Hälsa och livsstil – Vetenskap och Hälsa

Populärvetenskapligt om forskning inom medicin och hälsa. Läs mer.

Loggor, Lunds universitet, Malmö högskola, Region Skåne

Forskning pågår: Kan probiotika behandla depression?

Kan förändringar i vår tarmflora ge upphov till depression? Och kan snälla bakterier göra personer friska från depression? Det undersöker Gustav Söderberg, läkare vid Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Lunds universitet i en ny studie där personer med depression får testa probiotika. Här berättar han själv om sin forskning.
Läs mer

Hösten 2019: Nya professorer berättar om sin forskning

Fysisk aktivitet både för att förebygga sjukdom och vid rehabilitering, hur gener bidrar till hjärnans sjukdomar, kemiska processer och molekylära ledtrådar för att bekämpa cancer, samverkan mellan livsstil, gener och tumörer, nya metoder för att beräkna konsekvenser av radioaktiv strålning – och kan vi använda socker för att avslöja tumörer?
Det är ett axplock ur vad höstens nya professorer vid Lunds universitet har att bjuda på. Här berättar de själva om sin forskning.
Läs mer

Nya rön om hälsosam kost och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom

Vetenskaplig evidens kring kostråd och hälsa varierar. För att undersöka sambandet mellan kost och sjukdom studerade forskare kostens mindre beståndsdelar. Genom att mäta metaboliter i blodet går det att hitta samband mellan vissa molekyler och en hälsosam kost.
Läs mer

Äldre har svårare att utrymma vid bränder

Att vara äldre, 85+, och dessutom rökare innebär en kraftigt förhöjd risk att omkomma i en brand, jämfört med befolkningen i övrigt. Vad går att göra och vilka insatser är effektiva för att förebygga dessa dödliga bränder?
Läs mer

PODD: Forskning om gott åldrande

Vilka riskfaktorer förklarar varför vi insjuknar i olika sjukdomar när vi åldras? Åldras en del snabbare än andra? Och vad påverkar ens upplevelse av livskvalitet? I dagens podd träffar vi Sölve Elmståhl, överläkare och geriatriker på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet. Han ansvarar för befolkningsstudien Gott Åldrande i Skåne.
Läs mer

Bättre symtomhantering och hälsosammare livsstil med appar

Mobilappar kan hjälpa patienter med neurologiska sjukdomar att hantera sina symtom bättre och stimulera till en hälsosammare livsstil. Det visar ny tvärvetenskaplig forskning från forskningscentrumet CASE vid Lunds universitet.

Läs mer

Tema: Närstående

När en person drabbas av psykisk ohälsa, cancer eller demens påverkas också nära anhöriga. Hur förklarar man för barnen? Finns det stöd att få? Hur är det att ha ett sjukt syskon eller att vara förälder till ett vuxet barn med missbruksproblem?
Läs mer

Daglig skolidrott kan leda till mer fysisk aktivitet senare i livet

Daglig idrott i grundskolan kan lägga grunden för en fortsatt aktiv livsstil. Det visar en studie från det så kallade Bunkefloprojektet, där eleverna hade 40 minuters daglig skolidrott genom grundskolan. Eleverna är i dag vuxna – och är fortfarande mer fysiskt aktiva än de som haft skolidrott 60 minuter per vecka.
Läs mer

Psykisk ohälsa – att förebygga och behandla

Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem, men vad döljer sig bakom begreppet psykisk ohälsa? Går det att göra behandlingen mera skräddarsydd utifrån ett blodprov? Kan man ”vaccinera” unga mot psykisk ohälsa? Och vad kan kunskapen om hjärnans plasticitet bidra med?
Läs mer

Vad kan primärvården göra vid psykisk ohälsa?

Mellan 1998 och 2016 besökte 6,7 miljoner personer primärvården i Sverige. Ungefär var åttonde av dessa fick en depressionsdiagnos.
– Tre av fyra patienter med diagnosen depression var unika för primärvården, det vill säga de hade aldrig haft någon kontakt med psykiatrin eller annan specialistvård.
Läs mer

”Sjukdomsförklara inte mer än nödvändigt”

Nästan hälften av alla 13–15-åringar upplever symtom som sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet, huvudvärk, ont i magen, i ryggen och yrsel. Men innebär dessa symtom att den psykiska ohälsan ökar? Vi frågar Peik Gustafsson, forskare vid Lunds universitet och överläkare inom barn- och ungdomspsykiatri i Region Skåne.

Läs mer

En meningsfull vardag

Att möta likasinnade, få höra till och odla sin självmedkänsla är tre viktiga delar i den arbetsterapeutiska metoden Vardag i balans (VIB). Kristine Lund forskar om metoden. Hon ser hur meningsfulla aktiviteter kan öka livskvalitet och ge mer balans i vardagen för personer med psykisk sjukdom.
Läs mer

Lewy Body-demens ger svåra sömnstörningar

Lewy Body-demens är svår att diagnostisera. I värsta fall kan det leda till att patienterna får fel behandling vilket kan leda till livshotande tillstånd. Kunskapen behöver därför stärkas så att patienterna får rätt behandling menar forskarna Elisabet Londos och Elisabet Englund.
Läs mer

Arv och miljö och blodproppssjukdom

Bengt Zöllers forskning handlar om blodproppar i ben och lungor, vilket drabbar ungefär var tionde person i Sverige. Här skriver han själv om sin forskning.
Läs mer

Benbrott och fysisk aktivitet

Björn Rosengren, professor vid Lunds universitet, vill hitta sätt att förebygga sjukdom i rörelseorganen. Här skriver han själv om sin forskning.
Läs mer

Populärvetenskapligt om forskning inom medicin och hälsa. Läs mer.

Loggor - LU, MAH, RS