Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Sant eller falskt om träning?

2023-11-03
Illustration: iStock/Infadel

Har du också hört att träning bör kombineras med tillskott av antioxidanter eller att stora lungor ger bra kondition? Och hur är det egentligen med mjölksyran, är den bra eller dålig?

Se även frågor kring myter som diskuterade på Forskningens dag i november 2023 (observera att menti.com användes  endast på plats)

Påstående: Stora lungor ger bra kondition.

Hjärta och lungor arbetar tillsammans och att hålla dem i bra skick är en förutsättning för att ha en god kondition. Hos friska personer är däremot lungornas storlek oftast inte den begränsande faktorn för hur bra kondition man har. Istället är ett kraftfullt hjärta (som genererar stor slagvolym) oftast mycket viktigare för konditionen än stora lungor. Lungstorleken skiljer sig inte jättemycket mellan elitidrottare och en frisk person. Den stora skillnaden är hjärtats slagvolym. För de som lider av lungsjukdom kan lungorna dock vara den begränsande faktorn och då kan träning som fokuserar på dessa vara bra för att förbättra konditionen. Påståendet är en myt.

Påstående: Att vara mer fysiskt aktiv är det bästa sättet att gå ner i vikt på.

Nej, man får generellt sett större effekt på kroppsvikten av att lägga om sin diet. Men ökad fysisk aktivitet kan såklart bidra till viktnedgången. Dessutom ger fysisk aktivitet många andra hälsofördelar, som mer balanserad ämnesomsättning, friskare och starkare hjärta samt lägre risk för en mängd olika välfärdssjukdomar. Påståendet är en myt.

Påstående: Intag av kosttillskott med aminosyror ger en prestationshöjande effekt vid styrketräning.

Påståendet stämmer, åtminstone verkar det så med den forskning vi har hittills. Sannolikt skulle du få samma resultat om du fick i dig samma mängd via vanlig mat, men den mängden är svår att få i sig. Påståendet är sant.

Påstående: Man bränner mer fett om man promenerar jämfört med om man springer under samma tidsperiod.

Procentuellt sett utgör fettförbränning en större del av ämnesomsättningen när vi utför lågintensiv aktivitet (åtminstone om aktiviteten är långvarig), men räknat i antalet kalorier så bränner vi en större mängd fett om vi är mer intensivt aktiva, detta beror på att den totala energiförbrukningen är betydligt större om vi springer jämfört med om vi går. Påståendet är en myt.

Påstående: Vid högintensiv träning bildas mjölksyra som gör musklerna utmattade

Mjölksyra bildas inte. Vid högintensiv träning bildas laktat som liknar mjölksyra men har en vätejon mindre. Och det är inte laktat som gör dig trött. Tvärtom bildas laktat för att vi snabbt ska kunna producera mycket energi och gör det möjligt för oss att över huvud taget utföra ett högintensivt arbete. Den begränsande faktorn för att upprätthålla intensiteten är att muskeln inte hinner producera energi tillräckligt snabbt. Och det som försurar muskeln är snarare de fria vätejonerna som bildas under andra steg av förbränningen när vi snabbt behöver skapa mycket energi. Påståendet är en myt.

Påstående: Återhämtning betyder inte bara att sitta still i soffan.

Det är viktigt med återhämtning för musklerna och resten av kroppen mellan tyngre träningspass. Och för den som pushar sig iväg på träning varje kväll kan det också var hälsosamt att ha någon kväll där man inte stressar iväg på något. En kväll i soffan då och då är absolut inte ohälsosamt. Men återhämtning sker med fördel på ett varierat sätt där till exempel en promenad istället för styrketräning också kan fungera som aktiv återhämtning den dagen man inte vill träna. Det ena behöver inte utesluta det andra, efter promenaden kan du absolut mysa i soffan. Påståendet är sant.

Påstående: Träning bör kombineras med att äta tillskott av antioxidanter

Det finns ett konsensus inom forskningen att fysiskt träning ökar uppkomsten av fria radikaler i kroppen, det vill säga små, mycket reaktiva, kemiska föreningar som orsakar cellskador. Trots att fria radikaler inte är hälsosamma i många andra sammanhang så är uppkomsten av dessa viktiga för att kroppen ska reagera med hälsosamma metabola effekter och ökad muskelbildning efter träning. Man bör äta en varierad kost med bland annat mycket frukt men man ska inte tillföra överdrivna mängder vitamin C och vitamin E. Påståendet är en myt.

Påstående: Att träna situps bränner fett på magen

Detta stämmer inte. Att göra situps stärker din bukmuskulatur vilket förhoppningsvis kan bidra till att du känner dig slankare i det området, men det orsakar ingen lokal fettförbränning fokuserat till det området. Påståendet är en myt.

Påstående: Situps är det mest effektiva sättet att få magrutor

Alla har vi rutformad muskulatur undertill. Men hur mycket fett du har ovanpå avgör hur väl det syns. Detta är till viss del genetiskt. Fast du kan såklart, i viss mån, påverka hur mycket kroppsfett du har totalt sett genom kost och att röra på dig. Påståendet är en myt.

Påstående: Du behöver nå upp till Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att få hälsoeffekter av din fysiska aktivitet.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer är bra att sträva efter. Men all tid du ägnar åt att vara fysiskt aktiv gör skillnad. Varje steg räknas! Varje minut gör skillnad! Du bränner kalorier från första rörelse oavsett hur länge du är aktiv. Är du inte van vid att vara aktiv kommer även låga nivåer av ökad fysisk aktivitet att trigga hälsosamma reaktioner i din kropp. Har du inte tid eller ork för ett långt träningspass, ta en kort promenad runt kvarteret eller gör några knäböj medan du väntar på något eller om du behöver en mikropaus i vardagen. Lite är fortfarande bättre än att inte göra något alls. Påståendet är en myt.

Påstående: Hjärnträningsspel är det bästa sättet att hålla hjärnan i trim

Hjärnträningsspel är minnes- och logikspel som marknadsförs som ett bra sätt att hålla hjärnan i god form. Forskning visar dock att olika typer av hjärnträning mest troligt leder till lokala förändringar i hjärnstruktur och funktion, nära kopplat till den uppgift som tränats. Om du tränar dig på en minnesuppgift så sker anpassningar i just de områden som uppgiften kräver. Det bästa sättet att uppnå hjärnhälsa mer generellt verkar snarare vara att träna fysiskt. Detta är bra för både kroppen och hjärnan och leder även till påtagligt förbättrad kognitiv förmåga. Men det ena behöver ju inte utesluta det andra, kombinera därför gärna fysisk träning med mentala utmaningar i din vardag. Påståendet är en myt.

Påstående: Har du ont i lederna ska du vila

Kroppen är gjord för regelbunden rörelse och generellt sett mår lederna bra av rörelse även om du har ont. Det är viktigt att träna sina leder och muskler för att lederna ska må bra och träning utgör grundbehandling för olika skador och sjukdomar i muskler, leder och skelett. Lång tid av stillasittande mår lederna ofta inte bra av. Däremot kan du behöva anpassa dina aktiviteter. Så istället för att bli sittande i soffan, be om att få träffa en fysioterapeut som kan hjälpa dig att anpassa dina aktiviteter i vardagen.

Text: MARTINA SVENSSON