Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Intern kategori: medfak

  • När kroppen angriper sig själv

    När kroppen angriper sig själv

    Anders Bengtsson installerades som professor i reumatologi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. De som drabbas av reumatisk sjukdom undrar ofta varför? Det kanske vare sig finns några släktingar som drabbats eller…

    Läs mer

  • Psykisk hälsa mitt i livet

    Psykisk hälsa mitt i livet

    Ulrika Bejerholm installerades som professor i psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Min forskning handlar om att stärka människors psykiska hälsa. Idag drabbas alla någon gång i livet…

    Läs mer

  • Blodprovstest för att rädda tarm och liv

    Blodprovstest för att rädda tarm och liv

    Stefan Acosta installerades som professor i kärlkirurgi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. För 17 år sedan upptäckte jag av en slump att en patient med akut nedsatt blodförsörjning till…

    Läs mer

  • TEMA: Blod för livet

    TEMA: Blod för livet

    Blod väcker ofta starka känslor. Vi både fascineras och äcklas av det. Vi talar om blodsband och blod används flitigt på film för att skapa spänning och obehag. Oavsett vilka känslor det frammanar så är…

    Läs mer

  • Patienter som säger nej till blodtransfusion

    Patienter som säger nej till blodtransfusion

    En blodtransfusion kan räcka för att rädda livet på någon, men det händer att patienter vägrar ta emot blod av till exempel religiösa skäl. Det kan leda till att sjukvårdspersonal ställs inför svåra etiska dilemman.…

    Läs mer

  • Vegetariskt blod ur sockerbetor – går det?

    Vegetariskt blod ur sockerbetor – går det?

    Vegetariskt blod, eller rättare sagt den viktiga blodkomponenten hemoglobin – det är vad professorn Leif Bülow försöker få fram ur växter. Hos människan finns proteinet hemoglobin i de röda blodkropparna, där dess uppgift är att föra ut syre…

    Läs mer

  • Tillverkning på konstgjord väg en utmaning

    Tillverkning på konstgjord väg en utmaning

    Röda blodkroppar är kroppens vanligaste celltyp. Mer än fyra femtedelar av våra celler är röda blodkroppar, och mer än två miljoner av dem nyskapas varje sekund. Att tillverka röda blodkroppar på konstgjord väg är därför…

    Läs mer

  • Det åldrande blodet

    Det åldrande blodet

    Varje sekund bildar blodstamcellerna i vår benmärg över två miljoner nya blodkroppar, samtidigt som ungefär lika många dör. När vi är unga producerar de en jämn och välbalanserad mängd röda och vita blodkroppar beroende på…

    Läs mer

  • Lovande resultat för genterapi

    Lovande resultat för genterapi

    I Lund arbetar forskare för att med hjälp av genterapi behandla osteopetros, en ärftlig sjukdom som förstör den normala bennedbrytningssprocessen. Vägen går via blodstamceller. Vårt skelett är inte statiskt. Benvävnad bryts kontinuerligt ned och byggs…

    Läs mer

  • Nya fynd ökar kunskapen om behandlingseffekter vid myelom

    Nya fynd ökar kunskapen om behandlingseffekter vid myelom

    Patienter med myelom, en form av blodcancer, behandlas ofta med hög dos cytostatika, med efterföljande stamcellstransplantation med egna stamceller. Men vad händer egentligen med de olika cellerna i immunförsvaret under återhämtningen efter en sådan behandling?…

    Läs mer

  • Egna stamceller i retur eller ett helt nytt immunsystem?

    Egna stamceller i retur eller ett helt nytt immunsystem?

    Transplantationer med blodstamceller görs oftast för att behandla olika former av blodcancer. Ibland sparar man patientens egna stamceller inför en riktigt kraftig cellgiftsbehandling. Efter behandlingen förs de tillbaka för att hjälpa immunförsvaret att återhämta sig.…

    Läs mer

  • Barn som får leukemi

    Barn som får leukemi

    Varje år upptäcks 700 nya fall av leukemi i Sverige. Av dessa är runt 100 barn. Men leukemi är inte en enda sjukdom utan många olika med varierande prognos och behandling. Man brukar dela in leukemi i akut och…

    Läs mer

  • Mördarceller ger dödssignal

    Mördarceller ger dödssignal

    Målsökande antikroppar som blockerar leukemistamcellers möjlighet att föröka sig och samtidigt lockar till sig kroppens naturliga mördarceller. Dessa ger i sin tur dödssignalen till den sjuka stamcellen. Science fiction? Nej – bara en vanlig dag i labbet. Akut myeloisk leukemi (AML)…

    Läs mer

  • Register i kampen mot leukemi

    Register i kampen mot leukemi

    Sverige brukar lyftas som ett föregångsland när det gäller att samla information om olika sjukdomar i register. Genom att kombinera registerinformation med den allt större kunskapen om den genetiska bakgrunden till uppkomsten av leukemier, hoppas forskarna kunna öppna för bättre och mer…

    Läs mer

  • Mikropartikel avslöjar risk för propp?

    Mikropartikel avslöjar risk för propp?

    I blodomloppet cirkulerar mängder av mycket små partiklar, så kallade mikropartiklar. I framtiden kan dessa kanske – genom ett blodprov – berätta om du har ökad risk för blodpropp. Det finns flera saker som brukar knytas till…

    Läs mer

  • Antikroppar ger blödarsjuka problem

    Antikroppar ger blödarsjuka problem

    Många blödarsjuka kan leva ett gott liv tack vare att stora framsteg har gjorts inom behandling. Men ungefär en tredjedel av de svårast sjuka bildar antikroppar som innebär ökad blödningsrisk och sämre möjligheter till verkningsfull…

    Läs mer

  • Nya tag mot svårbehandlad anemi

    Nya tag mot svårbehandlad anemi

    Blodbrist, eller anemi, kan ha en mängd olika orsaker, bland annat kan flera olika sjukdomar leda till anemi. Standardbehandlingen är då att tillföra ett hormon som stimulerar kroppens produktion av röda blodkroppar. Men ibland fungerar inte behandlingen. Då återstår…

    Läs mer

  • Anemi – när de röda blodkropparna är för få

    Anemi – när de röda blodkropparna är för få

    120 dagar. Så länge lever i genomsnitt de röda blodkropparna i vår kropp. Och de har en viktig uppgift; att transportera ut syre till kroppens alla celler. När det inte fungerar som det ska kan…

    Läs mer

  • Sällsynta blodgrupper kräver speciallösningar

    Sällsynta blodgrupper kräver speciallösningar

    En sällsynt blodgrupp är en blodgrupp som förekommer hos mindre än en procent av befolkningen i ett visst geografiskt område. Men vad är det egentligen som skiljer olika blodgrupper åt och vad har sjukvården för…

    Läs mer

  • Åderlåtning och personliga lamm

    Åderlåtning och personliga lamm

    Blod är liv och död, handelsvara och gåva. Symbolvärde och medicinsk behandling. Aktuellt om vetenskap och hälsa har träffat Peter M. Nilsson, chef för Enheten för medicinens historia vid Lunds universitet, för att höra mer…

    Läs mer

  • Äta efter sin blodgrupp – vad säger forskningen

    Äta efter sin blodgrupp – vad säger forskningen

    Hur vi ska äta för att må bra intresserar många. Enligt den ibland omskrivna blodgruppsdieten har vår blodgrupp inverkan på hur vi bryter ner och tar upp näring från olika livsmedel. Eftersom blodgrupper är ärftliga och styrs av våra gener…

    Läs mer

  • Från akutblod till personlig blodmatchning

    Från akutblod till personlig blodmatchning

    Vi kan alla hamna i situationer då vi kan behöva ta emot blod från en annan person. Det kan röra sig om olyckor, planerade operationer eller olika sjukdomar som leder till blodbrist. Då är det…

    Läs mer

  • Så funkar det

    Så funkar det

    Blodet, kroppens största organ, är en flytande vävnad eftersom cellerna inte är hopfogade med varandra utan rör sig fritt i en vätska. Det har många funktioner i kroppen och ett enkelt blodprov kan säga mycket…

    Läs mer

  • Vårt livsviktiga blod

    Vårt livsviktiga blod

    Blod väcker ofta starka känslor. Vi både fascineras och äcklas av det. Vi talar om blodsband och blod används flitigt på film för att skapa spänning och obehag. Oavsett vilka känslor det frammanar så är…

    Läs mer

  • Positiva resultat vid utvärdering av kampanjen (H)järnkoll

    Positiva resultat vid utvärdering av kampanjen (H)järnkoll

    Personer som lever med en psykisk sjukdom möts ofta av stigmatisering vilket är ett allvarligt problem, för individen såväl som för samhället i stort. På uppdrag av Sveriges regering genomfördes därför kampanjen (H)järnkoll. Kampanjen som…

    Läs mer