Intern kategori: medfak
-
Förutspår kranskärlssjukdom hos undergrupp med diabetes
Alltmer forskning ger stöd för att diabetes kan delas in i fem olika undergrupper. Forskare vid Lunds universitet har nu undersökt om en persons genetiska risk för olika undergrupper kan användas för att bedöma risken…
-
Forskning om bukhinnedialys kan öppna för mer skräddarsydd behandling
Dialys i bukhålan är en behandlingsmetod där kroppens egen bukhinna används som reningsfilter för att rena blodet. Metoden har länge använts vid njursvikt, men kunskapen om hur bukhinnan faktiskt fungerar som filter är fortfarande begränsad.…
-
AI-modell kan upptäcka flera kognitiva hjärnsjukdomar i samma blodprov
Symtombilden för olika neurodegenerativa sjukdomar liknar varandra och diagnostisering av åldersrelaterade kognitiva symtom är komplext. Nu har forskare vid Lunds universitet utvecklat en AI-modell som visar att det är möjligt att upptäcka flera neurodegenerativa sjukdomar…
-
”Digitala bröst” kan ge skjuts åt bröstcancerscreening
Forskare vid Lunds universitet har utvecklat metoder för att simulera hur brösttumörer växer och hur bröstvävnad förändras över tid. Genom att digitalt efterlikna både bröstets anatomi och tumörers utveckling kan ny, avancerad bildteknik testas snabbare…
-
Pulsen på: Föreläsning om hudcancer
Hur upptäcker vi hudcancer i tid – och vilka nya behandlingar gör skillnad när sjukdomen har spridit sig? Under Skånes universitetssjukhus nästa föreläsning i serien Pulsen på får du ta del av de senaste rönen…
-
Ny blodmarkör minskar risken för felaktig Alzheimerdiagnos
De nya blodproven för att diagnostisera Alzheimers sjukdom ger allt bättre möjligheter till tidig diagnos, men en utmaning är att markörerna som mäts förändras långt innan symtom utvecklas. Forskning ledd från Lunds universitet visar nu…
-
De första kritiska minuterna när ny njure kopplas på
De första minuterna efter att blodflödet kopplas på till en transplanterad njure kan vara avgörande för utgången. Det gäller särskilt för njurar som varit utan syre i mer än åtta timmar. Ny forskning från Skånes…
-
Podd: Kolesterolet – det goda, det onda och äggen
Blodfetterna är nödvändiga för att bygga upp kroppens celler och för att tillverka vissa hormoner. Men för mycket kolesterol i blodet kan leda till fettinlagring i blodkärlen, vilket i sin tur leder till ökad risk…
-
Genvarianter som påverkar tarmflora och sjukdomsrisk
Studier av tarmfloran kan ge ny kunskap om hur hälsan och risken för att utveckla olika sjukdomar påverkas. Nya forskningsresultat visar på flera nya genvarianter i den mänskliga arvsmassan som har betydelse för vilka bakterier…
-
Antibiotika kan påverka tarmfloran på lång sikt
Antibiotika hjälper kroppen att bekämpa infektioner och ska helst ge så lite negativ påverkan på människan som möjligt. Nu visar en ny studie att användning av antibiotika kan påverka den mänskliga tarmfloran i flera år.…
-
Podd: Våga träna efter infarkt eller hjärtstopp
Många blir rädda för att röra på sig och träna efter en infarkt eller ett hjärtstopp. Men det finns stora hälsovinster att göra genom att få upp flåset igen och hur det kan gå till…
-
Bättre behandlingsmöjligheter för fettleversjukdom
Metabolt associerad steatotisk leversjukdom (MASLD) kan leda till allvarligare former av leversjukdom, som leversvikt. En ny studie, ledd från Lunds universitet, presenterar nya resultat som kan leda till bättre behandlingsmöjligheter i framtiden. Sjukdomen MASLD är…
-
En genetisk broms som formar våra muskler
Forskare vid Lunds universitet har identifierat en genvariant som styr kroppens förmåga att bilda nya blodkärl i musklerna – en mekanism som påverkar både fysisk prestation, hälsa och återhämtning. Den gynnsamma genvarianten är betydligt vanligare…
-
Podd: På blodigt allvar – sällsynta blodgrupper och universalblod
Det går åt ungefär 350 000 blodpåsar per år i den svenska sjukvården. Blod som måste matchas så att givarens blod passar mottagaren. För om det blir fel kan det bli livsfarligt. Vetenskap & hälsa ·…
-
Pulsen på: Föreläsning om långvarig smärta
Den 11 mars riktar vi fokus mot långvarig smärta. Vad händer i kroppen när smärta blir långvarig? Hur hänger smärta ihop med psykisk ohälsa? Och hur ser framtidens smärtvård ut i Sverige och i Skåne? …
-
Aggressiva hjärntumörer försvarar sig med tidigare okänd ”sockersköld”
Forskare har för första gången identifierat en tidigare okänd försvarsmekanism i aggressiva hjärntumörer: en sockerrik sköld som omger tumörceller och som skyddar dem mot en särskilt destruktiv form av celldöd. Aggressiva hjärntumörer växer i en…
-
Bättre kunskap om immunförsvarets roll vid äggstockscancer
Cirka 700 kvinnor i Sverige drabbas varje år av olika former av äggstockscancer. Den vanligaste typen är ofta spridd när den upptäcks, har en dålig prognos och svarar inte på immunterapi. Med detta som bakgrund…
-
AI-stöd vid bröstcancerscreening: Färre missade cancerfall
Fallen av bröstcancer mellan två screeningundersökningar blev färre, och av de cancrar som hann utvecklas var färre allvarliga och aggressiva. Nu är slutresultaten från Lunds universitets forskningsstudie MASAI klara, och de visar på ytterligare nytta…
-
Podd: Fri från PTSD på 20 minuter – går det?
Närmare 70 procent av alla människor utsätts någon gång under sin livstid för en traumatisk händelse som skulle kunna utlösa PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. Men det är bara en liten andel som får PTSD. Hur kan…
-
Kejsarsnitt till salu
I en nyligen publicerad översiktsartikel från Lunds universitet, har forskare analyserat förekomsten av kejsarsnitt i olika europeiska länder. Resultaten visar att privata sjukhus i flera länder har en högre andel kejsarsnitt än offentliga sjukhus, även…
-
Universell metod kan förändra framtidens bentransplantationer
Ben- och skelettskador orsakar omfattande och långvariga funktionsnedsättningar globalt. I en ny studie visar forskare vid Lunds universitet hur en cellfri broskstruktur kan styra benläkning på ett säkert sätt, utan att framkalla starka immunsvar. Transplantatet…


























