Inom medicinens värld finns ett växande behov av att kunna avbilda vårt inre med allt större detaljskärpa. Förutom bildupplösning och olika typer av bildinformation handlar det också om att skärskåda kroppens mikrouniversum på detaljnivåer aldrig tidigare beskrivna. Där kan det dölja sig nya svar kring sjukdomar och hur kroppens olika system fungerar. Läs mer »

Kognitiva sjukdomar är samlingsnamnet på en mängd sjukdomar som drabbar hjärnan och förstör förmågan att tänka och agera logiskt där Alzheimers sjukdom är vanligast. Vid Lunds universitet forskar professor Oskar Hansson och hans kollegor för att hitta metoder som förbättrar diagnostiken såväl som livskvaliteten för personer med kognitiva sjukdomar. Läs mer »

Utanför de olika intagningsrummen på barnonkologen avdelning 64, hänger inplastade namnskyltar med regnbågar, enhörningar och traktorer som de unga patienterna själva har gjort. Hit kommer varje år runt 60 nyinsjuknade barn i cancer från södra Sverige, som behöver utredas eller behandlas. Av dem överlever 85 procent. Läs mer »

Den som bär på den muterade genen får någon gång i livet den dödliga sjukdomen Huntingtons sjukdom. Hjärnsjukdomen kan ärvas över generationer, börjar smygande, gör det allt svårare att reglera känslor, tankar, sedan rörelser. Än finns ingen behandling. Men Huntingtonforskaren och psykiatrikern Åsa Petersén jobbar hårt på det. Läs mer »

Elisabeth Argentzell, arbetsterapeut och forskare, kombinerar undervisning och forskning med ett stort nätverkande om och för förbättrad psykisk hälsa. Hon gläds åt att interventionen Vardag i Balans och nya yrkeskategorin peer support nått in i psykiatrin. Ibland gnisslar hon tänder över det svåra i att påvisa vetenskaplig evidens när det har med mänskligt mående att göra. Läs mer »

Handen är människans verktyg. Med handen uppfattar vi beröring och känner ytstrukturer. Handens rörelser och gester är även viktiga för vårt kroppsspråk, vår personlighet och identitet. Det är samspelet mellan hjärnan och de perifera nerverna som styr handens motorik och förmåga att känna. Forskare hitta balansen mellan hjärnan, handens och teknikens möjligheter. Läs mer »

När Ingrid Hedenfalk för många år sedan läste till biolog valde hon att göra sitt examensarbete om ovarialcancer, eller cancer i äggstockarna. Nu har hon arbetat som forskare i mer än ett kvarts sekel och har fokus på att hitta spår i endometriosvävnad som ökar risken att senare i livet få en viss typ av äggstockscancer. Läs mer »

Mat kan göra oss sjuka och den kan göra oss friska.
- Dagens kostrekommendationer är för allmänna. Idealet hade varit att man utifrån ett blodprov vid födseln fick veta vilken diet som är bäst för just sig, säger Carin Andrén Aronsson, forskande dietist och enhetschef vid Skånes universitetssjukhus. Läs mer »

Allt som behövs är en tesked blod. För forskarna kan det rymma ledtrådar, kanske till och med svaren på frågorna de ställer. När provet lämnats har Charlotte Brundin, biomedicinsk analytiker på Skånes universitetssjukhus och labbansvarig för PreCiSe-studien, 48 timmar på sig att analysera det. Läs mer »

För två år sedan startade POInT-studien i Sverige som ska undersöka om oralt insulin kan förhindra ett insjuknade i typ 1-diabetes. Nu har forskarna fullt fokus på att samla in och förbereda deltagarnas prover för analys. De första resultaten väntas först om några år.
– Det ska bli spännande, säger Carina Törn, docent och laboratoriesamordnare på Lunds universitet. Läs mer »

Till POInT-mottagningen på Clinical Research Centre i Malmö kommer föräldrar med sina små barn som har hög risk för typ 1-diabetes. En av forskningssjuksköterskorna som tar emot dem är Annika Björne Fors som samordnar all provtagning och alla besök i studien. Läs mer »