Forskare vid Lunds universitet har studerat hur en molekylär sensor som sitter i blodkärlsväggen, styr hur kärlet kompenserar för högt blodtryck. När vi åldras försämras sensorn, vilket kan förvärra kärlskador av ett högt blodtryck och därmed orsaka följdsjukdomar som drabbar hjärtat, hjärnan eller andra organ. Forskarna visar i möss, att avsaknad av sensorn, leder till utveckling av aorta-aneurysm. Flera av nyckelfynden är även bekräftade i mänskligt material.
Var femte person i Sverige har högt blodtryck. Det är en av de största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom som i sin tur är den vanligaste dödsorsaken i världen. Att förstå hur och varför högt blodtryck leder till kärlskador är därför oerhört viktigt ur både ett mänskligt och samhällsekonomiskt perspektiv.
Genom att dra ihop sig eller slappna av, reglerar musklerna i blodkärlens väggar kärlens diameter och därmed blodflödet och blodtrycket. När vi blir äldre blir kärlväggarna mindre flexibla vilket innebär att blodtrycket ofta ökar. I värsta fall kan påfrestningen med ett högt blodtryck orsaka ett aneurysm (pulsåderbråck) som innebär att kärlväggen vidgas och därmed riskerar att brista. Det är ett av de mest akuta tillstånd som finns.
Alla svarar inte på blodtrycksmedicin
Med hjälp av läkemedel kan många komma till rätta med sitt höga blodtryck. Men omkring 15 procent av alla patienter svarar inte på blodtrycksmedicin och hos en ännu större andel innebär dåliga levnadsvanor att blodtrycket blir svårt att kontrollera.
– Vi behöver därför förstå mekanismerna bakom tryckdriven kärlskada, för att i förlängningen hitta andra sätt att skydda kärlväggen, säger Sebastian Albinsson, universitetslektor och forskargruppschef vid molekylär kärlfysiologi.
Utan sensor blir kärlen stela och inflammerade
I studien, som är gjord på möss och humana material, har forskarteamet studerat den sensor som känner av högre tryck. Sensorn reglerar kärlens förmåga att utstå de skadliga effekterna av trycket och består av proteinerna YAP/TAZ. När dessa protein minskar eller helt försvinner, förvandlas de glatta muskelcellerna i kärlväggen till broskbildande celler, vilket gör att kärlen blir stela, inflammerade och fulla av ärr.
– Även vid normalt blodtryck skadas blodkärlen när sensorn saknas. Kanske är det någon typ av panikåtgärd från cellerna för att kunna tåla den högre belastningen och hålla ihop kärlen, det vet vi inte säkert. Men utan proteinerna YAP/TAZ i kärlväggen överlever man inte, säger Karl Swärd, professor i cellulär biomekanik.
Minskar med högre ålder
Vid högre ålder minskar YAP/TAZ, vilket kan bidra till åderförkalkning och öka risken för stroke och kognitiva förändringar som vaskulär demens. Kombinationen högre blodtryck, tillsammans med att den tryckskyddande sensorn reduceras, är en förödande kombination ur hjärt-kärlsynpunkt.
– Studien är gjord på möss, men flera av nyckelfynden är konfirmerade i humana material. Bland annat har vi funnit att YAP är kraftigt reducerat i mänsklig aneurysm-vävnad, vilket visar att sensorn YAP/TAZ sannolikt skyddar mot tryckdriven kärlskada även i människa, säger Sebastian Albinsson.
Träning bra för blodkärlen
Nu hoppas forskarna kunna förstå varför åldrande hämmar sensorn och hur man kan påverka dess signalvägar för att på medicinsk väg motverka uppkomst och förvärring av kärlsjukdom. En intressant följd av fynden är att de skulle kunna förklara den gynnsamma effekten som träning har. Eftersom kärlväggen består av muskler, aktiveras YAP/TAZ när vi tränar och då får en tillfällig ökning av blodtrycket. Detta kan göra kärlväggen mer förberedd att hantera högt blodtryck.
Länk till vetenskaplig artikel Vascular smooth muscle–specific YAP/TAZ deletion triggers aneurysm development in mouse aorta
Text: ÅSA HANSDOTTER
Foto blodtrycksmätare/Colourbox
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet