Intern kategori: medfak
-
Kvinnor upplever mer oro och stress före hjärtinfarkt
Många fall av hjärtinfarkt bland kvinnor är svåra att förstå. Betydligt oftare än hos män är de kvinnliga kranskärlen rena vid en infarkt, och ibland går väggen i deras kranskärl oförklarligt sönder. – Kvinnor upplever…
-
Tryggt kvarter och välutbildade kollegor bra för hjärtat
Det är väl belagt att socioekonomiska faktorer, som inkomst eller utbildningsnivå, spelar roll för risken att få en hjärt-kärlsjukdom. Sambandet gäller på individnivå men ny forskning tyder på att även området man bor i eller…
-
Träning i grupp minskar risk för ny infarkt
Risken för att få en andra hjärtinfarkt är hög, särskilt under året efter den första infarkten. Men Sverige ligger i toppklass i världen när det gäller sekundärprevention. En behandlingsform som har visat sig särskilt effektiv…
-
Spårar sömnproblemens rötter
På Klinisk neurofysiologi utreds varför det är näst intill omöjligt för vissa att somna i vanlig tid, eller vad kronisk övertrötthet på dagen beror på. Men många har sömnbesvär och allt ska inte mätas och…
-
Dämpat immunsvar kan minska hjärtskadan
Vid en hjärtinfarkt utlöses ett immunsvar som orsakar inflammation i hjärtat. Tyvärr orsakar inflammationen ännu större hjärtskada. Nu har forskare lyckats dämpa immunsvaret och förbättra hjärtats funktion i experimentella hjärtinfarktstudier. En hjärtinfarkt orsakas av en…
-
Proteinet som lagar kärlväggar – och förebygger hjärtinfarkt
Dagens behandlingar för att minska risken för återfall i hjärtinfarkt fokuserar på att behandla riskfaktorer för kärlskador. Men tänk om det också gick att reparera dem. Forskarna har hittat ett kroppseget protein som kan just…
-
Mörkrets hormon melatonin lägger locket på
Läkemedel med melatonin har de senaste 15 åren blivit vanliga för att till exempel behandla sömnproblem. Men samtidigt visar forskning att det finns ett samband mellan melatoninnivåer i kroppen och typ-2 diabetes. Så vad vet…
-
Svårt veta hur mycket du har sovit
Hur mycket har du sovit i natt? Den frågan är svårare att svara på än vad du kanske tror – ofta uppskattar människor att de sovit mer än vad de faktiskt gjort. Därför ägnar sig…
-
Hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen?
Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels– och vaccinforskning, inte minst inom områden…
-
Podd: Måste det göra ont att bli äldre?
Vetenskap & hälsa · Måste det göra ont att bli äldre? Smärta hör till åldrandets vedermödor – eller? Men hur det än är med det – och det ska vi få svar på i podden…
-
Snabbare diagnos och behandling med hjälp av genteknik
Människor med olika cancerdiagnoser är några av de som har mycket att vinna på så kallad precisionsmedicin. Avancerade DNA-analyser ger säkrare diagnoser och bättre behandlingar. På kort tid har tekniken blivit ett ovärderligt verktyg i…
-
Förlossningsläkare emotionellt stabilare än de flesta
Ny studie visar att svenska förlossningsläkare och gynekologer är påtagligt mer emotionellt stabila och mer samvetsgranna, jämfört med majoriteten av övrig svensk befolkning. Utifrån läkarnas personlighet kan man se hur deras beslutsstilar skiljer sig åt…
-
Ny studie ifrågasätter visad effekt vid artrosbehandlingar
Att rekrytera artrospatienter med mycket smärta till kliniska studier, kan ge felaktigt resultat om forskaren inte tar hänsyn till den naturliga smärtvariationen som förekommer. En forskargrupp från Lunds universitet uppmärksammar nu fallgroparna i forskningsstudier kring…
-
Kognitiv förmåga relaterat till gångförmåga
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, såsom kognitiva sjukdom och personer med Parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har en ökad variabilitet i sin gång än kognitivt friska. Detta är några aspekter som berörs i Magnus…
-
Föreläsningar om stroke 9 maj
I samband med den Internationella Strokedagen 9 maj hålls föreläsningar om stroke på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Den som vill kan också passa på att mäta sitt blodtryck. När och var? Tisdagen 9 maj 2023,…
-
Podd: När Kafka gör läkare mer empatiska
Vetenskap & hälsa · När Kafka gör läkare mer empatiska 20230428 Blivande läkare läser idag medicinsk humaniora. Vi intervjuar litteraturvetaren Katarina Bernhardsson från Lunds universitet om hur skönlitteratur och diskussioner med kursare hjälper studenterna att…
-
Proteinprofessorernas pusselbitar
Man talar ibland om att forskning är som att lägga pussel. Ett av dessa gigantiska forskningspussel är kroppens proteiner – närmare 90 000 pusselbitar att hålla reda på. LUM träffar tre proteinprofessorer för att bena ut…
-
Epigenetiken och genetiken ger nya svar på hur diabetesvården kan individanpassas
Precisionsmedicin innebär att rätt patient ska få rätt behandling i rätt tid. Vad betyder det för personer med typ 2-diabetes? Forskare vid Lunds universitets diabetescentrum undersöker hur sjukdomen utvecklas för att ta fram mer träffsäkra…
-
Tragisk förlust av patient ledde till ny forskning
Tvåårige Arvid ska snart genomgå sin tredje hjärtoperation. Denna gång blir ingreppet både säkrare och snabbare, tack vare en ny simuleringsmetod som forskare utvecklat för hjärtsjuka barn. Det är måndag eftermiddag på avdelning 67 på…
-
Hon odlar miniatyrhjärnor
Det är torsdag förmiddag och dags för miniatyrhjärnorna att få lunch. Temperaturen i cellinkubatorn är behagliga 37 grader, perfekt klimat för en liten hjärna. Anna Falk förbereder den näringslösning som cellerna behöver för att kunna…
-
Även rehabiliteringen behöver vara skräddarsydd
Hur kan rehabiliteringen efter bröstcancer skräddarsys utifrån patientens behov? Marlene Malmström, sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus och docent på Lunds universitet, forskar om detta och har tillsammans med kollegor tagit fram en modell för individanpassad rehabilitering.…
-
Modifierade antikroppar mot SARS-CoV-2 bättre på att vinka till sig immunceller
Går det att förbättra antikropparna som kroppen tillverkar för att bekämpa SARS-CoV2? I en studie som letts av forskare från Lunds universitet, har man undersökt detta genom att designa om antikroppar och kombinera dem mot…
-
Transplantationer vid Parkinsons sjukdom – en resa i tiden
I början av 1950-talet visste ingen vad Parkinsons sjukdom berodde på. Sedan öppnade Arvid Carlssons upptäckt av dopamin dörren till världsledande transplantationer av nervceller. Tack vare banbrytande grundforskning inom MultiPark kan nu dopaminceller från stamceller…
-
Bakteriens superkraft gör den resistent
En vanlig tarmbakterie vi alla bär på gynnas när tarmfloran slås ut av en antibiotikabehandling. Eftersom bakterien är resistent och smittsam orsakar den problem, särskilt inom sjukvården. Nu visar en studie ledd från Lunds universitet…
-
Snortransplantation kan lindra kronisk snuva
Låter det äckligt? Synnerligen. Är det värt det? Absolut. Så säger deltagarna i en studie vid Helsingborgs lasarett som undersökt om snortransplantationer kan lindra symptom vid kronisk varig snuva. De tidiga resultaten är positiva. 70…