Slutet av januari, 2022. Myndigheterna i Storbritannien slår larm. De ser en ökning av antalet barn som drabbas av akut svår hepatit av okänd orsak. Ett vanligt år drabbas en handfull barn i landet, men under kort tid har det kommit in ovanligt många fall. Varför sker detta nu?

Nu startar något som kan liknas vid ett gediget detektivarbete. I maj 2022 hade 450 barn i 28 länder drabbats. 18 barn har fått levertransplantation, minst fem har avlidit. Varför ökar smittan? Och varför drabbas just barn?

Gülsen Özkaya Sahin är forskare vid Lunds universitet och överläkare i klinisk mikrobiologi vid Labmedicin i Region Skåne. Hon forskar bland annat på hepatit, hiv och infektioner i centrala nervsystemet och blir snabbt involverad då hon är ordförande för en europeisk virushepatitgrupp. Organisationen har 65 medlemmar från ett 30-tal länder som nu kommunicerar via sociala medier, konsulterar varandra vid nya fall, anordnar webbinarier och diskuterar möjliga orsaker till sjukdomen.

Olika teorier växer fram

Det växer fram olika teorier om vad som orsakar hepatiten. En del misstänker att ett så kallat adenovirus serotyp 41 kan ligga bakom hepatitinfektionerna. Det har vid den här tiden påvisats hos tre fjärdedelar av de barn som insjuknat. Men det är extremt ovanligt att adenovirus orsakar akut svår hepatit annat än hos patienter med nedsatt immunförsvar. Kan det i stället bero på att barn stannat hemma under pandemin och nu har en ökad känslig­het för mikro­organismer? Eller handlar det om nya variant­er av SARS-CoV-2, ett gift eller ett läkemedel?

– Det är barn och unga som drabbas, kan det handla om något livsmedel de gillar, som vuxna inte äter i samma mängd? Nötter som blivit kontaminerade?

En del länder har fortfarande inte rapporterat fall, men det betyder inte att de sluppit smittade barn.

– Europeiska länder, USA och Kanada har bra övervakningssystem. Det är viktigt, för händer det något måste vi reagera snabbt. Det gjorde Storbritannien i det här fallet, man var öppen och delade med sig informationen. WHO informerade också snabbt om hur fallen definieras. Här tror jag man lärt sig mycket från covidpandemin och det är min känsla att man reagerar snabbare den här gången.

12 augusti, 2022

Världshälsoorganisationen WHO har registrerat 1 033 fall av barn som drabbats. 46 av dessa har fått levertransplantation, 22 har avlidit.

Nu börjar man lära sig mer om virus­et. Gülsen Özkaya Sahin och hennes kollegor har fintrimmat sättet man tar och analyserar proverna på. Länder hjälper varandra. Inte alla har lika finkänsliga labb som i Storbritannien.

– Det är omöjligt för alla att ha de vassaste metoderna. Därför är samarbete en nyckel.
Alla prover som tas på patienter i Sverige skickas vidare till Folkhälsomyndigheten, som har ytterligare metoder de kan använda sig av.

Efter ett tag kan man utesluta några av teorierna. Det har inte hittats något toxiskt som kan orsaka infektionerna, inte något läke­medel och det handlar inte om för­giftning.

Gåtan är inte helt löst

Gülsen Özkaya Sahin berättar att det finns två huvudhypoteser om vad som orsakar den akuta hepatiten. Den ena är att SARS-CoV-2 stannar kvar i tarmarna hos barn efter att de tillfrisknat i övrigt. När de träffar på adenovirus serotyp 41 så skulle kombinationen av de två virus­en kunna leda till en kraftigare på­verkan på och aktivering av immun­försvaret och leda till en svår inflammation i bland annat levern.

Den andra hypotesen handlar om adeno­associerat virus typ 2. Detta virus kan inte replikera sig självt, men med hjälp av adenovirus eller SARS-CoV-2 skulle det på ett liknande sätt kunna orsaka svår inflammation.

När detta skrivs är gåtan fortfarande inte helt löst.

Detektivarbetet är vad Gülsen Özkaya Sahin gillar allra bäst med sitt yrke. Och samarbetet. Det var extremt viktigt under pandemin.

– Smittskyddsläkarna i regionen har den övergripande kontrollen. De har bra statistik och ansvarar för tidig diagnostik vid till exempel pandemier. När de har misstankar om att något är på gång hör de av sig. Det ger oss möjlighet att agera snabbt.

Text: TOVE SMEDS

FAKTA KLINISK MIKROBIOLOGI

I Skåne bor 1,3 miljoner invånare.Det finns sjukhus på tio orter och 165
vårdcentraler, och alla dem skickar sina olika prover till Klinisk mikrobiologi
som utreder vad patienten kan ha drabbats av. Man hanterar varje år i genomsnitt 4 000 prover och 1,4 miljoner odlingar och analyser.