Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Att hantera sin oro i kristider

2020-04-16
Bild: iStock/mphillips007

Vi är sociala varelser och i kriser har vi en tendens att ty oss till varandra, att vara nära. Men den här krisen tvingar oss att göra precis tvärtom, att hålla fysisk distans. Hur påverkar det vår psykiska hälsa och vad kan vi göra för att må så bra som möjligt, trots allt?

Det ligger i vår natur att söka tröst och närhet hos varandra när livet blir jobbigt eller när vi hamnar i någon form av kris. Ett tydligt exempel på detta var hur människor ställde upp för varandra efter terrordådet på Drottninggatan i april 2017.

Per Johnsson, leg. psykolog och lektor vid Lunds universitet. Foto: Roger Lundholm.

– Många gånger löser vi kriser med kramar och att vara tillsammans. Men i den här situationen med viruset är det inte möjligt, säger Per Johnsson, psykolog och forskare vid Lunds universitet och fortsätter:

– Vi vet att det kommer att få konsekvenser men de exakta konsekvenserna i det långa loppet vet vi ingenting om i dagsläget. Man skulle kunna likna det vid en gigantisk studie i vad social isolering kan medföra.

Vi reagerar olika

Vi människor är olika och hur vi reagerar på coronakrisen bero rätt mycket på hur vi handskas med rädslor generellt. En del har mycket lättväckta rädslor medan andra reagerar med förnekelse, eller med misstänksamhet mot information och förhållningsorder som vi får från myndigheter. Många gånger beror vår reaktion på vad vi har med oss i bagaget, vad vi har upplevt tidigare i livet.

Vi har sett det i olika nyhetskanaler, människor som verkar ta ganska lätt på uppmaningen att hålla social distans, och det är inte bara unga, utan även en hel del äldre, som beter sig så. Att ungdomar reagerar som de gör är kanske inte så förvånade, unga löper trots allt en mindre risk att bli allvarligt sjuka i covid-19 och det hör kanske ungdomen till att betrakta sig som odödlig. Men varför reagerar de äldre som de gör?

– En möjlig förklaring till åtminstone de äldre-äldres reaktioner, de som kommit upp en bit över 80 år, skulle kunna vara att de helt enkelt känner att de inte har tid att sätta livet på paus i ett halvår, för det kan vara en ansenlig del av den återstående tiden i livet. De vill leva här och nu och ta vara på alla möjligheter så länge de är friska, säger Per Johnsson.

Ovissheten en svår nöt att knäcka

Ovissheten, att inte veta hur länge som vi kommer att behöva leva med olika restriktioner, påverkar oss negativt. Vi har mycket lättare att uthärda svårigheter om vi vet att det finns ett slut. Tydliga gränser underlättar och hoppet spelar en viktig roll.

– Ovissheten slår av kanten på hoppet! Hur ska jag kunna behålla hoppet om jag inte vet hur länge jag behöver uthärda.

Som exempel på hoppets viktiga funktion hänvisar Per Johnsson till det som överlevare från koncentrationsläger har berättat. Om vikten av att hitta åtminstone en gnutta hopp och mening i tillvaron. Att hitta något litet som de kunde kontrollera var det som hjälpte dem att överleva.

Skaffa tydliga rutiner!

Känslan av kontroll är oerhört viktig för oss människor och den här pandemin är något av det mest okontrollerbara som vi har upplevt på väldigt länge. Om vi inte kan kontrollera viruset behöver vi skaffa oss kontroll på annat sätt.

– Skaffa tydliga rutiner, säger Per Johnsson. Rutiner hjälper alltid när inget annat går att kontrollera. Skaffa så många rutiner som möjligt och håll fast vid dem.

Han menar att rutiner ger en mening åt tillvaron, att man då kan redovisa för sig själv att man har fyllt dagen med något meningsfullt. Om man jobbar hemifrån kan det vara viktigt att arbeta på bestämda tider, äta på bestämda tider, att ta pauser och att göra tydlig skillnad mellan jobb och fritid. Det kan också vara viktigt att vara lite noga med sig själv, att klä sig ordentligt och inte bli kvar i pyjamasen – helt enkelt göra sig presentabel för en videokonferens.

Umgås digitalt

Vi är sociala varelser och vi vet att ensamhet påverkar oss både fysiskt och psykiskt. Men idag har de flesta av oss möjlighet att umgås digitalt då vi både kan höra och se varandra. Det är viktigt att vi tar kontakt med våra vänner och våra nära och kära – och att vi gör det ofta, oftare än vad vi brukar i vanliga fall.

Då intervjun gjordes före påskhelgen, berättade Per Johnsson att hans familj planerade en digital påskmiddag då de tyvärr inte kan sammanstråla på samma plats den här påsken.

– Vi har bestämt oss för vad vi ska äta, alla kommer att tillaga var sin lammstek som vi sedan kommer att äta tillsammans, trots att vi befinner oss på olika platser.

Håll dig informerad – på bestämda tider

Vi bombarderas med nyheter och budskap om covid-19-pandemin, både i nyhetsmedia och på olika sociala plattformar. Man kommer inte undan. Hur ska vi göra för att hålla oss informerade och uppdaterade utan att drunkna i det aldrig sinande flödet av uppdateringar?

– Skaffa rutiner även här. Var noga med att välja pålitliga kanaler och skanna av nyheter på bestämda tidpunkter. Gör något annat däremellan, det är viktigt med variation och att du inte fastnar framför floden av nyheter, säger Per Johnsson och fortsätter:

– Avsluta inte dagen med att titta i nyhetsflödet, mycket av det som rapporteras göder vår rädsla och det är inget bra sätt att avsluta dagen på. Gör något som motverkar detta, läs till exempel en bra bok innan du somnar.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ