Intern kategori: medfak
-
Vi är inte vår sjukdom
När Emanuel fick sin hiv-diagnos var det den fysiska hälsan som först upptog hans fokus. Men kroppen kändes lika stark som tidigare. Vad som däremot smög sig på var den sociala utsattheten. Känslan av stigmatisering.…
-
Kan virus trigga i gång celiaki?
Gluten är ett protein som finns i olika sädesslag som till exempel vete och korn. Två av de viktigaste faktorerna för att utveckla celiaki är genetik och att man äter just gluten. Samtidigt tror en…
-
Många frågetecken kring MIS-C – men en del börjar klarna
Frågorna kring sjukdomen MIS-C som kan drabba barn som haft covid-19, är fortfarande många. Men nu finns omfattande data som börjar ge svar. Hittills har nästan alla drabbade barn tillfrisknat helt, virusvarianterna spelar roll för…
-
Många frågor kvar att besvara kring postcovid
Trötthet, andningsbesvär och hjärtklappning. Det är några av de typiska symtomen som kan dröja sig kvar efter en covidinfektion – och vanliga besvär hos de patienter som behandlas på Skånes universitetssjukhus mottagning för postcovid. –…
-
Så lurar virus vårt immunförsvar
Vi ligger i konstant kamp mot virus som vill infektera oss. Vinnaren avgörs bland annat av hur effektivt vårt immunförsvar reagerar mot infektionerna, men också av hur bra virusen lyckas överlista immunförsvaret. Marianne Jansson, forskare…
-
Nytt centrum för virusforskning
Joakim Esbjörnsson-Klemendz visar det nya centrumet som förväntas bli klart inom det närmaste halvåret. Film: Skånes universitetssjukhus Den pågående coronaviruspandemin visar med all tydlighet att det finns ett stort behov av förstärkt virusforskning, både nationellt…
-
Virusets arvsmassa bär på värdefull information
Alfa, delta, omikron, BA.5 kan låta som rena grekiskan men det är ord som numera är bekanta för många av oss. De representerar olika varianter av coronaviruset SARS-CoV-2 som uppstått sedan pandemins början. Men varför…
-
Virus – vad är det?
Virus är små partiklar som i stort sett bara består av sin arvsmassa inpackad i ett skyddande hölje. De balanserar på gränsen mellan liv och död eftersom de inte uppfyller alla kriterier för liv. De…
-
Virus – svåra att kontrollera
Pandemier har plågat mänskligheten genom tiderna. Pester, smittkoppor och influensor har återkommande orsakat stort lidande och död och ingen tror att den senaste pandemin, orsakad av ett coronavirus, är den sista. Men hur kan något…
-
FAKTA: Spatial transkriptomik
Med spatial transkriptomik är det möjligt att kartlägga vilka gener som uttrycks i vilka celler i en vävnadsbit. Med hjälp av informationen om varje enskild cells genaktivitet kan forskarna börja analysera hur celler pratar med…
-
Hon forskar om blodets mysterier
Det är livsviktigt att blod matchas rätt mellan blodgivare och mottagare. Men ändå händer ibland det att det uppstår oönskade reaktioner som forskarna inte kan förklara. Jennifer Ricci Hagman är en av de forskare som…
-
Podd: Zoonoser – när djur och människor smittar varandra
Vetenskap & hälsa · Zoonoser – när djur och människor smittar varandra Zoonoser handlar om smittor som sprids mellan djur och människor. Det finns många exempel på epidemier och pandemier genom tiderna där smittämnet…
-
Radikal förändring av förutsättningar för dialys
Ett naturligt ämne från äppelträdets bark har potential att förändra den vanligaste dialysbehandlingen i hemmet. Ämnet blockerar nämligen cellerna från att ta upp glukos från dialysvätskan, vilket effektiviserar vattenborttagning och förhindrar viktökning. ”Upptäckten markerar ett…
-
Kunskap om döende ger tryggare boendepersonal
Äldre har sämre tillgång till palliativ vård. En anledning till det är att personalen saknar kunskap om tidiga tecken på att döden närmar sig. Döden ses som en händelse, inte som den process det är.…
-
Patienter går miste om samtal i livets slutskede
Läkare ska hålla så kallade brytpunktssamtal i livets slutskede med obotligt sjuka patienter. Men många gånger ges inga sådana samtal, visar en ny studie vid Lunds universitet. Ett tidsperspektiv skulle kunna hjälpa läkarna att förstå…
-
Diabeteshanden drabbas oftare av triggerfinger
Fastlåsta fingrar, så kallat triggerfinger, är vanligare hos personer med diabetes än i övriga befolkningen. En studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att risken att drabbas ökar om man har ett svängande blodsocker. …
-
Trots bättre strokevård drabbas tre av tio av afasi
Afasi innebär att ha det svårt med språket efter en hjärnskada, oftast en stroke. Även om strokefallen minskat under de senaste decennierna i höginkomstländer – har andelen som drabbas av afasi inte blivit mindre. Det…
-
Personer med tinnitus kan få bättre hjälp
En femtedel av Sveriges vuxna befolkning har tinnitus och de flesta har även en hörselnedsättning. Nu visar forskare vid Lunds universitet att en enkel undersökning för att ställa in hörapparaten rätt, kan göra att hörapparaternas…
-
Sprutbyte, naloxon och rehabilitering vid opioidberoende
Sprutbytet i Malmö startade för 35 år sedan och var då ett kontroversiellt projekt. Fram till 2006 var det förbjudet i svensk lag att bedriva sprutbyte på andra orter än Lund och Malmö. Men forskningen…
-
Precisionsmedicin 2.0 för val av bröstcancerbehandling
Modern RNA-sekvensering kan ge bröstcancervården värdefulla ledtrådar och matcha enskilda patienter till rätt behandling – utifrån tumörens unika egenskaper och genuttryck. I en aktuell studie har data och genuttryck från drygt 7 700 cancertumörer använts…
-
Starkt samband mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet
En storskalig studie av avförings- och blodprover visar att det finns starka kopplingar mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. Forskarna bakom studien har bland annat hittat nya associationer mellan ett vanligt läkemedel för behandling av…
-
Gammal enzymupptäckt ny räddning för njursjuka
Ibland tar det flera år att förstå vidden av en upptäckt i labbet. I början av 2000-talet såg lundaforskaren Lars Björck något oväntat när han studerade en farlig mördarbakterie. 21 år senare resulterar fyndet i…
-
Från irriterande sondslang till knapp på magen
En irriterande sondslang genom näsan och ner i matstrupen – det var fram till 1994 den enda lösningen som fanns för barn som inte kunde äta. Men sedan gastrostomi, ”knapp på magen” blivit en rutinoperation…
-
Logopeden ser knappen som ett hjälpmedel
I sin profession som logoped träffar Kajsa Lamm många barn som inte kan äta. Vissa av dem får knapp på magen, ibland utan att något tydligt ”fel” kunnat hittas. Med barnperspektivet i blicken, ser hon…
-
Knapp på magen – så går operationen till
Visst har det blivit bättre för de flesta barn som får knapp på magen. Men helt nöjd går det inte att vara eftersom det fortfarande är mycket vanligt med infektion och andra problem efter operationen.…