Publicerad
Kategori: Arbetsmiljö, Leder, muskler och skelett, Smärta och värk
Nyckelord: , , ,

Visa faktaruta!
världskongressen-i-fysioterapi-i-Singapore

Birgitta Grahn (till vänster) och Kjerstin Stigmar vid världskongressen i fysioterapi i Singapore 2015.

Med fysioterapeuten som ”spindeln i nätet” när patienter sökte hjälp på vårdcentraler för ryggont, visade projektet BackUpp för några år sedan goda resultat. Nu har forskare vid Lunds universitet tagit projektet ett steg vidare genom att uppmuntra till en bättre dialog mellan patient och arbetsgivare.

För några år sedan skrev vi om ett projekt BackUpp inom Region Skåne, som var ett utvecklingsprojekt för bättre omhändertagande vid ryggsmärta. Genom ett teambaserat arbetssätt på vårdcentralerna där olika specialister samarbetade bättre än tidigare, hoppades man skynda på tillfrisknandet och minska risken för sjukskrivning.

Tidigare samtal med arbetsgivaren

Nu har forskare vid Lunds universitet gått vidare och undersöker om samtal mellan arbetsgivare och patient som leds av en fysioterapeut kan öka möjligheterna ytterligare för patienter med ryggsmärta att fortsätta med sitt arbete. WorkUp som projektet kallas, leds av Birgitta Grahn från Institutionen för Kliniska vetenskaper vid Lunds universitet. Projektet involverar vårdcentraler i tre län – Skåne, Blekinge och Kronobergs län.

Kjerstin Stigmar är post doc och är en av forskarna i Workup. Hon ser positivt på den delvis nya roll som fysioterapeuten tar på sig i projektet.

– Traditionellt sett kommer samtal med arbetsgivaren igång för sent, säger Kjerstin Stigmar. I WorkUp prövar vi att redan tidigt lyfta frågan. Att vi som fysioterapeuter tar en tidig kontakt med arbetsgivaren är unikt.

Sms-uppföljning fungerat över förväntan

För att se hur arbetssättet i Workup fungerar, följer forskarna upp olika parametrar, till exempel hur deltagarna upplever sin livskvalitet och hur stor sjukfrånvaro de har, både långtidsfrånvaron via register och korttidsfrånvaron som patienterna själva rapporterar in. Deltagarna får också frågor om de känner att de kan prestera det de brukar på arbetet.

I projektet används en modell för uppföljning som har visat sig fungera över förväntan.

– Vi använder sms-uppföljning, berättar Birgitta Grahn. Varje vecka får deltagarna i studien ett sms med några korta frågor. Svarsfrekvensen har legat på 98 procent!

Positiva reaktioner från deltagarna

Det är fortfarande för tidigt att dra några slutsatser av studien, eftersom analys av materialet fortfarande pågår. Redan nu märker ändå forskarna att projektet upplevs positivt av de flesta patienter som deltagit och att de uppskattar att personal från vården tar kontakt med deras arbetsgivare.

– Som fysioterapeut ger det mig en bättre helhetssyn när det gäller patientens situation, säger Kjerstin Stigmar. Ser jag att det är mycket som behöver göras, till exempel psykosociala insatser på arbetsplatsen, föreslår jag att företagshälsovården kopplas in för stöd. Vår roll är i första hand att se till att dialogen mellan arbetsgivaren och patienten kommer igång.

Stor patientgrupp

Fysioterapeuterna från Institutionen för hälsovetenskaper och Institutionen för kliniska vetenskaper samarbetar också med forskare inom hälsoekonomi för att få en bättre helhetsbild av projektets resultat.

– Det här är ju en jättestor patientgrupp inom primärvården och sjukförsäkringen, säger Kjerstin Stigmar. Det gör det extra angeläget att ha fokus på den här patientgruppen och att förbättra omhändertagandet.

Efter BackUpp-projektet har många vårdcentraler i Skåne anammat det nya arbetssättet med specialteam som stöd för patienter med ryggsmärta, menar forskarna. Förutom att fysioterapeuten fungerar som ”spindeln i nätet” i kontakterna med patienten redan i ett tidigt skede, handlar det nya arbetssättet också om att snabbt och säkert utesluta andra allvarliga diagnoser genom att vid behov koppla in läkare.

– Med ett bra stöd kan patientens ryggsmärta förhoppningsvis förbättras innan problemen lett till en lång sjukskrivning, säger Birgitta Grahn. I slutändan handlar det om att använda vårdens resurser på bästa sätt, och att varken över- eller underbehandla.

Text: NINA NORDH