Med blodprov från runt 10 000 patienter som fått intensivvård i Skåne och data från flera olika kliniska register, innehåller provsamlingen Swecrit information som håller på att förbättra intensivvården. Nu bjuder de ansvariga intensivvårdsläkarna på Skånes universitetssjukhus in forskare från andra delar av landet för att driva på kunskapsutvecklingen.

Intensivvården på Skånes universitetssjukhus har sedan 2014 lett arbetet med att samla in blodprover från patienter på intensivvårdsavdelningar i Skåne. Provsamlingen Swecrit omfattar idag 150 000 blodprov från 10 000 intensivvårdade patienter och är även kopplat till kliniska register.

– Den är den enda i sitt slag i Norden och har stor potential att bidra till att intensivvården utvecklas framöver, säger Hans Friberg, överläkare inom intensivvården i Malmö och professor vid Lunds universitet, som var med och startade arbetet 2014.

Biomarkörer kan visa vägen till rätt behandling

De vanligaste skälen till att en patient behöver intensivvård är sepsis, akut svår lungsvikt (ARDS), trauma och hjärtstopp, samt under coronapandemin även covid-19. Olika diagnoser kräver olika behandling men det finns även skillnader mellan patienter med samma diagnos. För att bättre kunna anpassa vården till den enskilda patienten är kunskapen om olika biomarkörer avgörande.

– Med hjälp av Swecrit tittar vi till exempel på nya biomarkörer i samband med sepsis och det finns en förhoppning att bättre kunna identifiera och dela upp den heterogena patientgruppen i olika undergrupper, så kallade kliniska fenotyper, säger Attila Frigyesi, överläkare inom intensivvården i Lund och docent vid Lunds universitet.

För att bedöma hjärnskador hos patienter med hjärtstopp finns idag en markör som kan användas 48 timmar efter hjärtstoppet. Men det finns biomarkörer som tidigare i förloppet kan visa om det uppstått en hjärnskada.

– I ett arbete som är sprunget ur Swecrit fann vi att proteinet ”neurofilament light”, NfL, redan efter 12 timmar är en utmärkt indikator på om det uppstått hjärnskador vid hjärtstopp, säger Hans Friberg.

Med hjälp av materialet i Swecrit och de kliniska registren har forskarna även identifierat nya biomarkörer som tydligare visar vilka patienter som utvecklar olika typer av organsvikt som till exempel ARDS och akut njursvikt.

Tusentals proteiner i en droppe blod

Planerna framöver är att göra ännu noggrannare analyser av proteiner (proteomik) i de insamlade blodproven. Med hjälp av så kallad masspektrometri analyseras tusentals protein med en droppe blod vilket ger helt nya möjligheter.

– Genom att titta på tusentals proteiner kan vi börja karakterisera tillstånd som sepsis, ARDS, hjärtstopp, covid-19, i kliniskt relevanta undergrupper. Till exempel är sepsis inte en sjukdom utan ett syndrom, målet är att kategorisera undergrupper som behöver olika typer av behandling. Det här kommer att generera enorma mängder data och där har maskininlärning (AI) en viktig roll. I vår forskargrupp ingår matematiker från Matematikcentrum i Lund som är experter på modern maskininlärning, berättar Attila Frigyesi.

Det finns även planer att göra så kallad helgenomsekvensering av delar av provsamlingen.  En sjukdomsprocess ändrar olika genetiska uttryck och det läcker ut fragment av DNA ur cellerna.

– Genom analys kan man identifiera vilka celler de kommer från och se vilka celler som skadats och då kan vi avgöra vad det är för sjukdomsprocesser som en patient drabbats av och sätta in rätt behandling utifrån den enskilda patienten, säger Attila Frigyesi.

Bjuder in till samarbetsprojekt

Attila Frigyesi, Hans Friberg och deras kollegor samarbetar redan med andra forskare i landet men bjuder nu in fler att använda materialet i Swecrit i sin forskning.

– Här finns en unik möjlighet för intresserade forskargrupper att besvara frågeställningar som rör biomarkörer hos intensivvårdspatienter, men också att utveckla bioinformatiken kring dessa analyser. Vi tar gärna emot förslag till samarbetsprojekt från andra forskare och sjukhus, både nationellt och internationellt, säger Hans Friberg.

En längre översikt om Swecrit har publicerats i Läkartidningen:
Provsamlingen Swecrit och AI ger ny kunskap vid intensivvård 

Text: MAGNUS ASPEGREN

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Skånes universitetssjukhus