Under pandemins första år var det 19 procent fler bekräftade fall av covid-19 i Ronneby än i grannkommunen Karlshamn. Detta slog forskare vid Lunds universitet fast efter en epidemiologisk studie som slutfördes under hösten 2021. Samtidigt poängterar de att det inte går att påvisa att det är miljökatastrofen i Kallinge som är orsaken bakom. Nu inleds fler studier för att ta reda på mer.
Det är sedan tidigare känt att PFAS påverkar immunförsvaret negativt och forskare har hittat samband mellan PFAS-halten i blodet och minskat antikroppssvar hos småbarn som vaccineras i det allmänna vaccinationsprogrammet. Det finns också forskning som tyder på att det kanske även finns en koppling till ökad infektionskänslighet.
– I ljuset av pandemin, är det särskilt angeläget att ta reda på om PFAS påverkar risken att insjukna i covid-19, säger Christel Nielsen, docent i epidemiologi, Arbets-och miljömedicin vid Lunds universitet.
Forskarna har använt information från Folkhälsomyndigheten om samtliga positiva testsvar mellan mars 2020 och mars 2021, innan vaccinationerna mot covid-19 drog igång, och jämfört situationen i Ronneby med den i grannkommunen Karlshamn. Resultaten visar att det var 19 procent fler fall än av covid-19 i Ronneby.
Skillnad men inget orsakssamband
– 19 procents skillnad är mycket, när vi även har tagit höjd för ålder och kön. Samtidigt är det viktigt att understryka att studien inte visar att det är PFAS som ligger bakom olikheterna mellan kommunerna, bara att det fanns en skillnad, säger Christel Nielsen.
Forskarna vet vilka fastigheter som utsattes för det förorenade vattnet och hur länge exponeringen varade. Nästa steg är att ta reda på om de kan se ett samband mellan vilket vatten man haft i kranen och vilka individer som insjuknat i covid-19.
– Vi saknar erfarenhet av de exponeringsnivåer som invånare i Ronneby blivit utsatta för, men påverkan på immunförsvaret är en aspekt där bevisstyrkan är som allra starkast. Därför måste vi forskare ta reda på hur det egentligen ligger till, avslutar Christel Nielsen.
Länk till den vetenskapliga artikeln: ”Susceptibility to COVID-19 after High Exposure to Perfluoroalkyl Substances from Contaminated Drinking Water: An Ecological Study from Ronneby, Sweden”
Text: ÅSA HANSDOTTER
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet
FAKTA
PFAS
PFAS (per- och polyfluorerade alkylsyror) är en stor grupp av syntetiska ämnen som bland annat fanns i brandskum för petroleumbränder. Försvarsmakten i Kallinge (Ronneby kommun) använde denna typ av brandskum som fick till följd att marken och grundvattnet förorenades. Ämnena är mycket svårnedbrytbara och kommer att finnas kvar under lång tid i jorden. Sedan 2013 är vattnet inte längre kontaminerat.
Källa: Christel NielsenHälsoeffekter av exponering för miljöföroreningen PFAS
Christel Nielsens forskning handlar bland annat om ”Hälsoeffekter av exponering för miljöföroreningen PFAS (perfluorerade alkylsyror)”. Forskningen kartlägger hur befolkningen i Ronneby påverkats av att ha druckit PFAS-förorenat vatten under många år (sedan 2013 är vattnet inte längre kontaminerat). Exempelvis tittar forskarna på påverkan på immunförsvaret, graviditetshälsa samt barns hälsa och generella utveckling. Christel Nielsen är ansvarig forskare för Ronneby mor-barnkohort där forskarna följer 250 mammor och barn, från tidig graviditet och genom uppväxten, genom blodprovstagningar och frågeformulär.