Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

PODD: Fruktade bakterier och nya strategier

2017-04-05

Antibiotika revolutionerade sjukvården då den började användas på 40-talet. Den gjorde det möjligt att behandla infektioner som man tidigare dog av och idag är antibiotikan en total förutsättning för den moderna sjukvården. Men nu kommer allt fler rapporter om bakterier som blivit resistenta mot antibiotika och numera hör vi också om superbakterier som ingenting biter på. Håller vi på att förlora antibiotikan och har vi i så fall några alternativ?

Läget i världen är allvarligt och de resistenta bakterier som ökar mest är de så kallade gramnegativa tarmbakterier. Dessa orsakar vanligtvis urinvägsinfektioner men kan även leda till livshotande tillstånd som sepsis, även kallat blodförgiftning.

Sverige och övriga Norden har än så länge klarat sig ganska bra, tack vare restriktiv antibiotikaanvändning och bra hygienrutiner inom sjukvården. En av de främsta orsakerna till att allt fler bakterier blir resistenta är den på många håll hämningslösa användningen av antibiotika, både i sjukvården men även inom jordbruket. När antibiotika sprids i miljön gynnas de resistenta bakterierna som då snabbt kan föröka sig på bekostnad av de känsliga bakterierna som dör.

Eva Melander, som är smittskyddsläkare vid Smittskydd Skåne, berättar om resistensläget i Sverige och vilka som är värstingländerna. Hon förklarar också vad det innebär om vi får med oss resistenta bakterier från en resa och ger tips om hur vi som enskilda individer kan skydda oss från att bli smittade och föra resistenta bakterier vidare.

Där det finns antibiotika – där utvecklar bakterier resistens. Så resistenta bakterier har funnits så länge vi har använt antibiotika men på 60-, 70- och 80-talet verkade det inte vara ett problem. Om ett antibiotikum blev verkningslöst så tog man bara fram ett nytt. Men den strategin verkar inte fungera längre. Varför får vi inte fram några nya antibiotika?

Anders Håkansson, som är professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet, forskar själv på nya alternativ till antibiotika. Han förklarar varför det har blivit så svårt att utveckla nya antibiotika och vilka nya strategier för att bekämpa sjukdomsalstrande bakterier som diskuteras i forskarvärlden. Vi får också en inblick i hans egen forskning där lovande resultat tyder på att ett protein från bröstmjölk skulle kunna bli en del av lösningen.

Välkomna att lyssna på vår podd!

Text och poddintervju: EVA BARTONEK ROXÅ

Foto forskarporträtt: Tove Smeds; Foto odlingsplatta: Roger Lundholm

Läs även i vår tematidning om antibiotikaresistens

Tema: Antibiotika – missbrukad mirakelmedicin