-
AI kan både hjälpa och stjälpa förtroendet för vården
Med AI får läkare ett kraftfullt och tidsbesparande beslutsstöd. Men läkaren bör också förstå och kunna förklara datorns beslut för patienten, annars kan tilliten äventyras. Viktigt är också vilka data AI:n lärs upp med, så…
-
Lärande system hittar dolda mönster
Genom att ta AI och maskininlärning till hjälp kan vården hitta mönster i stora datamängder, och använda kunskapen till att fatta bättre beslut för patienter. Mattias Ohlsson använder metoderna i flera projekt för att göra…
-
Om farorna med superintelligens
Artificiell intelligens används och gör redan nytta inom flera olika områden, det har vi många exempel på i den här tidningen. Samtidigt har flera kända forskare, bland annat fysikern Stephen Hawking, varnat för riskerna med…
-
De vanligaste AI-begreppen
Här förklaras de vanligaste begreppen som används när vi pratar om artificiell intelligens. En liten AI-ordlista. Artificiell intelligens Artificiell betyder konstgjord och intelligens brukar definieras som den mentala förmågan att planera, lösa problem, dra slutsatser…
-
Har du koll på artificiell intelligens?
Artificiell intelligens, eller AI, är ett begrepp som många har hört talas om men vad är det egentligen? Pratar vi om människolika robotar som utför alla våra önskningar eller kan AI vara en dator som…
-
Doktor AI på frammarsch inom vården
När jag inför arbetet med detta temanummer frågade runt bland vänner och bekanta vad de tolkade in i begreppet artificiell intelligens handlade många svar om människolika robotar i science fiction-filmer, självkörande bilar, schack och Go-spelet.…
-
Ökad risk för komplikationer för vuxna med medfödda hjärtfel
Personer som framgångsrikt behandlats för medfödda hjärtfel tidigt i livet drabbas som vuxna i högre grad av åderförkalkning. Det visar resultat från en studie som genomförts av forskare på Skånes universitetssjukhus och vid Lund universitet.…
-
Hallonlika blodkärlsförändringar i hjärnan – vad betyder de?
Bristande blodförsörjning i hjärnan ligger bakom en av våra vanligaste demensformer – vaskulär demens. Exakt hur en störd blodförsörjning orsakar demens är inte känt. Man vet inte heller i vilken grad sådana störningar kan orsaka…
-
Forskare är inte alltid överens
Forskare är inte alltid överens, något som blev tydligt för allmänheten under pandemins början. Det pågick stundom hetsiga diskussioner kring till exempel användningen av munskydd, testning och smittspårning eller om samhälle skulle stängas ner helt.…
-
Podd: AI och etiken
Vetenskap & hälsa · AI och etiken AI-tekniken öppnar för nya möjligheter inom sjukvården men det finns samtidigt många frågor, inte minst de etiska, som behöver diskuteras. För att ett AI-system ska bli bra behöver…
-
Tandvården kan upptäcka benskörhet
Tandvården kan spela en viktig roll för att upptäcka benskörhet. Genom ett närmare samarbete med sjukvården kan därmed flera benbrott förebyggas, menar forskaren Joanna Gullberg. Men intresset från läkarkåren är ljumt. Benskörhet innebär en försvagning…
-
Tidig upptäckt viktig vid hornhinnesjukdomar
Ögonsjukdomen keratokonus drabbar unga. En ny avhandling visar att man ofta väntar för länge med att sätta in behandling. Ingemar Gustafsson är specialist inom ögonsjukdomar vid Skånes universitetssjukhus och forskar vid Lunds universitet inom samma…
-
Blödarsjuka: Lovande resultat av behandling med genterapi
De som lider av hemofili, svår blödarsjuka, behöver ta upp till 150 sprutor om året för att förebygga blödning. Men det slipper de patienter som behandlats med genterapi i Nordens första kliniska studie vid Skånes…
-
Därför är coronavaccinen säkra trots rekordfart
De första vaccinen mot covid-19 togs fram i rekordfart. Det handlade om tur, ny teknik och att det redan forskats på andra coronavirus. Forskaren Farshid Jalalvand förklarar hur det gick till och varför vaccinen ändå…
-
Podd: Virus – svåra att kontrollera
Vetenskap & hälsa · Virus – svåra att kontrollera Ebolafeber är en virusorsakad sjukdom med mycket hög dödlighet men trots flera utbrott har den aldrig spridit sig globalt. En hiv-infektion, som på 1980-talet ledde till…
-
Outforskat DNA förklarar skillnad mellan människa och schimpans
Människans DNA är mycket likt schimpansens. Nu har stamcellsforskare i Lund hittat en tidigare förbisedd del i vårt DNA, som tycks innebära en skillnad och kan förklara varför våra hjärnor trots alla likheter fungerar olika.…
-
Forskare erbjöd 200 kr – då vaccinerade sig fler svenskar
En ny studie visar att en liten belöning på 200 kronor, kan öka vaccineringsgraden med fyra procentenheter – från 72 till 76 procent. Studien är gjord på 8 286 svenskar mellan maj och juli i…
-
Hur påverkas livet för barn med adhd
Vad innebär det att få diagnosen adhd och hur kan vi som samhälle bli bättre på att stötta dem och andra sårbara barn och unga? Pia Tallberg, specialist i neuropsykologi som precis doktorerat vid Lunds…
-
Nobelpris för forskning om jonkanaler, beröring och temperatur
Professor Peter Zygmunt beskriver en av årets Nobelpristagare David Julius som en väldigt öppen och nyfiken person som själv visade ett stort intresse för arbetet i laboratoriet. – Jag tror en framgångsfaktor är att själv…
-
Tidig tandreglering kan förbättra barns mående
Att sätta in behandling redan i nioårsåldern kan motverka tandskador på barn med förstorat överbett. Det kan också påverka deras livskvalitet. Tandvården måste bli bättre på de mjuka värdena i patientkontakten, anser forskaren Jenny Kallunki.…
-
Forskarsamtal om grön starr och cancerterapi
Patienter med folksjukdomen glaukom, grön starr, kan ibland faktiskt se som en hök – knivskarpt men bara inom ett snävt område. Boel Bengtsson berättar i samtalet om riskfaktorn högt ögontryck, vikten av tidig behandling…
-
Låga nivåer oxytocin och östrogen inför mens antas släppa fram migränattacker
Kvinnor i fertil ålder drabbas i tre gånger så hög grad än män av migrän och den sätter i regel in en eller två dagar före mens. Nu publicerar ett internationellt forskarteam en hypotes om…
-
Forskningen tar nya steg inom Alzheimer
Den 21 september är det internationella Alzheimerdagen. I Sverige beräknas ungefär 100 000 personer lida av sjukdomen samtidigt som ny forskning väcker hopp. Ett exempel är ett diagnosverktyg som förutsäger Alzheimerrisk, ett annat är att…
-
Forskardagar på Vattenhallen
http://Foto: Forskarfredag Idag är det ForskarFredag på många ställen runtom i Sverige. Hela nästa vecka kommer det hundratals aktiviteter att pågå som Låna en forskare och Forskar Grand Prix. På Vattenhallen i Lund kommer lundaforskare…
-
Aktiv livsstil kan förhindra ångestsjukdomar
En fysiskt aktiv livsstil kan markant minska risken att drabbas av ångestsjukdomar. Det visar en ny studie från Lunds universitet som följt närmare 400 000 svenskar, hälften av dem Vasaloppsåkare. Forskarna undersökte även själva prestationsförmågans…
Vetenskap och hälsa
Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne