-
Hjälp behövs redan innan minnet sviktar
Kognitiva sjukdomar är samlingsnamnet på en mängd sjukdomar som drabbar hjärnan och förstör förmågan att tänka och agera logiskt där Alzheimers sjukdom är vanligast. Vid Lunds universitet forskar professor Oskar Hansson och hans kollegor för…
-
Öppna kontorslandskap riskabelt – både för smittspridning och arbetsmiljö
Aktivitetsbaserade arbetsplatser (ABW) är en fortsatt stark trend, men är det så bra för kreativitet, interaktion och social gemenskap som det sägs? Och vad med pandemin? – Vår studie utmanar föreställningen att ABW är kostnadseffektivt,…
-
All kraft på att bekämpa barncancer
Utanför de olika intagningsrummen på barnonkologen avdelning 64, hänger inplastade namnskyltar med regnbågar, enhörningar och traktorer som de unga patienterna själva har gjort. Hit kommer varje år runt 60 nyinsjuknade barn i cancer från södra…
-
Suicidrisk kvarstår under lång tid
Varje år tar cirka 1 500 personer livet av sig i Sverige. Den största riskfaktorn för suicid är att personen tidigare försökt ta sitt liv vid ett eller flera tillfällen. I en ny studie från…
-
Allergier hos personer med typ 1-diabetes spåras med världsledande utredningar
Allt fler patienter med typ 1-diabetes söker vård på Skånes universitetssjukhus sedan de drabbats av eksem och klåda efter att ha använt glukossensorer och insulinpumpar som sitter fästa på huden. Tack vare avancerade kontaktallergiutredningar kan…
-
TIDNING: Genvägar till ett bättre liv
Går det att laga hjärnan med friska gener? Finns det bot mot dödliga ärftliga muskelsjukdomar? Kan vi påverka våra gener genom vad vi äter och hur vi motionerar – och kommer det i framtiden vara…
-
Så kan gentekniken påverka vår hälsa
Redan i juni 2000, då ett första ”utkast” av människans arvsmassa,det så kallade genomet, hade presenterats, höll USA:s dåvarande president Bill Clinton ett tal där han framhöll de enorma möjligheter som den nyvunna kunskapen öppnade…
-
Genteknik väcker etiska frågor
Genteknik som Crispr gör det möjligt att väldigt precist redigera i våra gener. Samtidigt som detta ger hopp om nya behandlingar, väcker det också viktiga frågor om vad tekniken ska användas för. Sedan urminnes tider…
-
Odlade celler – en genväg till nya behandlingar
I det biomedicinska laboratoriet på Malmö universitet odlar forskare celler för att bygga en modell av huden i 3D som är så verklighetsnära som möjligt. Med odlad hud kan man utvärdera hur hudcancer uppkommer utan…
-
Transhumanism: människa 2.0?
Dagens medicintekniska innovationer gör det möjligt att bota, behandla och förebygga olika sjukdomar. Den internationella rörelsen transhumanisterna förespråkar en användning av tekniken för att förbättra människans fysiska och mentala egenskaper. Men hur mycket kan och…
-
Kan gensaxen hjälpa bonden?
Genterapi, gensaxen Crispr och helgenomsekvensering är bara några få exempel på gentekniker som har gjort det möjligt att diagnostisera, behandla och till och med bota sjukdomar där det tidigare inte funnits några alternativ. Samtidigt har…
-
Virus som fiffig transportör vid genbehandling
Modern genteknik som till exempel gensaxen Crispr kan användas för att väldigt noga redigera i gener som uttrycks felaktigt och därför ger upphov till sjukdom. Men hur fungerar genterapi och kan man använda tekniken som…
-
Så vill de genskjuta virus
Vetenskap & hälsa har frågat fyra virusforskare, alla verksamma vid Lunds universitet och initiativtagare till ett viruscentrum, hur de med sin forskning vill bidra till en bättre förståelse för hur olika virus smittar och leder…
-
Epigenetik – så påverkar genernas dirigenter vår hälsa
Tänk dig att dina gener är tangenterna på ett piano. Beroende på vad du äter och hur du lever så kan du få pianot att låta vackert eller falskt. Det vackra är hälsosamt och det…
-
Skräddarsydda celler som fixar insulinet
Vid typ 2-diabetes fungerar inte kroppens ämnesomsättning ordentligt. En av orsakerna är störd insulinfrisättning på grund av genetiska ”fel” i betacellen. Forskarna tror att man i framtiden med hjälp av gensaxen Crispr kommer att kunna…
-
En av tio tar upp dubbelt så mycket kemikalier genom huden
Vi exponeras ständigt för olika typer av kemikalier runt omkring oss genom till exempel luftföreningar, solkrämer och konserveringsmedel. Men medan vissa blir sjuka, klarar sig andra hela livet utan problem. En av anledningarna är våra…
-
Glutenfritt eller snälla bakterier?
Kan glutenfri kost under de första levnadsåren förhindra att barn utvecklar celiaki? Eller kan probiotika hejda immunförsvarets reaktion mot gluten? Det försöker forskarna få svar på. Celiaki är en reaktion från immunförsvaret mot proteinet gluten…
-
”Kapslarna har blivit en del av morgonrutinen”
Love har varit med i PreCiSe-studien sedan han föddes och får dricka en ”shot” varje morgon som kan innehålla probiotika. Eller inte. Det får de inte veta förrän studien är avslutad. – Klart jag är…
-
”Krävs tålamod och god analytisk förmåga”
Gensekvenseringen har revolutionerat den medicinska forskningen och nu går det att få fram information om drygt tre miljarder baspar – som är byggstenarna för våra 20 000 gener – samtidigt. Men den tekniska utvecklingen innebär även…
-
Gentester – irrvägar eller genvägar?
Släktskap, sjukdomsrisk, vad man ska äta för att må bra: våra gener sägs innehålla många olika svar. I dag finns privata aktörer som erbjuder gentester, men hur tillförlitliga är de egentligen? Och hur använder sjukvården…
-
Här kartläggs arvsmassa i raketfart
Med hjälp av toppmodern medicinteknisk utrustning och skarpa ögon ställs här bland annat diagnoser på sällsynta ärftliga sjukdomar. Här kan också studeras vilken behandling som med stor sannolikhet är bäst för den enskilde cancerpatienten. Vi…
-
Avslöjar anlag för blodpropp
Ny teknik inom den genetiska forskningen har gjort det möjligt att kartlägga och analysera arvsmassa billigare och snabbare. Ärftliga sjukdomar kan påverkas med skräddarsydda behandlingar, så kallad precisionsmedicin. Bengt Zöller, distriktsläkare och professor i allmänmedicin…
-
Finns det bot för dödliga muskelsjukdomar hos barn?
Vi har över 600 skelettmuskler som kan drabbas av flera hundra olika sjukdomar. En del muskelsjukdomar är ärftliga och ganska ovanliga, så kallade muskeldystrofier, som oftast drabbar små barn och nyfödda. Lundaforskaren Kinga Gawlik söker…
-
”Jag gör allt jag vill och kan – så länge det bara går”
Musklerna bryts långsamt ner och motoriken försämras. Men för 23-årige Gabriel Ghazarian har det varit viktigt att inte låta den sjukdom han drabbats av, Duchennes muskeldystrofi, definiera vem han är. Varje år får cirka tio…
-
Blodsjukdomar intressanta för genterapi
Blodsjukdomar är intressanta kandidater för genterapi eftersom blodet enkelt kan plockas ut och modifieras utanför kroppen, och därefter sättas tillbaka. Varje år föds barn i Sverige med ärftliga blodsjukdomar som blödarsjuka, anemi och immunbristsjukdomar. Genetiska…
Vetenskap och hälsa
Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne