Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Ny studie på möss om ECT och Alzheimers-protein

2021-04-22
Bilden är en mikroskopibild av mikrogliaceller och beta-amyloid. För en lekman ser det ut som röda klumpar som omges av mer trådliknande gröna strukturer. Hur detta ska uttolkas framgår av bildtexten
Hjärnans mikrogliaceller (grönt) har förmågan att plocka upp klumpar av beta-amyloid (rött) som ansamlas vid Alzheimers sjukdom. ECT verkar inte försämra denna process, visar forskare i ny studie. Bildkälla: Forskargruppen experimentell neuroinflammation.

ECT, eller elbehandling, är en behandling med god effekt för svårt deprimerade patienter. Men många patienter är oroliga för biverkningar, främst långvariga minnessvårigheter. Nu har forskare vid Lunds universitet i studier på möss undersökt om ECT påverkar halterna av proteinet beta-amyloid i hjärnan– det protein som klumpar ihop sig och bildar plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. 

Tidigare studier från Lunds universitet har visat att ECT både stimulerar nybildningen av nervceller och tillväxten av blodkärl i hjärnan, vilket skulle kunna motverka den tillbakabildning av nerver och synapser som man kopplat till svåra depressioner. Andra studier har visat att ECT kan stimulera mikroglia, det vill säga hjärnans immunceller. Mikroglia är betydelsfulla vid Alzheimers sjukdom där de kan påverka nivåerna av beta-amyloid-plack. Därför ville forskare bakom den aktuella studien undersöka om ECT påverkade halterna av dessa beta-amyloid-plack i hjärnvävnaden, vilket är typiskt för Alzheimers.

Vid svår depression kan elbehandling vara en effektiv behandlingsmetod då läkemedel eller annan behandling inte hjälper. Förr kallades ECT, eller elektrokonvulsiv behandling, för elchocker – ett skrämmande men missvisande namn. Behandlingen innebär att hjärnan under några sekunder stimuleras med svaga pulser av elektrisk ström under kontrollerade former medan patienten är sövd.

Även depressioner påverkar minnet

Under pågående elbehandlingar kan närminnet påverkas och patienten får då svårt att minnas vad som hände precis före och efter behandlingstillfället. Detta beror på att hjärnans inlagring av nya minnen störs av elbehandlingen. Efter avslutad behandling brukar minnet återhämta sig inom två till fyra veckor.

Även depressioner påverkar minnet så många patienter upplever tydliga förbättringar av sina minnesförmågor i takt med att depressionen lindras.

porträttbild av Joakim Ekstrand
Joakim Ekstrand, forskare vid enheten för psykiatrisk neuromodulering.

– Ibland beskriver patienter ihållande minnesbesvär, men det är ovanligt, och inte heller klarlagt i vilken grad detta rör sig om biverkningar av behandlingen eller är en följd av depressionen, säger forskaren Joakim Ekstrand.

Kortsiktiga och långsiktiga effekter av ECT på inflammationen i hjärnan

Neuroforskarna, delvis från det strategiska forskningsområdet för neurodegenerativa sjukdomar, MultiPark, i Lund har undersökt de kortsiktiga och långsiktiga effekterna av ECT på inflammation i hjärnan och ansamlingen av beta-amyloid hos möss som bär på mutationer för att utveckla den vanligaste demenssjukdomen, Alzheimers.

Porträttbild Gustaf Olsson
Gustav Olsson, masterstudent i forskargruppen experimentell neuroinflammation

– ECT påverkade inte beta-amyloid eller hjärnans inflammatoriska mikrogliaceller trots att vi undersökte detta med flera olika metoder vid tre olika tidpunkter efter behandlingen, förklarar Gustaf Olsson, en av studiens författare.

Halterna av beta-amyloid har tidigare mätts i ryggmärgsvätskan från 12 patienter med depression före och efter ECT i en tysk patientstudie. Där fann man tecken på att nivåerna av beta-amyloid skulle kunna minska i hjärnan efter behandlingen.

porträttbild Martina Svenssson
Martina Svensson, forskare i gruppen experimentell neuroinflammation.

– Våra resultat ligger även i linje med en stor dansk uppföljningsstudie som visar att patienter med depression som behandlats med ECT inte har större risk att utveckla demens, berättar Martina Svensson, biträdande forskare och försteförfattare till artikeln.

Projektet är ett samarbete mellan Laboratoriet för experimentell neuroinflammation och Enheten för psykiatrisk neuromodulering, där biträdande forskare Joakim Ekstrand finns.

Måste bekräftas i patientstudier

– Fynden är viktiga. ECT är en potentiellt livräddande behandling, och just äldre patienter med svåra depressioner svarar ofta mycket bra på behandlingen. Många kanske redan upplever helt normala åldersrelaterade försämringar, och kan av den anledningen vara extra oroliga för minnesbiverkningar. Att kartlägga behandlingens potentiella påverkan på utvecklingen av Alzheimers på molekylär nivå var förstås viktigt. Att vi inte kunde se några indikationer på att ECT hade en negativ påverkan på en rad olika markörer, inte ens med värsta möjliga genetiska förutsättningar, är mycket viktig kunskap att ha med sig för såväl professionen liksom för dem som känner stor oro kring detta, säger Joakim Ekstrand.

porträttbild Tomas Deierborg
Tomas Deierborg, professor, leder forskargruppen experimentell neuroinflammation.

– Detta är naturligtvis forskningsresultat som måste replikeras i flera studier och så småningom bekräftas i patientstudier, men i avvaktan på det så ser vi mycket positivt på resultaten då vi inte fann någon långsiktig påverkan av ECT, avslutar professor Tomas Deierborg, som leder forskargruppen experimentell neuroinflammation där också Martina Svensson och Gustaf Olsson ingår.

Den vetenskapliga artikeln:

The effect of electroconvulsive therapy on neuroinflammation, behavior and amyloid plaques in the 5xFAD mouse model of Alzheimer’s disease” publicerades I Scientific Reports,1 mars 2021.

Text: AGATA GARPENLIND

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet