Vetenskap & Hälsa

Podcast – lyssna på forskning om medicin och hälsa!

Välkomna till Vetenskap & hälsa, en poddserie om forskning inom medicin och hälsa. Vi vill på ett intressant men samtidigt enkelt sätt ge er möjlighet att ta del av spännande forskning som utförs vid Lunds universitet, Malmö högskola och Region Skåne.


Vi nordbor är ett soltörstande folk och visst kan det vara skönt att sola. Många känner att de laddar batterierna och även forskningen har visat att solen har en hel del positiva effekter på vår hälsa. Samtidigt ökar antalet fall av malignt melanom, och den största bidragande faktorn är våra sol(o)vanor.

Melanom är numera den femte vanligaste cancerformen och tar dubbelt så många liv som trafiken. Så hur ska vi förhålla oss till solen?

I podden träffar vi Kari Nielsen som är överläkare och hudspecialist på hudmottagningen på lasarettet i Helsingborg och docent vid Lunds universitet där hon forskar på hudcancer. Läs mer


I podden träffar vi Daniel Agardh, forskare vid Lunds universitet och barnläkare vid Skånes universitetssjukhus. Han forskning utgår från den stora internationella Teddy-studien som följer barn som har en förhöjd ärftlig risk för typ 1-diabetes och celiaki, två sjukdomar som ofta hänger samman.

I podden berättar Daniel Agardh bland annat om när och hur celiaki brukar upptäckas, om att nyttiga bakterier (probiotika) kanske kan fungera förebyggande, och om vilken roll amning respektive gröt- och vällingkost för små barn kan spela. Han kommenterar också den nya trenden med glutenfri mat, som han tycker är onödig och kanske t.o.m. skadlig för personer som inte fått en celiakidiagnos.


 

Den som får en yrselattack känner det som om världen plötsligt börjat snurra och blivit omöjlig att kontrollera. Upplevelsen är mycket obehaglig och ångestskapande. Men är det farligt? Vad beror det på? Och kan man göra något åt det?

I podden får du träffa Eva Ekvall Hansson, forskare vid Lunds universitet, och Mikael Karlberg, öronläkare vid Skånes universitetssjukhus och Trelleborgs lasarett som ger svar på dessa frågor och ger tips om balansträning.



Hur kommer det sig att vårt förhållande till mat ibland blir så komplicerat? Ska man bli orolig om ens barn bara vill äta potatis? Och hur kan man hjälpa närstående som lider av en ätstörning? Vi träffar Per Johnsson, docent i klinisk psykologi vid Lunds universitet som forskar på ätstörningar och som har lång erfarenhet av att hjälpa människor som drabbas.


Vad händer i kroppen när vi blir stressade? När blir det skadligt? Hur kan vi minska risken för att drabbas av utmattningssyndrom? I veckans podd möter vi stressforskarna Frida Eek och Roger Persson, båda vid Lunds universitet. Frida Eek har studerat ojämlikhet i förhållande till stress, och Roger Persson berättar mer om hur vi kan upptäcka när vi börjar närma oss ett utmattningssyndrom.

I podden samtalar vi bland annat om vad stress egentligen är, vad vi kan göra för att mota skadliga effekter av långvarig stress, och vilka signaler vi ska vara uppmärksamma på. Vi tar även upp hur ett socialt stöd, av närstående eller kollegor, kan fungera ”buffrande” mot stressen. Och så reder forskarna ut kortisolets effekt.

Läs mer.


Hos patienter med hjärtsvikt har hjärtat inte längre kraft att pumpa ut allt det blod som kroppen behöver för att få syre och näring. Minst 200 000 personer i Sverige, omkring två procent av befolkningen, lider av hjärtsvikt.

– När jag började som hjärtläkare kunde man inte göra mycket för patienter med hjärtinfarkt. Nu har vi mycket bättre metoder, så mycket mer av hjärtmuskeln kan räddas vid en infarkt, säger hjärtläkaren Björn Kornhall

I podden om hjärtsvikt berättar hjärtläkaren Björn Kornhall och läkaren och forskaren Gustav Smith om hur man ställer diagnos på och behandlar hjärtsvikt, om de olika typerna av hjärtsvikt, om motion vid hjärtsvikt, och om hur forskningen om generna bakom hjärtsvikt kommer att gå vidare. Läs mer


Antibiotika revolutionerade sjukvården då den började användas på 40-talet och har idag blivit en total förutsättning för den moderna sjukvården. Nu kommer allt fler rapporter om bakterier som blivit resistenta mot antibiotika och numera hör vi också om superbakterier som ingenting biter på. Håller vi på att förlora antibiotikan och har vi i så fall några alternativ?

Vi får träffa smittskyddsläkaren Eva Melander som berättar om resistensläget i Sverige och resten av världen. Hon ger också tips om vad vi som enskilda individer kan göra för att skydda oss och inte bidra till ytterligare resistensspridning. Därefter berättar Anders Håkansson, professor i infektionsmedicin, om nya strategier för att bekämpa sjukdomsalstrande bakterier som diskuteras i forskarvärlden. Läs mer


Havandeskapsförgiftning, eller preeklamsi, är ett stort problem i världen. Ungefär var 10:e minut dör en kvinna på grund av havandeskapsförgiftning och även i länder med bra mödravård kan tillståndet bli allvarligt med negativa effekter både för mamma och barn.

Än så länge finns ingen effektiv behandling men nu kan lundaforskarna Stefan Hansson och Bo Åkerström vara på väg att utveckla ett läkemedel. Läs mer


Det finns runt 100 miljarder nervceller i hjärnan som kommunicerar med varandra med hjälp av elektriska impulser. Ibland blir dessa överaktiva, vilket kan orsaka ett epileptiskt anfall. I veckans poddavsnitt möter vi två lundaforskare som båda studerar epilepsi. Mérab Kokaia, professor i neurofysiologi, har med hjälp av optogenetik lyckats styra vissa nervceller från levande hjärnvävnad från människa. Christine Clementson, ST-läkare och docent, söker efter sätt att säkert veta om ett epileptiskt anfall ägt rum, och om det kommer att inträffa igen.

Läs mer


Vissa virussjukdomar kan framgångsrikt bekämpas med vaccin, som smittkoppor som nu är helt utdöd sjukdom. Men influensa kommer vi att få leva med, eftersom sjukdomen ständigt formar om sig till nya varianter.

– Influensavirus finns även hos fåglar, svin och hästar. Därför kan vi hela tiden råka ut för nya virustyper som utvecklats hos djur. Viruset bollas så att säga fram och tillbaka mellan arterna, och ett vaccin som hjälper mot en viss virustyp hjälper inte mot en annan, säger professor Stefan Schwartz vars forskning är inriktad på att försöka förstå skillnaden mellan ett farligt och ett mer godartat influensavirus.

Läs mer


De allra flesta barn utvecklar sitt språk utan problem, så att de både förstår vad andra säger och själva kan göra sig förstådda. Men ibland hakar utvecklingen upp sig, och då talar man om språkstörning.
Vi har träffat Ketty Holmström och Olof Sandgren som berättar bland annat om de milstolpar för språkutvecklingen som barn normalt sett passerar, och vad föräldrar, förskola och skola kan göra när ett barn visar sig ha språkstörning.

Läs mer om avsnittet


Att D-vitamin är viktigt för att vi ska kunna bygga upp ett starkt skelett har vi känt till länge. Men nu börjar det komma forskningsfynd som tyder på att D-vitaminbrist kan bidra till en mängd andra sjukdomar. Till exempel kan D-vitaminet spela roll för prognosen vid vissa cancrar, det kan påverka risken att drabbas av diabetes och det påverkar vårt immunförsvar. En del vill till och med kalla D-vitamin för en ”global spelare” som är inblandad i de flesta av kroppens processer. Johan Malm berättar om var forskningen står idag vad gäller sambanden mellan D-vitamin och olika cancerformer och Mona Landin-Olsson förklarar vad man vet om sambanden mellan solvanor, D-vitamin och risken att insjukna i diabetes.

Läs mer om avsnittet




Virvlar blodet snabbare hos en vältränad person?
Kan vi motverka musklernas åldrande genom träning? Och påverkar träningen vårt immunsystem? I det här avsnittet träffar vi forskare vid Lunds universitet som vet mer om vad som egentligen händer i kroppen när vi börjar träna. Katarina Ehrenborg studerar hur träningen påverkar hjärtats pumpförmåga och Ola Hansson är expert på gener. Vi får också lära oss mer om högintensiv träning och vilka effekter vi får om vi går från att vara soffpotatis till att börja träna.

Läs mer om avsnittet


Att pendla ger tillgång till en större arbetsmarknad och andra bostadsmöjligheter än man kan få utan att pendla. Men pendlingen har också nackdelar, som inte uppmärksammats lika mycket. Vad gör resorna till exempel för vår hälsa och välmående?

Vi träffar forskarna Kristina Jakobsson och Kristoffer Mattisson som bland annat har visat att både bilpendlare och de som pendlar kollektivt upplever att deras hälsa och välmående påverkas negativ men på olika sätt och att de som pendlar riktigt långt med bil i Skåne inte upplever samma negativa effekter.

Läs mer 


Tillgången på blod kan betyda skillnaden mellan liv och död – och i vissa fall är det ont om blod av rätt sort. Forskare vid Lunds universitet försöker därför tillverka konstgjort blod. Ett projekt handlar om att omvandla hudceller till röda blodkroppar, ett annat om att utvinna det syretransporterande ämnet hemoglobin ur växter. Ingela Björck har träffat Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi och blodforskaren Johan Flygare, som berättar mer i veckans podd. Läs mer om avsnittet här.


Så påverkar munnen resten av kroppen – Trots att munnen ofta har behandlats styvmoderligt, står det allt mer klart att munhälsan påverkar resten av kroppen – och tvärtom. Ny forskning visar till exempel på samband mellan tandlossning och risken för hjärtinfarkt. I den här podden möter Aktuellt om vetenskap och hälsa Björn Klinge, övertandläkare och professor i parodontologi vid Malmö högskola.

Läs mer om avsnittet här


Artros – vad vet vi idag? Artros är en vanlig sjukdom, som ger värk i lederna. Det finns ännu inget läkemedel mot artros, men mycket som kan göras för att lindra besvären. Vid Lunds universitet arbetar forskare bland annat med att hitta nya biomarkörer med vars hjälp man kan ställa diagnos på sjukdomen och följa dess utveckling. Ingela Björck har träffat fysioterapeuten Carina Thorstensson och forskaren André Struglics.

Läs mer om avsnittet här.


FORSKARPORTRÄTT: Anette Agardh om att forska på sexuell hälsa i Uganda. Anette Agardh är docent i global hälsa vid Lunds universitet och har arbetat och bedrivit forskning på sexuell hälsa och rättigheter i många olika länder, även Sverige. Sedan 2002 har hon varit engagerad i frågor kring sexuell hälsa bland unga i Uganda. Tove Smeds har träffat henne i Uganda och fått en inblick i hennes arbete där. Vi samtalar också om hennes studier bland unga i Sverige, där hon sett att 35 procent av unga kvinnor och 17 procent av unga män uppger att de har erfarenhet av att ha blivit utsatta för en sexuell handling mot sin vilja.


Endometrios – orsak, diagnos, behandling. Var tionde kvinna lider av endometrios, men varför tar det sådan tid att få diagnos? Finns det riskfaktorer för att utveckla endometrios, och hur kan vården hjälpa den som drabbas? Och när ska man söka hjälp för samlags- eller menssmärtan? I veckans podd pratar vi om endometrios med Johanna Nordengren, överläkare och specialist inom obstetrik och gynekologi vid Skånes universitetssjukhus.

Läs mer om avsnittet här.


 

Fästingen i fokus – om borrelia, TBE och andra fästingburna infektioner. Hur kommer det sig att en del människor är rena fästingmagneter? Och hur klarar fästingen av att bära runt på TBE-virus och borrelia-bakterier, när vi människor kan bli så sjuka av dem? Aktuellt om vetenskap och hälsas Tove Smeds träffar Katharina Ornstein, forskare vid Lunds universitet och infektionsläkare vid Region Skåne som bland annat berättar vad som händer om borrelia inte behandlas och vad vi ska vara uppmärksamma på efter att ha vistats i fästingtäta områden. Lars Råberg, Lunds universitet, forskar på borrelia hos sorkar och han tar oss med på fästingjakt strax utanför Lund där vi får lära oss mer om fästingen.

Läs mer om avsnittet här.


 

Våra vänner bakterierna. Vi lever i ett symbiosförhållande med våra tarmbakterier. Men vad är det för tjänster de gör och vad händer om den finstämda balansen i tarmen rubbas? Kan vi hålla oss friska genom att tillföra nyttiga bakterier eller styra dem med vad vi äter? Och kan sjukvården ta hjälpa av de ”snälla” bakterierna för att hålla de ”onda” på avstånd? Eva Bartonek har träffat Bengt Jeppsson, professor emeritus och tidigare överläkare, som reder ut begreppen kring våra vänner tarmbakterierna.

Läs mer om avsnittet här.


Nya vacciner. Skulle vi kunna få hjälp av vacciner i kampen mot antibiotikaresistensen? Eller vaccinera bort cancer och inflammation i blodådrorna? Och vad var det egentligen som hände när en del fick narkolepsi efter vaccinationerna mot svininfluensan 2009? I den här podden samtalar Tove Smeds med Kristian Riesbeck, vaccinationsforskare vid Lund universitet och överläkare vid Labmedicin inom Region Skåne, som tar oss med på en resa genom vaccinationshistorien.

Läs mer om avsnittet här.


När minnet sviktar. Allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom, men all glömska är inte demens. Så när ska man börja bli orolig? Vad vet man om orsakerna till demens idag och hur långt har forskningen kommit i sina ansträngningar att ta fram ett botemedel? Och hur är det att vårda någon med demens? Kan utbildning av anhöriga bidra till minskad börda? I den här podden träffar Eva Bartonek läkaren och forskaren Oskar Hansson och Beth Dahlrup, demenssjuksköterska som forskar kring de anhörigas situation.

Läs mer om avsnittet här.


Braiga bär. Bär innehåller både vitaminer, fibrer och polyfenoler, ämnen som ger bären deras färg och fungerar som skyddande antioxidanter i kroppen. Forskarna Cecilia Holm och Karin Berger har bland annat gjort djurförsök som visat att lingon, svarta vinbär och blåbär skyddar bättre mot fetma än andra bär. Nu arbetar de med att i detalj reda ut vad det är som ger den goda effekten av olika bär, och om det går att maximera den genom till exempel att välja rätt odlingssätt och sort. Ingela Björck samtalar också med forskarna om bäret vars effekter inte är riktigt de som den svenska reklamen säger.

Läs mer om avsnittet här.


Smärta – ett nödvändigt ont? Hur vanligt är det med långvarig smärta, och vad kan göras åt problemet? Och hur forskar man egentligen om en sådan sak som smärta? Långvarig smärta innebär en stor påverkan på livskvaliteten för dem som är värst drabbade. Kortvarig smärta är lättare att hantera, men skulle kunna förebyggas bättre bland annat inom vården. I den här podden möter Ingela Björck två forskare, Marcelo Rivano Fischer och Anna Sellgren Engskov, som arbetar med långvarig respektive kortvarig smärta.

Läs mer om avsnittet här.


Varför blir vi mer allergiska? Lever vi på ett sätt som skapar mer allergier? Och går det att träna bort en allergi eller äta sig friskare? Leif Bjermer, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, berättar för Tove Smeds hur vi kan påverka allergierna genom vårt sätt att leva. Cecilia Svedman, lektor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus reder ut varför en del naturliga produkter kan orsaka kontaktallergier.

Läs mer om avsnittet här.