Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Intern kategori: Artikeltyp

  • Nya tag mot svårbehandlad anemi

    Nya tag mot svårbehandlad anemi

    Blodbrist, eller anemi, kan ha en mängd olika orsaker, bland annat kan flera olika sjukdomar leda till anemi. Standardbehandlingen är då att tillföra ett hormon som stimulerar kroppens produktion av röda blodkroppar. Men ibland fungerar inte behandlingen. Då återstår…

    Läs mer

  • Anemi – när de röda blodkropparna är för få

    Anemi – när de röda blodkropparna är för få

    120 dagar. Så länge lever i genomsnitt de röda blodkropparna i vår kropp. Och de har en viktig uppgift; att transportera ut syre till kroppens alla celler. När det inte fungerar som det ska kan…

    Läs mer

  • Blodiglar i sjukvårdens tjänst

    Blodiglar i sjukvårdens tjänst

    Blodiglar användes förr för att få ut ”det sjuka” i tron att det skulle komma ut genom blodet och därmed bota patienten. Användningen minskade kraftigt under senare hälften av 1800-talet men i modern sjukvård har…

    Läs mer

  • Sällsynta blodgrupper kräver speciallösningar

    Sällsynta blodgrupper kräver speciallösningar

    En sällsynt blodgrupp är en blodgrupp som förekommer hos mindre än en procent av befolkningen i ett visst geografiskt område. Men vad är det egentligen som skiljer olika blodgrupper åt och vad har sjukvården för…

    Läs mer

  • Från ven till ven

    Från ven till ven

    I det här bildspelet får du följa blodets väg – från blodgivaren och fram till att patienten får blodtransfusion.

    Läs mer

  • Åderlåtning och personliga lamm

    Åderlåtning och personliga lamm

    Blod är liv och död, handelsvara och gåva. Symbolvärde och medicinsk behandling. Aktuellt om vetenskap och hälsa har träffat Peter M. Nilsson, chef för Enheten för medicinens historia vid Lunds universitet, för att höra mer…

    Läs mer

  • Äta efter sin blodgrupp – vad säger forskningen

    Äta efter sin blodgrupp – vad säger forskningen

    Hur vi ska äta för att må bra intresserar många. Enligt den ibland omskrivna blodgruppsdieten har vår blodgrupp inverkan på hur vi bryter ner och tar upp näring från olika livsmedel. Eftersom blodgrupper är ärftliga och styrs av våra gener…

    Läs mer

  • Från akutblod till personlig blodmatchning

    Från akutblod till personlig blodmatchning

    Vi kan alla hamna i situationer då vi kan behöva ta emot blod från en annan person. Det kan röra sig om olyckor, planerade operationer eller olika sjukdomar som leder till blodbrist. Då är det…

    Läs mer

  • Så funkar det

    Så funkar det

    Blodet, kroppens största organ, är en flytande vävnad eftersom cellerna inte är hopfogade med varandra utan rör sig fritt i en vätska. Det har många funktioner i kroppen och ett enkelt blodprov kan säga mycket…

    Läs mer

  • Vårt livsviktiga blod

    Vårt livsviktiga blod

    Blod väcker ofta starka känslor. Vi både fascineras och äcklas av det. Vi talar om blodsband och blod används flitigt på film för att skapa spänning och obehag. Oavsett vilka känslor det frammanar så är…

    Läs mer

  • Positiva resultat vid utvärdering av kampanjen (H)järnkoll

    Positiva resultat vid utvärdering av kampanjen (H)järnkoll

    Personer som lever med en psykisk sjukdom möts ofta av stigmatisering vilket är ett allvarligt problem, för individen såväl som för samhället i stort. På uppdrag av Sveriges regering genomfördes därför kampanjen (H)järnkoll. Kampanjen som…

    Läs mer

  • Förbättrad tillverkning av dopaminceller för Parkinsons

    Förbättrad tillverkning av dopaminceller för Parkinsons

    Den första transplanteringen av stamceller till patienter med Parkinsons sjukdom är snart inom räckhåll. Ett problem var länge att sådana celler i djurförsök gett ganska varierande resultat, trots att alla sett lika lovande ut från…

    Läs mer

  • Utvecklar ny teknik för att ta bilder av fostrets hjärta

    Genom att använda liknande teknik som du själv drar nytta av för att minska storleken på bilder i din kamera skapar Anthony Aletras möjligheter för att förbättra tidig diagnostik av hjärtfel redan i fosterstadiet. En…

    Läs mer

  • Lyckad metod sprids utanför demensvården

    Lyckad metod sprids utanför demensvården

    En ny metod som tagits fram inom demensvården för att minska beteendemässiga och psykiska symtom, sprids nu till LSS-verksamheter. – Målet är ta fram ett arbetsverktyg till personal som arbetar med LSS, som hjälper dem…

    Läs mer

  • Nya fynd om hjärttransplanterade med PH

    Nya fynd om hjärttransplanterade med PH

    Omkring 200 000 personer i Sverige har diagnosen vänstersidig hjärtsvikt, en folksjukdom där majoriteten av patienterna är äldre. Över hälften av dessa förväntas dessutom utveckla pulmonell hypertension (PH), ett onormalt högt blodtryck i lungornas blodkärl. Kombinationen…

    Läs mer

  • Strokedagen i Lund 28 oktober 2016 – sänds även på webben

    Strokedagen i Lund 28 oktober 2016 – sänds även på webben

    Varje år insjuknar 30 000 i Sverige och 15 miljoner i världen av stroke. Vad händer egentligen i kroppen när man får en stroke? Kan stroke förhindras? Hur ser livet ut efter en stroke? Kom…

    Läs mer

  • Forskning om rehabilitering efter stroke

    Forskning om rehabilitering efter stroke

    Ingrid Lindgren, Gunvor Gard, Christina Brogårdh och Eva Ekvall Hansson vid Institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet forskar kring rehabilitering av personer som drabbats av påföljder efter stroke, så som långvarig smärta, yrsel samt rörelse- och känselnedsättning. Här…

    Läs mer

  • PODD: Konstgjort blod

    PODD: Konstgjort blod

    Tillgången på blod kan betyda skillnaden mellan liv och död – och i vissa fall är det ont om blod av rätt sort. Forskare vid Lunds universitet försöker därför tillverka konstgjort blod. Ett projekt handlar…

    Läs mer

  • Ny forskning belyser finliret i betacellen

    Ny forskning belyser finliret i betacellen

    Samma ämne som reglerar mognaden hos frukter har visat sig spela en viktig roll för de insulinproducerande cellernas förmåga att utsöndra tillräcklig mängd insulin i blodet. Det framgår av en ny avhandling från Lunds universitet.…

    Läs mer

  • Strokestudie visar på brister i det långsiktiga omhändertagandet

    Strokestudie visar på brister i det långsiktiga omhändertagandet

    Varje år insjuknar 25-30 000 personer i Sverige i stroke. De flesta som överlever har fysiska eller kognitiva nedsättningar i någon utsträckning. Flertalet behöver rehabiliteras innan de så småningom kan återgå till ett mer normalt liv. Nu…

    Läs mer

  • Röd telefon kortar väntetid vid urinblåsecancer

    Röd telefon kortar väntetid vid urinblåsecancer

    En särskild telefonlinje ifall du har blod i urinen kan korta tiden till behandling med nästan hälften ifall du har urinblåsecancer. Det visar ny forskning från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Cancer i urinblåsan (urotelial…

    Läs mer

  • Ersätta kindtänder eller inte – vad tycker svenska allmäntandläkare

    Ersätta kindtänder eller inte – vad tycker svenska allmäntandläkare

    Tandläkares vilja att spara och bevara samtliga tänder är stark men med tio tandpar kan tuggfunktionen fortfarande vara acceptabel. I sin avhandling har Eva-Karin Korduner undersökt allmäntandläkares attityder till en så kallad förkortad tandbåge. Hon efterfrågar…

    Läs mer

  • Mekanismerna bakom vanlig blåskatarr

    Mekanismerna bakom vanlig blåskatarr

    Forskare vid Lunds universitet publicerar nya rön som förklarar de molekylära mekanismerna bakom vanlig blåskatarr. Fynden kan bana väg för ny behandling som ett alternativ till antibiotika. Urinvägsinfektioner är en grupp vanliga infektionssjukdomar som drabbar…

    Läs mer

  • Smärtskola på internet mot kronisk käksmärta

    Smärtskola på internet mot kronisk käksmärta

    Kan egenvård på internet vara bättre än bettskena? Det är frågeställningen för en ny forskningsstudie kring kronisk käksmärta där patienterna följer en internetbaserad smärtskola hemma. – Smärtskolan ska göra att patienterna förbättrar sin smärt- och…

    Läs mer

  • Forskning om karies och fluor – vad vet vi idag

    Forskning om karies och fluor – vad vet vi idag

    TEMA TANDHÄLSA: Det tar i snitt mer än åtta år från det att en kariesskada börjar synas tills det uppstått ett hål som måste lagas. Idag får den vuxna befolkningen i Sverige ungefär tre miljoner…

    Läs mer