-
De hjälper patienter med oklara diagnoser
Foto: Mats Persson Till Diagnostiskt Centrum på sjukhuset i Kristianstad kommer patienter med oklara diagnoser och får en gräddfil in i vården. Projektet, som bara skulle pågå under en begränsad tid, ska nu permanentas. –…
-
Nytt test avslöjar fostrets blodgrupp
Gravida kvinnor som har blodgruppen RhD-negativ riskerar att bilda antikroppar mot fostrets blod om barnet är RhD-positivt. Obehandlat kan det vara livsfarligt för barnet varför alla RhD-negativa kvinnor följs noga under graviditeten. De som föder…
-
Havandeskapsförgiftning – ny diagnosmetod på gång
Att utveckla en ny diagnosmetod ända fram till en färdig produkt är inte enkelt. Det är många krav som ska mötas på samma gång. – Metoden ska vara snabb och lätthanterlig, och inte kräva någon…
-
Många vill välja mat efter gener
Ska våra gener få bestämma över vad vi äter? Många är i alla fall intresserade av att gentesta sig för att få personliga kostråd. Detta är en av huvudslutsatserna i Jennie Ahlgrens avhandling om…
-
Friskare liv med gentest och personliga kostråd?
Går det genom analys av din genetiska uppsättning att ta fram personliga kostråd för ett längre och friskare liv? Sophie Hellstrand forskar kring kost, gener och hjärt-kärlsjukdom. Hon har särskilt fokus på några av våra…
-
Mot skräddarsydd behandling för typ 2 diabetes
Hur vi reagerar på ett läkemedel kan bero på vilka gener vi har. Forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum, söker efter nya markörer som visar vilket läkemedel vid typ 2 diabetes som passar den enskilde patienten…
-
Fler kännetecken på sepsis behövs
Blodförgiftning, sepsis, innebär att man får bakterier i blodet som kan ge upphov till svår och ibland livshotande infektion. Sjukdomsförloppet är snabbt vilket kräver diagnostiska metoder som ger ett snabbt och specifikt svar för att…
-
Vem går från svårt sjuk till dödssjuk?
Av tio patienter på en akutmottagning, alla svårt sjuka i influensaliknande symtom, kan en komma att dö i svår sepsis. Det är ett tillstånd där immunförsvaret börjat skena på ett okontrollerat sätt. Sepsis går att…
-
Ny metod skyndar på ADHD-utredningar
Fyra procent av alla barn och ungdomar i Sverige under 18 år förväntas ha diagnosen ADHD. Väntetiderna för en utredning på många BUP-kliniker i landet är lång. Därför har forskare vid Lunds universitet i en…
-
Stora möjligheter men också stora risker
Att kunna erbjuda läkemedel med bättre precision och mindre biverkningar. Att i förväg kunna få reda på om man löper stor risk att drabbas av bröstcancer – och kunna vidta åtgärder innan det händer. Detta…
-
Blodkärl i nagelband ger ledtrådar
Att ställa diagnos vid reumatiska sjukdomar kan vara svårt och tidsödande. En lite oväntad pusselbit när diagnosen systemisk skleros (sklerodermi) ska ställas är bilder av blodkärlen i fingrarnas nagelband, så kallad kapillärmikroskopi. Läkaren och forskaren…
-
Det enklaste kan ibland vara det viktigaste
Tidigt upptäcka försämring i patientens tillstånd – Det paradoxala är att som läkare på en operationsavdelning eller i intensivvården använder vi den mest avancerade utrustningen. Samtidigt trycker vi på vikten av att samtidigt använda de…
-
De vill utrota Alzheimers sjukdom
De senaste 10-15 årens försök att hitta medel mot Alzheimers sjukdom hade varit fruktlösa. Framgångsrika resultat från möss hade inte fungerat på människor varför det var det dags att ta ett nytt grepp. BioFINDER-studien tar…
-
Enkel koll på hals kan hjälpa läkaren i svåra beslut
Intrycket är blygsamt, en liten röd fläck böljar fram och tillbaka på en suddig bildskärm. Men det är större än så, det är ny teknik som kan få betydelse för många hjärt-kärlpatienters hälsa. Den rödfärgade…
-
Utvecklar MR för tidig diagnos av hjärntumörer
Efter att en tumör i hjärnan har opererats bort behövs en behandling som dels är så effektiv att eventuella tumörrester helt avlägsnas, samtidigt som den inte skadar den omkringliggande hjärnvävnaden. Att tidigt kunna se hur…
-
Snabbare ”fingeravtryck” från bakterier
I nära hundra år har odling av bakterier varit den metod som använts på kliniska laboratorier för att avgöra vad som orsakar en infektion. Nu har en nygammal metod gjort sitt intåg och revolutionerat analyserna…
-
7 Tesla – in i minsta detalj
Nyligen invigdes Sveriges första ”supermagnetkamera” på 7 Tesla (7T). Fram tills nu har de mest kraftfulla magnetkamerorna i Sverige, som används på människa, haft ett magnetfält på 3 Tesla. Med en 7T-kamera kommer forskarna att…
-
FAKTA magnetkamera
MR (magnetisk resonanstomografi) Med MR kan man ta tvärsnittsbilder av kroppens organ. Tekniken utnyttjar att vi till största delen består av vatten och i ett starkt magnetfält registreras signaler från vattnets väteatomer. Kraftfulla datorer omvandlar…
-
Superkameran gynnar hjärtforskningen
Drygt 40 ton tung och med ett utseende som påminner om en kolossalt stor tvättmaskin. I vintras lyftes den på plats på sjukhusområdet i Lund, ”supermagnetkameran” på 7 tesla (7T), som kan framställa kroppens anatomiska…
-
Spåra DNA från bakterier
Vid Lunds universitet och Labmedicin inom Region Skåne utvecklades för några år sedan en ny diagnosmetod för att spåra borrelia. Idag används borrelia-PCR som ett komplement till patientens sjukdomshistoria och andra diagnosmetoder. Den så…
-
Gener hjälper läkare välja behandling
Tarmcancer är en av de sjukdomar där den nya generationens sekvensering, NGS, används som diagnostikmetod. Resultaten från NGS-analysen används för att hitta den patientgrupp som blir hjälpt av behandling med s.k. riktade läkemedel. För att…
-
Från 15 år till 24 timmar
Foto; Colourbox Forskarvärlden hade jobbat i ungefär 15 år när de i början av 2000-talet presenterade människans hela arvsmassa. Idag kan man få fram samma information på 24 timmar och till en bråkdel av kostnaden.…
-
Biomarkörer hittar dödlig cancer
Att så tidigt som möjligt kunna ställa rätt diagnos kan vara avgörande för patientens öde. En ganska ny metod är att ta hjälp av biomarkörer – biologiska företeelser som går att mäta, och vars mått…
-
Allt fler söker för genetisk utredning
Till Genetiska kliniken i Lund söker sig årligen runt 1 500 familjer för att göra en genetisk utredning. Ungefär hälften av dem har frågor om misstänkt ärftlig cancer och genetiskt test. – Vanligast är att…
-
”Jag tvekade aldrig”
När Karin Tunér var 29 år fick hon veta att hon bar på BRCA-mutationen för bröst- och äggstockscancer. Då hade hennes mormor redan dött i underlivscancer och hennes mamma hade opererat bort sitt ena bröst…
Vetenskap och hälsa
Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne