Publicerad
Kategori: Blodet och immunförsvaret, Munnen
Nyckelord: , , , , ,

Visa faktaruta!

Det finns mer än 600 olika bakteriearter i munnen. Under senare år har forskarna alltmer intresserat sig för vad som händer när dessa bakterier lever tätt tillsammans på en och samma yta, en så kallad biofilm. Vid Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola studerar forskare hur obalansen i biofilmens ekologi kan orsaka tandlossning och karies.

Det är som upplagt för missförstånd. Men biofilmerna som den här artikeln handlar om, är inte de som du ser på biografer. Detta handlar om ett samhälle av bakterier som lever på ytor i kroppen, i en väldigt tät samling: en biofilm.

– Biofilmer finns i stort sett i hela kroppen; på huden, i vaginan, på slemhinnorna, i övre luftvägarna. Och i munnen, förklarar Gunnel Svensäter, övertandläkare och professor vid Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola.

En välkänd sådan biofilm är det vi kallar plack, som sitter på tänderna.

biofilm_ok3

Bakterier på gott och ont

gunnelsteam2

Forskarteamet på Malmö högskola. Foto: Tove Smeds

Bakterierna i munnen är väldigt artrika, och allra mest bakterier har vi på gränsytan mellan tandköttet och tänderna. Vi har nytta av bakterierna. Utan vårt eget mikrobiom – alltså alla de bakterier vi bär omkring på – så överlever vi inte.

– De skyddar oss mot andra sjukdomsframkallande patogener, som inte får plats, eller får fotfäste, på grund av de bakterier som redan bor i och på våra kroppar.

Samtidigt som bakterierna skyddar oss, så kan de orsaka sjukdomar om det uppstår en obalans i biofilmen. Och därför är forskarna vid Odontologiska fakulteten så intresserade av samspelet mellan alla bakterier i munnen.

– En del sjukdomar, som exempelvis halsfluss, orsakas av en enda bakteriesort, men vår teori är att det inte är riktigt så enkelt när det gäller munhålans sjukdomar. Vi känner till ett flertal bakterier som spelar roll för exempelvis tandlossning, parodontit, men de kan inte i sig förklara själva sjukdomen, säger Gunnel Svensäter.

Men det kanske biofilmerna kan göra. Bakterier som finns i en biofilm uppför sig helt annorlunda än de bakterier som är fria i en lösning.

– Biofilmbakterier är mer resistenta mot antibiotika och antimikrobiella medel. De är helt enkelt mer stresståliga, säger Gunnel Svensäter.

Riktigt varför vet man ännu inte, men det finns två teorier: antingen beror det på att bakterierna växer på en yta, eller så är det ett resultat av den lokala miljön i själva biofilmen.

– Vi vet också att de bakterier som sitter på en yta har en mycket lägre aktivitet. Det är som att de lugnar ned sig när de hamnar på en yta.

Syratoleranta bakterier tros ligga bakom karies

gunnel

”Munnen är ett bra modellsystem när man forskar på hur bakterier ansamlas och fungerar på ytor i kroppen. Man kommer lätt åt, till skillnad från när man ska studera kärlväggarna”, förklarar Gunnel Svensäter, professor vid Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola.. Foto: Tove Smeds.

Gunnel Svensäter förklarar att under de senaste tio åren har man allt mer intresserat sig för bakteriernas egenskaper, snarare än vilka specifika gener de har. Och här verkar miljön, det som finns runt bakterierna, avgöra vilka egenskaper bakterierna uttrycker eller förstärker.

En sådan egenskap som bakterien kan utveckla är syratolerans. De flesta bakterierna som lever ovanför tandköttet lever på de kolhydrater vi stoppar i oss, och när de gör detta så producerar de syra. Streptokocker är särskilt duktiga på att utveckla syratolerans. Nu pågår studier för att se om de som har risk för vår ena stora folksjukdom i munnen, karies, även har en högre andel syratoleranta bakterier i sin biofilm i munnen.

– Det blir ett sätt för dem att överleva i en sur miljö. När balansen skiftar från en låg andel syratoleranta bakterier till en hög andel tror vi risken för karies ökar, förklarar Gunnel Svensäter.

Men är det då önskvärt att borsta bort biofilmen? Eller skyddar den oss?

– Man ska absolut borsta tänderna. Det är dock svårt att få bort biofilmen helt och hållet. Det bästa sättet att skydda sig från karies, utöver tandborstning, är att inte äta så mycket kolhydrater och att hålla biofilmen i schack med hjälp av tandborsten.

Tandlossning och biofilmer

När det gäller vår andra stora folksjukdom i munnen, parodontit, är det istället biofilmerna i tandköttsfickorna som är involverade.

– Bakterierna som orsakar parodontit lever på proteiner. Inte sådana vi äter, utan som de får från inflammationen i tandköttet.

När det uppstår en inflammation i tandköttet bildas en sårvätska som är proteinrik. Bakterierna som lever där får näring genom att bryta ned proteinerna. Inflammationen kan på så vis fortgå, och till slut bryts tandbenet ned.

– Som det är idag kan vi inte avgöra vilka personer som riskerar att utveckla karies och parodontit. Det gör att alla behandlas som sjuka, om man uttrycker det slarvigt.

Målet är att hitta substanser, så kallade markörer, i biofilmen, blodet eller saliven, som gör att tandvården lättare kan identifiera personer med risk för tandlossning eller karies.

– Och när vi har funnit dessa markörer hoppas vi kunna förfina metoderna så att det räcker med att lämna ett salivprov hos tandläkaren för att få svar på om man riskerar att utveckla parodontit eller karies, säger Gunnel Svensäter.

Text: TOVE SMEDS

Läs även

Hur snälla bakterier blir aggressiva