Vetenskap & Hälsa

PODD: Stroke – nu ska uppföljningen bli bättre

2018-05-02

Ungefär 25 000 patienter insjuknar i stroke varje år, och ungefär 140 000 personer i Sverige har haft en stroke. Socialstyrelsen har nu kommit med nya nationella riktlinjer för strokevården, som förhoppningsvis ska göra vården mer jämlik oavsett var man bor.

Bo Norrving

– Idag finns det stora skillnader i strokevården i Sverige. Det handlar om olika traditioner, skillnader i resurser och satsningar, och ibland också om geografiska avstånd, säger Bo Norrving. Han är professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Bo Norrving är också en av grundarna till registret Riksstroke, som startades 1994. Det innehåller en mängd data om alla patienter med stroke – deras bakgrund, sjukdomens svårighetsgrad, behandling, rehabilitering och så vidare. Det är ur detta register man har kunnat utläsa de stora skillnaderna både i akutvård och i senare vård och rehabilitering.

Akutvården bra, rehabilitering eftersatt

Akutvården vid stroke har utvecklats mycket de senaste årtiondena. Vård på strokeenheter, propplösande medel och s k trombektomi – att gå in med en sond via ljumsken och fiska ut proppen ur blodkärlet – har förändrat hela den akuta handläggningen. Uppföljningen och rehabiliteringen däremot är ofta eftersatta.

I Socialstyrelsens nya riktlinjer talas det om behovet av att satsa på ”tidig utskrivning och rehabilitering i hemmet med stöd från sjukhusets strokeenhet”. Det vore mycket välkommet, menar både Bo Norrving och Christina Brogårdh, docent i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet och fysioterapeut vid Skånes universitetssjukhus.

Christina Brogårdh

– Många som insjuknat i stroke behöver rehabilitering av ett team med särskild kunskap om stroke. Patienterna har ofta svårigheter inom flera områden, t.ex. med både minne, tal och rörelseförmåga, säger Christina Brogårdh.

Hon understryker också att det är viktigt att träning och eventuella hjälpmedel anpassas till varje enskild patient. Stroketeamet måste ta reda på vad det är som en person behöver och har som mål att kunna göra i sin vardag.

– Människor är olika, och det som är viktigt för en person kanske inte är viktigt för en annan! menar hon.

AKUT-testet

Bo Norrving och Christina Brogård vill också framhäva vikten av att komma snabbt till sjukhus efter en stroke. Principerna i ”AKUT-testet” gäller: se om ansiktet påverkats (hänger ena mungipan om personen ler?), om kroppen påverkats (kan personen sträcka båda armarna rakt framåt?) och uttalet förändrats (kan personen säga en enkel mening utan att sluddra?) T-et står för tid, som är avgörande i sammanhanget.

Vikten av att snabbt söka vård gäller inte bara stroke utan också s k TIA-attacker, tillfällig syrebrist i hjärnan, som kan ge samma symtom som en stroke. En TIA-attack går över, men den som fått en sådan bör dock ändå söka läkare. TIA ökar nämligen risken för en kommande stroke, som kan förhindras om man tidigt sätter in förebyggande behandling.

Text: INGELA BJÖRCK Foto: Tove Smeds (porträtt); Colourbox (hjärna)

Missa inte föreläsningen om stroke!

Måndagen den 7 maj 2018, Jubileumsaulan, Jan Waldenströms gata 5, SUS Malmö.