Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Unga mår fortsatt psykiskt dåligt efter fetmaoperation

2024-01-15
Forskare har studerat psykisk ohälsa hos samtliga ungdomar i Sverige som gjort en viktoperation mellan åren 2007–2017. Resultaten tyder på att psykisk ohälsa och viktnedgång inte hänger samman på det sätt som folk tror. Illustration: iStock/studiostockart

Trots stor och bestående viktnedgång minskar inte den psykiska ohälsan bland unga som gjort kirurgiska ingrepp mot övervikt. Däremot ökar fetmaoperationer risken för tidiga alkoholproblem. Det visar världens största långtidsstudie som gjorts bland unga som genomgått viktkirurgi. Studien är gjord vid bland annat Lunds universitet och Karolinska Institutet.

Forskarna har studerat psykisk ohälsa – före och efter operation – hos samtliga ungdomar i Sverige som gjort en viktoperation mellan åren 2007 och 2017. Studien är gjord med hjälp av registerdata, vilket möjliggjort studiens omfattning och underlättat för jämförelser med andra grupper i samhället.

Det visade sig att de ungdomar som opererades oftare fått behandling och läkemedel mot psykisk ohälsa redan fem år innan operationen.

Kajsa Järvholm. Foto: Lovisa Fey Walltin

–  Visserligen gäller det generellt att den psykiska ohälsan ökar i åldrarna 15 till 21 år, men för den här gruppen ökade behovet av behandling snabbare än hos ungdomar i allmänhet, säger Kajsa Järvholm, docent i psykologi vid Lunds universitet.

Mönstret höll tyvärr i sig även efter fetmakirurgin; de opererade ungdomarna fortsatte att ha större behov av behandling för psykisk ohälsa än andra jämnåriga.

– Fetmakirurgi har mycket positiva effekter på vikt, kontroll av blodsocker och blodtryck, men när det gäller den psykiska hälsan så blir den varken bättre eller sämre efter viktoperation, säger Martin Neovius, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet.

Stick i stäv mot förväntningarna

Den uteblivna effekten på den psykiska hälsan går stick i stäv mot de förväntningarna och stora förhoppningar som såväl många föräldrar som ungdomar med svår fetma har.

– Resultaten tyder på att psykisk ohälsa och viktnedgång inte hänger samman på det sätt som folk tror. Vi ser en liten nedgång i behov av psykiatrisk vård under det första året efter operationen, men därefter försvinner den effekten, säger Kajsa Järvholm.

Hon understryker att viktoperationer måste ses för vad de är – ett effektivt sätt att behandla fetma och förbättra den fysiska hälsan, men det är inte en behandling för psykisk ohälsa.

Även beroendediagnoserna ökar

Ytterligare resultat från den nya studien är att beroendediagnoserna, framför allt vad gäller alkohol, ökar hos den opererade gruppen, både i jämförelse med hur det såg ut innan operationen och i hur det ser ut för ungdomar i allmänhet.

– Det är känt sedan tidigare att det finns en ökad risk för alkoholmissbruk hos vuxna efter viktkirurgi. Nu ser vi att detta också gäller för unga som opererats, säger Kajsa Järvholm.

Kopplingen mellan alkoholmissbruk och fetmakirurgi beror troligen på att upptaget och omsättningen av alkohol förändras i kroppen efter en viktoperation, vilket gör att man blir mer känslig för att utveckla beroende.

Studien är den största långtidsstudie i världen över ungdomar som opererat sig mot fetma.

– Vi hoppas att den ska leda till att de unga, deras föräldrar och andra vårdgivare ska få realistiska förväntningar på vad en operation kan leda till, samt att vården ska anpassas utifrån att detta är en sårbar grupp som behöver mycket stöd och uppföljning även på lång sikt, säger Kajsa Järvholm.

Länk till vetenskaplig publikation: Mental health from five years before to ten years after bariatric surgery in adolescents with severe obesity: a nationwide cohort study with matched population controls

 

Text: ULRIKA OREDSSON

Artikeln är ursprungligen publicerad som nyhet från Lunds universitet