-
Effektivare screening för typ 1-diabetes med enkelt blodprov
Inom diabetesforskningen screenas personer som är i riskzonen för att utveckla typ 1-diabetes. Dagens metod innebär att det tas flera blodprov vid varje besök. Ett internationellt forskarlag har nu upptäckt att det går att följa…
-
Känslohjärnan – en nyckel i kampen mot Huntingtons sjukdom
Psykiska och kognitiva symtom kommer tidigt vid Huntingtons sjukdom och är ofta de svåraste symtomen i sjukdomen, vittnar berörda. Ändå har forskningen, i sin jakt på behandling, främst fokuserat på sjukdomens rörelsestörningar, ett senare symtom.…
-
Timmarna du sover betyder mer än du tror
I en ny studie har forskare vid Lunds och Uppsala universitet sett ett tydligt samband mellan hur länge man sover och ett antal biomarkörer kopplade till kardiometabola sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.…
-
Nya forskningsfynd kan komma att förändra behandling av hjärnskador och stroke
Det är inte, som man tidigare trott, bara skador i nervbanorna som ligger bakom de typiska rörelseproblemen efter en hjärnskada eller stroke – hormoner som frigörs efter sådana skador verkar bidra på ett dramatiskt och…
-
Våldet vi inte tar på allvar: Psykisk misshandel och kvinnor som slåss
Vi har svårt att förstå allvaret i psykisk misshandel och i kvinnors våld mot män. En ny studie från Lunds universitet visar på stora skillnader i hur den våldutsatte respektive omgivningen värderar olika typer av…
-
Forskare: Polyamori rör upp starka känslor
Personer som är öppet polyamorösa kan mötas av starka reaktioner från omgivningen. Inte minst om de har barn. I en ny studie berättar polyamorösa om hur de hanterar normer kring familjeliv och föräldraskap. I våras…
-
Startar Alzheimers sjukdom inuti nervcellerna?
I en ny experimentell studie visar forskare hur alzheimerproteinet amyloid-beta ansamlas inuti nervcellerna och hur det felveckade proteinet sedan sprids från cell till cell via nervtrådar och fortplantar sig i en ond spiral. Alzheimerproteinet uppkommer…
-
Ny sekvenseringsteknik putsar genetikernas förstoringsglas
Att studera genetiska förändringar vid leukemi (blodcancer) är viktigt för att kunna ställa korrekt diagnos och ge rätt behandling. Hittills har det bara varit möjligt att studera den sammanslagna genetiska koden tillhörande en blandning av…
-
Nobelprisad mikroskopiteknik avslöjar mekanismer bakom bakteriers antibiotikaresistens
Bakterier utvecklar ständigt nya resistensmekanismer för att motverka effekterna av antibiotika. För att utveckla nya antibiotika som kan övervinna resistensen är det viktigt att förstå hur resistensen fungerar. Med hjälp av så kallad kryo-elektronmikroskopi (kryo-EM)…
-
Precisionsmedicinen är på frammarsch inom sjukvården
Nyfödda barn screenas för ärftliga sjukdomar. Familjer med ärftlig cancer i släkten kan erbjudas gentester och förebyggande åtgärder. Precisionsmedicinen är på stark frammarsch inom sjukvården. Ett 30-tal svenska forskare står bakom en genomlysning av precisionsmedicinen.…
-
Ämnet S1P i blodet tecken på högt blodtryck
Förhöjda nivåer av ämnet S1P i blodet är länkat till högt blodtryck. Det visar forskning som gjorts genom att kombinera studier på djur med studier på människor. – Vi har forskat i många år och är…
-
Sega nät i luftvägarna hos svårt covid-sjuka löstes upp med läkemedel
När forskare vid Lunds universitet genomförde avancerade analyser av upphostat slem från luftvägarna från patienter med svår covidsjukdom fann de höga nivåer av nätliknande strukturer orsakade av neutrofiler. Sedan tidigare vet man att dessa kan…
-
Sommarläsning och lyssning på Vetenskap & hälsa
Nu tar redaktionen sommarledigt och återkommer igen den 9 augusti. Vi önskar alla våra läsare en riktigt skön sommar och hoppas att ni vill följa oss även till hösten igen. Då kan ni se fram…
-
Digitalt utanförskap än svårare för äldre under pandemin
Att tro att alla äldre människor är teknikfientliga är ålderism och stämmer inte med sanningen. Risken för att hamna i digitalt utanförskap handlar inte främst om ålder – utan snarare om ekonomi, kunskap och socialt…
-
”Vi kommer att uppnå immunitet”
Stefan Schwarz är professor i medicinsk mikrobiologi. Här svarar han på frågor om hösten och covid-19. Kommer coronaviruset att försvinna? Det är inte realistiskt att tro att coronaviruset försvinner eftersom det sprids så lätt…
-
Nedkylning vid hjärtstopp förbättrade inte överlevnaden
Sedan 2005 har riktlinjerna för vård av medvetslösa hjärtstoppspatienter varit att kyla ned kroppstemperaturen till 33 grader. En randomiserad klinisk studie med 1900 patienter visar att denna behandling inte förbättrar överlevnaden. – Resultaten kommer att…
-
Ny datormodell hjälper till att förutsäga sjukdom och skräddarsy behandlingar för hjärtpatienter
Kliniker och forskare, från bland annat MIT och Lunds universitet, har analyserat hur individuella genetiska förändringar påverkar hjärtmuskeln. Forskarna har skapat ett nytt datorverktyg för att integrera data om arvsmassa med kliniska data och på…
-
Vanligt med följdsjukdomar vid knä- och höftartros
I en ny svensk studie från Lunds universitet tittade forskare på hur vanligt det är med följdsjukdomar vid artros i knä- och/eller höftleden. Studien publicerades nyligen i den amerikanska tidskriften Arthritis Care & Research. I…
-
Studie spårar pandemins spridning i Sverige
Gratisappen COVID Symptom Study hjälper studien med samma namn att i pandemitider bidra med kunskap om virusets komplexitet och framfart. – Det har blivit mer än vad jag hoppades på än när vi lanserade studien.…
-
Ett nytt koncept för behandling av blåscancer
Forskare vid Lunds universitet har tagit ytterligare ett kliv framåt i utvecklingen av ett nytt koncept för cancerbehandling. En syntetisk peptid har tillsammans med en fettsyra visat god effekt mot blåscancer i en klinisk Fas…
-
På internationella blodgivardagen vill vi tipsa om…
Vårt temanummer om blod Blod för livet Forskning om ovanliga blodgrupper med Martin Olsson hittar du på vår Facebooksida Mer läsning om blod Mer läsning om blod på Vetenskap & hälsa hittar du på den…
-
Antal syskon kan kopplas till risk för hjärt-kärlsjukdomar
Förstfödda löper lägre risk för hjärtinfarkt och stroke än sina syskon – om antalet syskon inte överskrider tre, för då är det tvärtom. Och personer utan syskon har högre risk för hjärtinfarkt och stroke senare…


























