Publicerad
Kategori: Smärta och värk, Tänder
Nyckelord: , , , ,

Visa faktaruta!
Woman with a toothpain, isolated on white

Foto: Colourbox

Kan egenvård på internet vara bättre än bettskena? Det är frågeställningen för en ny forskningsstudie kring kronisk käksmärta där patienterna följer en internetbaserad smärtskola hemma.

– Smärtskolan ska göra att patienterna förbättrar sin smärt- och stresshantering. Smärtan försvinner oftast inte men vi kan minska konsekvenserna av den, säger Per Alstergren, övertandläkare vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola.

Bygger på kognitiv beteendeterapi

Studien är ett samarbete där Malmö högskola står för forskningsdelen och Folktandvården Skåne rekryterar patienter. Forskarna behöver 60 patienter med käksmärtor och en kontrollgrupp på 30 friska personer.

En studie med unga patienter har påbörjats. Målgruppen nu är vuxna med kronisk smärta i käksystemet: käkleden, muskler, käkar, tunga. Ett problem som 6-14 procent av befolkningen lider av. Själva smärtskolan, som är baserad på kognitiv beteendeterapi (KBT) och har tagits fram i samarbete med psykologer, består av sju halvtimmeslånga avsnitt och en arbetsbok.

Per Alstergren

Per Alstergren

– Man gör ett avsnitt i veckan och till den hör hemuppgifter att arbeta med. Det blir en hjälp till att medvetandegöra tankar, känslor och beteenden som har med smärtan att göra, säger Per Alstergren.

Smärta påverkar hjärnan

Syftet är primärt att undersöka det vetenskapliga resultatet av den internetbaserade smärtskolan i jämförelse med den traditionella behandlingsmetoden bettskena.

Vid kronisk smärta påverkas hjärnans funktion och struktur. Till exempel minskar volymen av den grå substansen, där mycket av hjärnas komplexa funktioner finns. Ett andra syfte med forskningsstudien är därför att se om hjärnans funktion och struktur kan återställas av behandlingen. Före behandlingen genom smärtskolan undersöks därför deltagarna med magnetkamera. Här samarbetar Per Alstergren med Pia Maly Sundgren, professor i neuroradiologi vid Lunds universitet.

Kan leda till bättre behandlingsmetoder

Behandlingseffekterna följs upp efter tre månader och efter sex månader görs också en ny undersökning med magnetkamera.

–  Vi vet att kronisk smärta har allvarliga konsekvenser, som nedstämdhet, oro, social isolering, sämre minne, koncentrationsförmåga och välbefinnande. Men vi vet inte så mycket om vad som händer i hjärnan, där ju smärtupplevelsen uppkommer. Om vi ser att behandlingen kan normalisera hjärnan på något sätt för denna patientgrupp, skulle det vara något helt nytt och kunna leda till bättre behandlingsmetoder, säger Per Alstergren.

Ett tredje syfte är att hitta prediktorer, det vill säga vad som kan förutsäga om en viss patient svarar på smärtskolan.

– Kan vi hitta det så blir det bättre för patienten men också billigare för vården som inte behöver satsa på fel behandling för just den individen, säger Per Alstergren.

Arbetet med att rekrytera patienter inleds i april. Studien avslutas i december 2018.

Text: MAGNUS JANDO

Artikeln är tidigare publicerad på Aktuellt om vetenskap och hälsa den 31 mars 2016