen botas? ”Det var de två frågorna som fick mig, och ett helt team, att börja forska.” Läs mer »

”Genom att förstå mer kan vi hitta nya behandlingar mot komplikationer av typ 2-diabetes”

Hjärtläkaren Andreas Edsfeldt forskar ombiologin bakom vissa komplikationer kopplade till typ 2-diabetes, som till exempel stroke och hjärtinfarkt. “Kardiovaskulära komplikationer är vanligare bland människor som lider av typ 2-diabetes. Tänk då om vi kunde hitta nya behandlingar som gör att sådana komplikationer inträffar mer sällan.” Läs mer »

”Jag hoppas någon gång kunna berätta för mina patienter att vi har ett botemedel”

Barnkardiologen Karin Tran Lundmark behandlar bland annat patienter med högt blodtryck i lungornas pulsådror, ett tillstånd som i dagsläget inte går att bota. ”Tänk om vi kunde lösa upp det som blockerar och få blodet i lungan att flyta obehindrat?”
Läs mer »

”Min vision är att ingen ska behöva dö i väntan på organtransplantation”

- Idag kan vi bara använda 20 procent av de lungor som doneras. Anta att vi skulle kunna reparera, och återställa, lungfunktionen i donerade lungor. Det skulle vara till enorm nytta för patienter som väntar på att få en lungtransplantation, säger thoraxkirurgen Sandra Lindstedt. Se filmen där hon berättar om sin forskning. Läs mer »

Skärpa och djup som tar forskningen framåt

Inom medicinens värld finns ett växande behov av att kunna avbilda vårt inre med allt större detaljskärpa. Förutom bildupplösning och olika typer av bildinformation handlar det också om att skärskåda kroppens mikrouniversum på detaljnivåer aldrig tidigare beskrivna. Där kan det dölja sig nya svar kring sjukdomar och hur kroppens olika system fungerar. Läs mer »

Hjälp behövs redan innan minnet sviktar

Kognitiva sjukdomar är samlingsnamnet på en mängd sjukdomar som drabbar hjärnan och förstör förmågan att tänka och agera logiskt där Alzheimers sjukdom är vanligast. Vid Lunds universitet forskar professor Oskar Hansson och hans kollegor för att hitta metoder som förbättrar diagnostiken såväl som livskvaliteten för personer med kognitiva sjukdomar. Läs mer »

All kraft på att bekämpa barncancer

Utanför de olika intagningsrummen på barnonkologen avdelning 64, hänger inplastade namnskyltar med regnbågar, enhörningar och traktorer som de unga patienterna själva har gjort. Hit kommer varje år runt 60 nyinsjuknade barn i cancer från södra Sverige, som behöver utredas eller behandlas. Av dem överlever 85 procent. Läs mer »

Huntingtons sjukdom – en fascinerande gåta

Den som bär på den muterade genen får någon gång i livet den dödliga sjukdomen Huntingtons sjukdom. Hjärnsjukdomen kan ärvas över generationer, börjar smygande, gör det allt svårare att reglera känslor, tankar, sedan rörelser. Än finns ingen behandling. Men Huntingtonforskaren och psykiatrikern Åsa Petersén jobbar hårt på det. Läs mer »

Med trubbiga armbågar – för bättre psykisk hälsa

Elisabeth Argentzell, arbetsterapeut och forskare, kombinerar undervisning och forskning med ett stort nätverkande om och för förbättrad psykisk hälsa. Hon gläds åt att interventionen Vardag i Balans och nya yrkeskategorin peer support nått in i psykiatrin. Ibland gnisslar hon tänder över det svåra i att påvisa vetenskaplig evidens när det har med mänskligt mående att göra. Läs mer »

Handkirurg med hjärnkoll

Handen är människans verktyg. Med handen uppfattar vi beröring och känner ytstrukturer. Handens rörelser och gester är även viktiga för vårt kroppsspråk, vår personlighet och identitet. Det är samspelet mellan hjärnan och de perifera nerverna som styr handens motorik och förmåga att känna. Forskare hitta balansen mellan hjärnan, handens och teknikens möjligheter. Läs mer »

Söker spår mot äggstockscancer

När Ingrid Hedenfalk för många år sedan läste till biolog valde hon att göra sitt examensarbete om ovarialcancer, eller cancer i äggstockarna. Nu har hon arbetat som forskare i mer än ett kvarts sekel och har fokus på att hitta spår i endometriosvävnad som ökar risken att senare i livet få en viss typ av äggstockscancer. Läs mer »

Matdagböckerna ger svar på forskarnas frågor

Mat kan göra oss sjuka och den kan göra oss friska.
- Dagens kostrekommendationer är för allmänna. Idealet hade varit att man utifrån ett blodprov vid födseln fick veta vilken diet som är bäst för just sig, säger Carin Andrén Aronsson, forskande dietist och enhetschef vid Skånes universitetssjukhus. Läs mer »

Svaren kan finnas i en tesked blod

Allt som behövs är en tesked blod. För forskarna kan det rymma ledtrådar, kanske till och med svaren på frågorna de ställer. När provet lämnats har Charlotte Brundin, biomedicinsk analytiker på Skånes universitetssjukhus och labbansvarig för PreCiSe-studien, 48 timmar på sig att analysera det. Läs mer »

Fullt fokus på proverna

För två år sedan startade POInT-studien i Sverige som ska undersöka om oralt insulin kan förhindra ett insjuknade i typ 1-diabetes. Nu har forskarna fullt fokus på att samla in och förbereda deltagarnas prover för analys. De första resultaten väntas först om några år.
– Det ska bli spännande, säger Carina Törn, docent och laboratoriesamordnare på Lunds universitet. Läs mer »

I gränslandet mellan sjukvård och akademi

Till POInT-mottagningen på Clinical Research Centre i Malmö kommer föräldrar med sina små barn som har hög risk för typ 1-diabetes. En av forskningssjuksköterskorna som tar emot dem är Annika Björne Fors som samordnar all provtagning och alla besök i studien. Läs mer »