Kategori: Vad forskar du om?
-
Precis diagnos av lymfom möjliggör optimal behandling
Sara Ek installerades som professor i immunteknologi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Lymfom är en typ av cancer som utgår ifrån en viss typ av immunceller, lymfocyter. Min forskning fokuserar…
-
Cellers svar på mekaniska signaler
Karl Swärd installerades som professor i experimentell medicinsk forskning med inriktning mot fysiologi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Vår förmåga att känna av mekanisk beröring är avgörande inte bara för…
-
Propp eller blödning, det är frågan
Peter J Svensson installerades som professor i koagulationsmedicin den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Blodkoagulation är läran om hur blodet levrar sig i kroppen. Man kan se på blodkoagulationen som en…
-
Att studera blodsjukdomar med flöde
Anna Porwit installerades som professor i patologi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Blodsjukdomar utvecklas i benmärgen eller i kroppens lymfatiska system. Bland dessa finns akuta och kroniska leukemier samt maligna…
-
Från gen till framtidens behandlingar
Åsa Petersén installerades som professor i medicinsk forskning med inriktning mot neurovetenskap den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Huntingtons sjukdom är en ärftlig och dödlig sjukdom som drabbar hjärnan.…
-
Äldres läkemedel – hjälper och stjälper
Patrik Midlöv installerades som professor i allmänmedicin den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Läkemedel är i grunden bra produkter som under kontrollerade former i läkemedelsprövningar visat sig ha effekt.…
-
Vem blir sjuk och varför?
Jonas Manjer installerades som professor i kirurgi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Risken finns! Epidemiologen sätter siffror på faran och studerar sjukdomars utbredning i befolkningen. Redan detta kan ge värdefull…
-
Lewy body sjukdom – kliniska studier
Elisabet Londos installerades som professor i psykiatri med särskild inriktning mot demenssjukdomar och kognition den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Lewy body-sjukdom (LBS) är enkelt uttryckt en blandning mellan Parkinsons och Alzheimers…
-
Primärvårdsforskning med äldrefokus
Ulf Jakobsson installerades som professor i hälso- och vårdvetenskap den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Skillnaden mellan ett gott åldrande och ett dåligt eller mindre gott åldrande beskrivs ofta som balansen mellan…
-
På jakt efter åderförkalkningsplack
Isabel Gonçalves installerades som professor i kardiologi med särskild inriktning mot kärlforskning den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Hjärtinfarkt och stroke är två av de viktigaste orsakerna till dödlighet och sjukdom…
-
Molekylära kartor som vapen mot cancer
David Gisselsson Nord installerades som professor i professorn i medicinsk forskning, särskilt molekylär patologi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Cancer kommer inom en snar framtid att vara den vanligaste dödsorsaken…
-
Hiv och tuberkulos i globalt perspektiv
Per Björkman installerades som professor i infektionsmedicin den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Under det senaste årtiondet har tillgången till livräddande behandling mot hiv i världen ökat dramatiskt. De hiv-program…
-
Psykisk hälsa mitt i livet
Ulrika Bejerholm installerades som professor i psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Min forskning handlar om att stärka människors psykiska hälsa. Idag drabbas alla någon gång i livet…
-
Nya fynd om hjärttransplanterade med PH
Omkring 200 000 personer i Sverige har diagnosen vänstersidig hjärtsvikt, en folksjukdom där majoriteten av patienterna är äldre. Över hälften av dessa förväntas dessutom utveckla pulmonell hypertension (PH), ett onormalt högt blodtryck i lungornas blodkärl. Kombinationen…
-
Strokestudie visar på brister i det långsiktiga omhändertagandet
Varje år insjuknar 25-30 000 personer i Sverige i stroke. De flesta som överlever har fysiska eller kognitiva nedsättningar i någon utsträckning. Flertalet behöver rehabiliteras innan de så småningom kan återgå till ett mer normalt liv. Nu…
-
Sårläkning efter infektion snabbare och bättre med undertrycksmetod
Kortare sårläkningstid, färre omläggningar och möjlighet att lämna sjukhuset tidigare. Det är fördelar vid undertrycksbehandling av sårinfektioner i samband med kärlkirurgi vid ljumske. Metoden, som blivit allt vanligare, är också kostnadseffektiv. Det framkommer i en…
-
Forskare kartlägger lungtransplanterades upplevda hälsa
Transplantation av lungor är idag en etablerad behandlingsform vid svår lungsjukdom. Överlevnaden efter en lungtransplantation har succesivt ökat genom åren men samtidigt kan medicinsk och teknologisk framgång inte enbart mätas i överlevnad. Lika viktigt är…
-
Lantbruket: arbetsplats, hem och olyckor
Varje år dör cirka 35 barn i olyckor i Sverige. Av dem förolyckas cirka 4-7 på lantbruk. Det finns inget kontinuerligt arbete i Sverige för att förebygga olyckor på lantbruken och arbetsmiljö är inte heller…
-
”Robotar utvecklas med felaktig bild av äldre användare”
Med en allt äldre befolkning är det nödvändigt att hitta nya sätt att arbeta med hemvård, och robotteknik kan vara ett av dessa. Det menar Susanne Frennert, som nyss disputerat i Rehabiliteringsteknik vid Designvetenskaper, LTH.…
-
Okunskap om höftsjukdom hos barn orsakar livslånga men
”-Växtvärk nu igen? –Är du säker på att du inte sträckt dig på skolgympan?” Hälta och bensmärta hos barn är vanligt och i många fall är orsaken godartad och besvären går över helt spontant. Men i…
-
Hon söker orsaker till njursvikt
Människor och andra däggdjur har två njurar, men bara ett hjärta och en hjärna. Varför är det egentligen så? – För att njurarna är så viktiga, förstås! säger Diana Karpman – lite på skoj och…
-
Olika metoder för att reparera en skadad hjärna
Skulle man kunna omvandla en patients egna hudceller till fungerande nervceller? Eller föra in friska gener som programmerar om cellerna i en skadad hjärna? Stamcellsforskaren Malin Parmar vid Lunds universitet studerar hur man med avancerad…
-
Övervikt och fetma bland förskolebarn tas inte på allvar
Nästan 15 procent av sexåringarna i södra Skåne har övervikt eller fetma. Trots detta prioriteras inte det preventiva arbetet inom barnhälsovården och sjuksköterskorna uppger att de saknar såväl kunskap som stöd och resurser. Det visar…
-
Nya rön om matchning mellan donator och mottagare av hjärtan
Nästa år är det 50 år sedan den sydafrikanske kirurgen Christiaan Barnard utförde den första hjärttransplantationen på en människa. Transplantationen i Kapstaden lyckades men patienten avled 18 dagar senare i dubbelsidig lunginflammation. Detta sedan immunförsvaret…
-
Patienter med KOL och hjärtinfarkt underbehandlas
Patienter som drabbats av hjärtinfarkt behandlas som regel med blodtryckssänkande mediciner för att lugna hjärtat och förbättra långtidsprognosen, så kallade betablockerare. Patienter som fått en hjärtinfarkt och dessutom har diagnosen KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, har…