Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

På jakt efter åderförkalkningsplack

2016-11-02

Isabel Gonçalves installerades som professor i kardiologi med särskild inriktning mot kärlforskning den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning.

Hjärtinfarkt och stroke är två av de viktigaste orsakerna till dödlighet och sjukdom i världen. Många som drabbas får svåra funktionshinder eller avlider innan de når sjukhus. En vanlig orsak är att en förträngning, ett så kallat åderförkalkningsplack, brister och en blodpropp bildas. Ett farligt plack är inflammerat och innehåller mycket fett. Tidig identifiering och behandling av dessa är därför för närvarande en av de största kardiovaskulära utmaningarna, eftersom det idag saknas bra metoder för att i tid identifiera dessa plack.

Min vision är att kunna utveckla bättre avbildningstekniker för att se plackinnehållet samt hitta nya markörer för farliga plack. Bättre förståelse av mekanismer i förhållande till risken för att få symptom, kan även bidra till att man hittar nya behandlingssätt. Från och med 2005 har jag byggt upp Carotid Plaque Imaging Project som är ett stort samarbete mellan sex kliniker i Skåne, och numera en av världens största detaljerade biobanker med humana halskärlsplack. Genom att undersöka sammansättningen av plack på molekylär nivå och sedan följa upp risken att åter drabbas, kan vi öka förståelsen. Några resultat visar att diabetikers plack har nedsatt fiberreparationskapacitet och blir därför mer känsliga för inflammation, vilket får stora konsekvenser för behandlingen.

Genom att fastställa mängden kol-14 har vi kunnat datera plackkomponenter och för första gången sett hur humana plack omsätts. Det har visat sig att plack från patienter som äter mycket fisk ser stabilare ut.

Samtidigt har vi, med kollegor från Lunds tekniska högskola, utvecklat en ny ultraljudsbaserad avbildningsteknik för att hitta farliga plack. Denna teknik testas för närvarande i Malmö samt på fyra sjukhus till i Europa. Vi hoppas att detta ska leda till bättre diagnos, så att vi bättre kan urskilja olika sorters risker, vilka patienter som behöver vilka sorters behandlingar och även enklare utvärdering av behandlingarna.

 Text: ISABEL GONÇALVES
Porträtt: Kennet Ruona
Foto blodpropp: Dreamstime

Från broschyren: ”Professorsinstallation 14 oktober 2016″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.