-
Kartläggning av sambandet stress och diabetes
Anders Rosengren, läkare på Skånes Universitetssjukhus och forskare på Lunds Universitets Diabetescenter i Malmö, har fått sex och en halv miljon kronor från Novo Nordisk Fondens Excellensprojekt. – Det betyder oerhört mycket. Jag kan starta…
-
Åke Borg: Genetisk kartläggning en stor möjlighet för cancerforskningen
Hösten 2009 startade en av världens första och största studier av genernas betydelse vid bröstcancer vid Universitetssjukhuset i Lund. – Nu försöker vi få de nya högteknologiska analyserna för att studera genuttryck också användbara…
-
Tomatgener ger lovande resultat mot hjärntumör
Tomatgener kan användas som framtida behandling inom genterapi. Det visar nya forskningsresultat från Lunds universitet. Jure Piskur är professor vid Biologiska institutionen, Lunds universitet. Tillsammans med kollegor från Stockholm, Köpenhamn och Lund har han nyligen…
-
Flytten till Sverige ökar diabetesrisken
Barn till invandrare från länder med låg risk för typ 1 diabetes drabbas oftare än förväntat av sjukdomen om de växer upp i högrisklandet Sverige. Något i den svenska miljön ökar risken, menar forskarna. Ahmed…
-
Unik metod att mäta blodflödet i hjärnan
Tack vare en ny teknik som forskare i Lund har utvecklat, har det för första gången blivit möjligt att mäta hjärnans blodflöde direkt och kontinuerligt. Tekniken gör bland annat att det blir lättare för läkare…
-
Rolf Ljung: Blödarsjuka – från gen till patient
En individ med blödarsjuka, hemofili, saknar eller har brist på ett protein i blodet vilket leder till blödningar som uppträder spontant och som ofta är invalidiserande eller livshotande. Huvudlinjen i min forskning har varit att…
-
Bengt-Olof Nilsson: Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller
De flesta känner troligtvis till att det kvinnliga könshormonet, östrogen, har betydelse för de förändringar i kroppen som inträder hos flickor/kvinnor i puberteten samt de omställningar som sker i samband med graviditet. Däremot är det…
-
Artur Schmidtchen: Människans medfödda immunförsvar
Människan koloniseras av ett stort antal olika bakterier och svampar. Uppskattningsvis bär vi på 1–2 kg mikroorganismer (mikrober), varav 1–2 % finns på huden. Antalet mikrober vi bär på är faktiskt fler än våra egna…
-
Aki Johansson: Hjärnans påverkan vid depression
Neuropsykologin studerar sambandet mellan beteende och hjärnans funktioner. Min och min grupps forskning var från början inriktad på patienter med misstänkt demenssjukdom. Målsättningen var att med hjälp av förbättrade neuropsykologiska metoder, såsom tester av olika…
-
Bodil Ohlsson: Diabetes påverkan på magtarmkanalen
Man vet väldigt lite om normal fysiologi i magtarmkanalen och vad som egentligen händer när det blir störningar i magtarmfunktionen. Många patienter, uppemot 15–20 procent av befolkningen, lider av buksmärtor, uppspändhet, förstoppning och diarré utan…
-
Fem nya professorer vid Medicinska fakulteten
Fem nya professorer inom det medicinska området installeras vid Lunds universitet våren 2010. Deras forskning handlar om depressioner, blödarsjuka, östrogen, magtarmkanalen och kroppens medfödda immunförsvar. Hjärnans påverkan vid depression Aki Johanson är professor i neuropsykologi och…
-
Mef Nilbert får årets Tarmcancerpris
Mef Nilbert, professor i onkologi vid avdelningen för onkologi, Lunds Universitet och Skånes Universitetssjukhus får årets Tarmcancerpris för sin förmåga att förena forskning och patientnytta. Tarmcancerpriset delas ut av Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka, i samarbete…
-
Johan Brandt: Ny form av pacemaker hjälp vid hjärtflimmer
Varje år får ungefär 150 patienter vid Skånes universitetssjukhus Lund en ny form av pacemaker – en så kallad ICD-dosa som inte bara kan stimulera hjärtat att slå mer regelbundet utan även häva hjärtrusningar. Johan…
-
Gunnar Juliusson: Lyckad form av cellterapi vid blodcancer
Stamcellsforskningen kom i ropet för tiotalet år sen och man hade då stora förhoppningar om den nya tekniken inom områden som hjärtsjukdomar, neurologi och diabetes. Det har dock visat sig att den här typen av…
-
Tadeusz Wieloch: Oskadad del av hjärnan tar över om sinnena stimuleras
Hjärnan återhämtar sig snabbare och bättre efter en stroke om sinnena stimuleras. Den oskadade delen av hjärnan kan då ta över delar av de funktioner som har skadats. Tadeusz Wielochs forskargrupp har identifierat molekyler som…
-
Gunnel Sandqvist: Forskning underlättar vardagen för patienter med sklerodermi
– Kan du greppa den här? frågar Gunnel Sandqvist sin patient. Gunnel Sandqvist är arbetsterapeut och hjälper personer med sjukdomen sklerodermi att hitta strategier för att bättre klara sin vardag. Just nu låter hon…
-
Tobias Cronberg: Allt fler behandlingar som kan rädda hjärnan vid stroke
Nyttan är större än risken. Därför ges propplösande medicin till allt fler patienter som drabbas av en propp i hjärnan. Ju tidigare desto bättre. I dag betraktas stroke som en akut sjukdom som kan behandlas…
-
Göran Olivecrona: Hjärtmassagemaskin från Lund räddar liv
– Här stannar hjärtat. Hjärtspecialisten Göran Olivecrona visar en filmsekvens från en kranskärlsoperation som gjordes 2007. – Den kvinna vi höll på att operera hade en svår hjärtinfarkt och mitt under operationen stannade hjärtat.…
-
En spruta och två gener – effektiv behandling mot Parkinsons sjukdom
En enda spruta som behandling för Parkinsons sjukdom. Det hoppas forskare i Lund ska vara verklighet inom fem år. Det är forskaren Tomas Björklund med kollegor som har kommit fram till en form av…
-
Nytt vapen mot aggressiva bakterieinfektioner
Streptokocker är bakterier som ofta finns på och i vår kropp, och som vanligtvis inte ger oss några bekymmer. Men i en del fall kan vissa typer av streptokocker plötsligt börja växa ohämmat och ge…
-
Kyla ger problem efter en handskada
Köldkänslighet kan ställa till med stora besvär såväl i yrkeslivet som i vardagen, framför allt hos personer med någon form av handskada. Kylan kan orsaka smärta, domningar och stelhet som sitter i några timmar, i…
-
Emily Sonestedt: Kan våra gener göra oss tjocka?
Forskning har visat att våra gener kan ha betydelse för övervikt. Emily Sonestedt berättar om hur man tror att en av de viktigaste fetmagenerna fungerar. Och att vår livsstil ser ut att ha större betydelse än…
-
Forskningens dag 2009
Förebygg sjukdom – framtidens möjlighet, var den röda tråden under årets Forskningens dag i år. Både i Malmö och Lund, fylldes lokalerna av en intresserad publik som ville ta del av forskningen inom området. Som…
-
Serotoninreceptor kopplad till typ 1 diabetes
Serotonin har viktiga funktioner i både hjärnan, mag-tarmkanalen och blodcirkulationen. Det finns flera olika serotoninreceptorer varav en, serotoninreceptor 1a är genetiskt kopplad till typ 1 diabetes. Man har sett att en genetisk förändring i genen…
Vetenskap och hälsa
Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne