Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Viruskampen – mer forskning behövs

2020-04-07
Foto: iStock/Reptile8488

Just nu handlar allt om att klara av corona­viruset. Men även före covid-19 ökade viruspandemierna i världen och ”vanliga” influensavirus och förkylningsvirus kostar samhället enorma pengar varje år. Svenska virusforskare menar att de med hjälp av ökade resurser och ökad kunskap skulle kunna förbättra världen. I Lund startar snart ett nytt viruscentrum.

Virus är små svårbeforskade mikro­organismer som inte låter sig kontrolleras så lätt. Ändå finns det stora möjligheter, menar Stefan Schwartz, professor i medicinsk mikrobiologi.

– Vi skulle kunna utveckla vaccin och antivirala läkemedel mot förkylningsvirus, vinterkräksjukan, RS-virus och andra virusinfektioner, säger han.

Virus är cirka tusen gånger mindre än en bakterie. Det finns överallt omkring oss och de allra flesta är specialiserade på att infektera enbart en specifik art, till exempel människan. Till skillnad från bakterier har virus ingen egen ämnesomsättning, utan för att kunna föröka sig måste de infektera ett värddjur och dess celler.

– Virus är ett märkligt smittämne – man vet inte om man ska tycka att de är något levande eller dött. De är en slags parasiter som inte kan odlas utan de värdceller de infekterar och är därför mycket svåra att studera, säger Stefan Schwartz.

Farligt med virus från djur

Under evolutionen har vi utsatts för olika virus och några har stannat kvar i vår arvsmassa, utan att göra oss sjuka. Djur bär också på en mängd virus. Men överförs djurens virus till oss människor kan de ge upphov till allvarliga sjukdomar. Det är det som har hänt vid ett flertal av de olika epidemier som före­kommit i världen under de senaste åren.

– Ebolaviruset och möjligen det nya coronaviruset, har sitt ursprung i fladdermöss, hiv kommer från apor och zikaviruset sprids från apor till människor via myggor, säger Marianne Jansson, docent i virologi.

Virus är också orsaken bakom flera cancerformer. Till exempel är infektioner med hepatit B och C starkt kopplade till lever­cancer och infektion med humant papillomvirus (HPV) kan leda till bland annat liv­moderhalscancer. Det har gjort att man idag vaccinerar alla flickor mot HPV redan i skolåldern.

– Men det fiffiga med virus är att de har så kallad tropism – det vill säga att de har specialiserat sig på att infektera vissa typer av celler. Vårtvirus gillar hudceller, coronavirus gillar celler i luftvägarna och herpes­virus kan infektera nervceller, förklarar Stefan Schwartz.

Stefan Schwartz, Marianne Jansson, Joakim Esbjörnsson och Patrik Medstrand leder de forskargrupper som ska ingå i det nya viruscentrumet. Foto: Gunnar Menander, Åsa Hansdotter, Ingemar Hultquist, Björn Martinsson

Virusens tropism är något som man utnyttjar vid genterapi mot till exempel cancer – ett område där forskningen går framåt med stormsteg. Forskarna kan alltså specialdesigna virus som infekterar och dödar cancerceller.

Viruspandemier, det vill säga virus­epidemier som sprider sig till många av världens länder, har blivit allt vanligare. Den virus­pandemi som kanske skördat flest liv i mänsklighetens historia är spanska sjukan. Den orsakades av ett ovanligt svårt och dödligt influensavirus som spred sig i världen 1918 och skördade över 50 miljoner liv. Varför så många dog av just denna influensa vet man fortfarande inte säkert.

Virusepidemier ökar

Det man vet är dock är att virusepidemier i världen ökar. Det beror dels på att vi skövlar regnskogen och därmed ökar kontak­t­ytorna mellan djur och människor. Dels beror det på den globala uppvärmningen som gör att myggornas utbredning ökar – myggor är nämligen en stor smittspridare av virus­infektioner. Dessutom reser vi mer och vi blir hela tiden fler människor på jordens yta. Alla dessa förändringar gynnar spridning av virus och just därför kan vi förvänta oss fler och fler pandemier i framtiden.

– Men samtidigt lever vi i en tid där forskningen har otroligt många tekniska verktyg till sitt förfogande. Redan ett par veckor efter utbrottet av coronaviruset visste vi vilken typ av virus det var som orsakade sjukdomen, kunde ställa rätt diagnos och planera åtgärder för att begränsa smittspridningen, säger Stefan Schwartz.

Att studera skillnader mellan godartade och dödliga influensavirus är ett av hans forskningsområden:

– Om vi förstår vilka faktorer som gör ett virus extra farligt, hjälper det smittskyddsmyndigheterna att agera snabbt för att begränsa virusets spridning. Precis det vi just nu ser att myndigheter runt om i världen jobbar intensivt med för att begränsa coronaviruset. Hur patogent det är och hur effektivt det sprids mellan människor är centrala frågor.

Mer om virus

  • WHO listade 2018 tio infektionssjukdomar som ska prioriteras inom forskning och akut folkhälsovård. Nio av dessa sjukdomar orsakas av virus.
  • WHO har under de senaste tio åren utlyst globalt nödläge fem gånger, samtliga har orsakats av virus­infektioner: influensavirus (2009), ebolavirus (2013–2016 samt 2019), poliovirus (2014), zikavirus (2016) och coronavirus (2020).
  • I Sverige uppgick de totala kostnaderna för ”vanliga” influensavirus till 2,4 miljarder kronor under 2008–2009. Kostnaderna för efterföljande säsongs pandemiska influensavirus uppgår till 4,6 miljarder kronor.
  • Som jämförelse uppgick Försäkringskassans kostnader för vård av barn till 6,5 miljarder 2018.

Svårt att ta fram vaccin

Vaccin fungerar genom att kroppen tillförs ett smittämne i försvagad eller av­dödad form. Detta leder till att ett skyddande immunologiskt minne utvecklas – till exempel antikroppar som är specifika för det tillförda smittämnet. Nästa gång vi blir infekterade av motsvarande smittämne, skyddar immunförsvaret oss så att vi inte blir sjuka. Tyvärr är det extremt svårt att ta fram vaccin och läkemedel mot virus. Några få virussjukdomar har vi dock framgångsrikt bekämpat med vaccin, som smittkoppor och polio. Men influensaviruset är en svårare nöt att knäcka för forskarna eftersom det ständigt varierar sin arvsmassa. Varje år måste därför ett nytt vaccin framställas som är anpassat till säsongens nya influensavirus.

– Det är inte ovanligt att virus muterar och det väldigt fort. Detta gör att kroppen inte känner igen det förändrade viruset, vilket leder till att immunförsvaret har svårt att bygga upp skydd mot återkommande, säsongsberoende virusinfektioner, säger Marianne Jansson.

Ännu värre är det med hiv, där man hittills inte lyckats ta fram ett vaccin. Därför behövs det mer forskning om hiv och de mekanismer som viruset använder sig av för att hela tiden ligga steget före och undfly immunförsvaret.

Ständig läkemedelsutveckling

Att få fram nya antivirala läkemedel är också problematiskt eftersom medicinen även påverkar värdcellen och inte bara viruset. Dagens mediciner mot obotliga infektioner som hiv kan bromsa sjukdomsförloppet, men eftersom patienten måste ta medicinerna livet ut är det kostsamt för både individ och samhälle. Det finns också en risk för utveckling av resistenta virus, varför nya läkemedel ständigt måste utvecklas.

– När det gäller hiv-infektion behövs det upp till tre olika antivirala läkemedel för att slå brett mot viruset och på det sättet förhindra att det blir resistent. Det som är positivt är att dagens hiv-läkemedel har lett till att patienter inte behöver bli sjuka i aids eller riskera att smitta någon annan, säger Marianne Jansson.

Fler virusläkemedel behövs

I dagsläget finns det dock endast ett fåtal läkemedel mot virusinfektioner. Många virologer menar att en samlad svensk forskarinsats med stöd från offentliga och privata medel, behövs för att öka vår förståelse av hur virus orsakar sjukdom och för att utveckla antivirala läkemedel och vaccin. Forskningen måste vara bred och långsiktig för att i framtiden kunna leverera anti­virala läkemedel och vaccin när nya utbrott av virus dyker upp. Lika viktigt är det att utbilda biomedicinare, läkare och sjuksköterskor inom området virologi, för att stå väl förberedd inför framtidens utmaningar.

– Det skulle kunna förändra världen om vi kunde utveckla vaccin och antivirala läkemedel som har bred effekt. Precis som det finns antibiotika mot bakterier, måste vi ha fler antivirala läkemedel mot virus. Myndigheterna har svårt att se fördelarna med långsiktiga forskningssatsningar – men vi virologer tror att det kommer att betala tillbaka sig om man satsar mer långsiktigt, avslutar Stefan Schwartz.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Artikeln är tidigare publicerad i Lunds universitets magasin, LUM nr 2/2020