Idag finns en uppsjö av offentliga ytor för fysisk aktivitet, som skateparker, utegym och bollplaner. Ändå är det främst pojkar och yngre män som använder ytorna. Forskare vid Malmö och Lunds universitet har undersökt varför det är så – och vad som behövs för att fler tjejer och andra underrepresenterade grupper ska använda platserna.

Det är en kvav junidag. Karin Book, lektor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, blickar ut över Stapelbäddsparken, en skatepark som byggdes tidigt 00-tal.

– Innan dess hade man satsat mycket på bollytor i offentlig miljö och framför allt fotboll. Dessa var väldigt efterfrågade men användes mest av de redan intresserade. Och det kom dit väldigt få tjejer, berättar hon.

Normer och barriärer

Med de nya skateparkerna kunde man locka en annan grupp än tidigare. Men idag är det fortfarande mest killar som använder ytorna. Utegym har en något jämnare könsfördelning men även där är männen i majoritet.

– Ett vanligt misstag är att man tänker att tjejer vill ha något annat än killar, men så behöver det inte vara. Fotboll är den största föreningsidrotten även bland tjejer, ändå ser vi dem inte på kommunernas bollplaner. Vi behöver veta varför.

I projektet Equalizer samarbetade forskare med arkitekter, tjänstepersoner på fritidsförvaltningen och grupper av tjejer i åldrarna 15–25 år, för att göra befintliga aktivitetsplatser mer inkluderande. Genom en erfarenhetsbaserad metod, så kallade störningar, undersöktes vilka barriärer och normer som fanns på platserna.

– En störning kan innebära både att kliva utanför sin egen bekvämlighetszon och att göra något som stör eller bryter mot de normer som redan finns på platsen.

Tjejerna fick vid olika tillfällen besöka och aktivera sig på en bollplan och ett utegym som de kände till, men inte brukade gå till. De fick utvärdera vad som hände, både inombords och i mötet andra, när de utövade fysisk aktivitet där. De fick sedan komma med enkla och konkreta förslag på hur platserna kunde göras tillgängliga för fler.

– Flickorna uttryckte att de behövde få stöd att kliva in och känna sig välkomna, till exempel genom att en vuxen eller en jämnårig introducerade en till platsen. De ville också att det skulle kännas enkelt och naturligt att ta sig dit, berättar Karin Book.

– Att placera ytorna i anslutning till exempelvis gångvägar, cykelstråk och andra målpunkter i vardagen kan underlätta.

Viktigt med olika aktiviteter

Under projekttiden testades några konkreta åtgärder. Till exempel sattes basketkorgar upp i olika höjder, både utanför och innanför planen. Korgarna utanför planen gjorde det möjligt att vara en del av platsen utan att kliva in på bollplanen direkt. Det målades också färgglada slingor för att leda folk mot aktivitetsytan.

Equalizer visade att det är viktigt att skapa platser som innehåller möjligheter till olika aktiviteter för att de ska vara användbara och tillgängliga för fler.

– Det sociala sammanhanget är också viktigt. Här är bland andra idrottslärarna centrala eftersom de har en stor möjlighet att inspirera unga till fysisk aktivitet i närområdet, säger Karin Book.

Text: ANNA DAHLBECK

(publicerades första gången 3 nov 2023, ompublicerad 19 jan 2024)

 

Mer om forskningen bakom

Studien, en del av projektet Equalizer, genomfördes av forskarna Karin Book vid Malmö universitet och Elisabeth Högdahl vid Lunds universitet tillsammans med arkitekter, tjänstepersoner vid fritidsförvaltningen i Malmö samt representanter för den grupp de studerade, tjejerna och de unga kvinnorna.

De omkring 20 tjejer och unga kvinnor i åldrarna 15–25 år som deltog var kopplade till organisationer som Möllans basement och Tjejer i förening i Malmö. Projektet startade 2016 och den första delen följdes upp av en andra del, med fokus på skolgårdar och -miljöer. Del två av projektet avslutades 2020.