Kategori: nomail
-
Protein med passagerare intressant vid sepsis och hjärt-kärlsjukdom
Ett protein med vidhängande passagerare, som ingår i det som brukar kallas ”det goda kolesterolet”, kan spela en viktig roll vid åderförkalkning och blodförgiftning. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet. Apolipoproteiner utgör…
-
Framtida gentester kan öka chansen att upptäcka glutenintoleranta
I framtiden får kanske det så kallade HLA-testet vid utredning för glutenintolerans sällskap av ytterligare gentester. I en ny avhandling från Lunds universitet presenteras bland annat rön kring två andra avvikande genuttryck som eventuellt kan bli celiakimarkörer.…
-
Inget samband mellan icke könsmatchade blodtransfusioner och risk för död
Det är inte förenat med specifik risk för patienter att få blod från givare som inte är av samma kön som patienten vid en hjärtoperation. Den nya studien publiceras nu i den ansedda tidskriften Circulation,…
-
Kurs i gruppledarskap värdefullt för BHV-sjuksköterskor
Åsa Lefèvre, sjuksköterska och forskare inom omvårdnad, kan i sina avhandlingsstudier visa att BHV-sjuksköterskor som leder föräldragrupper gynnas av en kurs i gruppledarskap. Studierna grundar i sig i en inledande undersökning som visade ett behov…
-
Kan vi förutsäga oönskade immunsvar?
Malin Lindstedt installerades som professor i immunteknologi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Hur aktiveras vårt immunförsvar vid överkänslighetsreaktioner och kan vi tillämpa denna kunskap för att förutsäga och testa…
-
Precis diagnos av lymfom möjliggör optimal behandling
Sara Ek installerades som professor i immunteknologi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Lymfom är en typ av cancer som utgår ifrån en viss typ av immunceller, lymfocyter. Min forskning fokuserar…
-
Cellers svar på mekaniska signaler
Karl Swärd installerades som professor i experimentell medicinsk forskning med inriktning mot fysiologi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Vår förmåga att känna av mekanisk beröring är avgörande inte bara för…
-
Propp eller blödning, det är frågan
Peter J Svensson installerades som professor i koagulationsmedicin den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Blodkoagulation är läran om hur blodet levrar sig i kroppen. Man kan se på blodkoagulationen som en…
-
Att studera blodsjukdomar med flöde
Anna Porwit installerades som professor i patologi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Blodsjukdomar utvecklas i benmärgen eller i kroppens lymfatiska system. Bland dessa finns akuta och kroniska leukemier samt maligna…
-
Från gen till framtidens behandlingar
Åsa Petersén installerades som professor i medicinsk forskning med inriktning mot neurovetenskap den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Huntingtons sjukdom är en ärftlig och dödlig sjukdom som drabbar hjärnan.…
-
Äldres läkemedel – hjälper och stjälper
Patrik Midlöv installerades som professor i allmänmedicin den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Läkemedel är i grunden bra produkter som under kontrollerade former i läkemedelsprövningar visat sig ha effekt.…
-
Vem blir sjuk och varför?
Jonas Manjer installerades som professor i kirurgi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Risken finns! Epidemiologen sätter siffror på faran och studerar sjukdomars utbredning i befolkningen. Redan detta kan ge värdefull…
-
Lewy body sjukdom – kliniska studier
Elisabet Londos installerades som professor i psykiatri med särskild inriktning mot demenssjukdomar och kognition den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Lewy body-sjukdom (LBS) är enkelt uttryckt en blandning mellan Parkinsons och Alzheimers…
-
Primärvårdsforskning med äldrefokus
Ulf Jakobsson installerades som professor i hälso- och vårdvetenskap den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Skillnaden mellan ett gott åldrande och ett dåligt eller mindre gott åldrande beskrivs ofta som balansen mellan…
-
På jakt efter åderförkalkningsplack
Isabel Gonçalves installerades som professor i kardiologi med särskild inriktning mot kärlforskning den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Hjärtinfarkt och stroke är två av de viktigaste orsakerna till dödlighet och sjukdom…
-
Hiv och tuberkulos i globalt perspektiv
Per Björkman installerades som professor i infektionsmedicin den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Under det senaste årtiondet har tillgången till livräddande behandling mot hiv i världen ökat dramatiskt. De hiv-program…
-
När kroppen angriper sig själv
Anders Bengtsson installerades som professor i reumatologi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. De som drabbas av reumatisk sjukdom undrar ofta varför? Det kanske vare sig finns några släktingar som drabbats eller…
-
Psykisk hälsa mitt i livet
Ulrika Bejerholm installerades som professor i psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Min forskning handlar om att stärka människors psykiska hälsa. Idag drabbas alla någon gång i livet…
-
Blodprovstest för att rädda tarm och liv
Stefan Acosta installerades som professor i kärlkirurgi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. För 17 år sedan upptäckte jag av en slump att en patient med akut nedsatt blodförsörjning till…
-
Patienter som säger nej till blodtransfusion
En blodtransfusion kan räcka för att rädda livet på någon, men det händer att patienter vägrar ta emot blod av till exempel religiösa skäl. Det kan leda till att sjukvårdspersonal ställs inför svåra etiska dilemman.…
-
Vegetariskt blod ur sockerbetor – går det?
Vegetariskt blod, eller rättare sagt den viktiga blodkomponenten hemoglobin – det är vad professorn Leif Bülow försöker få fram ur växter. Hos människan finns proteinet hemoglobin i de röda blodkropparna, där dess uppgift är att föra ut syre…
-
Tillverkning på konstgjord väg en utmaning
Röda blodkroppar är kroppens vanligaste celltyp. Mer än fyra femtedelar av våra celler är röda blodkroppar, och mer än två miljoner av dem nyskapas varje sekund. Att tillverka röda blodkroppar på konstgjord väg är därför…
-
Det åldrande blodet
Varje sekund bildar blodstamcellerna i vår benmärg över två miljoner nya blodkroppar, samtidigt som ungefär lika många dör. När vi är unga producerar de en jämn och välbalanserad mängd röda och vita blodkroppar beroende på…