Pilotprojekt inom primärvården

Abels rehab
Abels rehab i Malmö. Foto: Region Skåne Den träning som brukar rekommenderas efter en kranskärlsoperation eller ett hjärtstopp är ofta rätt tuff. För att kärlen ska må bra krävs det att du vågar höja din puls. De första veckornas träning brukar därför ske i grupp på sjukhuset för att oron för att röra sig ska släppa. För alla patienter räcker inte detta, och nu vill primärvården i Malmö se hur de…

Ta makten över din egen hälsa!

joggingskor
Foto: Colourbox Hjärtskolan vid Skånes universitetssjukhus i Lund är ett lyckat exempel på hur man utbildar och följer upp patienter som har haft hjärtstopp eller hjärtinfarkt. För att kunna ändra invanda rutiner och levnadsvanor är det avgörande att förstå, varför det är viktigt och hur det hänger ihop med min sjukdom. Pernilla Knutsson. Foto: Roger Lundholm – Många är motiverade och känner att de har fått en…

Kylbehandling även vid hjärtinfarkt

Angioröntgen vid Skånes universitetssjukhu
Ballongvidgning öppnar upp tilltäppta kranskärl vid en hjärtinfarkt. Bilden är tagen vid Skånes universitetssjukhus. Foto: Roger Lundholm – Våra patienter är vakna under hela behandlingen. De märker knappast att vi kyler ner dem till 33 grader, eftersom de kyls från insidan, genom blodkärlen. Det förklarar professorn i kardiologi David Erlinge, som forskar om kylbehandling som ett sätt att minska skadorna vid en hjärtinfarkt. Kylbehandling används redan för att skona hjärnan hos…

En påminnelse om att du inte är odödlig …

en påminnelse om att du inte är odödlig
Foto: Colourbox Rehabilitering efter ett hjärtstopp handlar inte bara om fysisk aktivitet och ändrade livsstilsvanor. Det handlar också om att ta hand om och bearbeta känslor, oro och ångest. För att kunna gå vidare i livet måste man återerövra det. Bearbeta känslor som oro, ångest och rädsla handlar om att sätta ord på det. – Du reagerar utifrån vad du har i ryggsäcken, säger Lola Ahlgren som är kurator på hjärtmottagningen…

Enkla blodprov kan bidra till säkrare beslut efter hjärtstopp

Enkla blodprov kan bidra till säkrare beslut efter hjärtstopp
Prognoser som handlar om liv eller död måste baseras på flera oberoende metoder för maximal säkerhet. Analyser av biomarkörer i enkla blodprov eller andra kroppsvätskor, kan bidra med värdefull information till en säkrare och snabbare prognos efter hjärtstopp. – Idag är vi duktiga på att ställa rätt prognos efter ungefär fyra till fem dygn. Men vi söker verktyg som gör det möjligt att ställa en tydlig prognos redan under första dygnet, säger Martin Annborn, intensivvårdsläkare…

Måttlig nedkylning fungerar lika bra

måttlig nedkylning fungerar lika bra
Bilden visar en övningsdocka med en kyldräkt som används i utbildningssyfte vid Helsingborgs lasarett. Foto: Johan Nyman Ganska länge har det varit standard att med ispaket och insprutning av isvatten i ådrorna kyla ner hjärtstoppspatienter ända till 33 graders temperatur. Men 36 grader räcker lika bra, visar en stor studie ledd av forskare vid Lunds universitet. – Man har trott att det var viktigt att få ner patienternas temperatur rejält. Men…

Hur vet läkarna vem som kommer att vakna?

Hur vet läkarna vem som kommer att vakna?
Specialistläkaren Irina Dragancea kontrollerar pupillreaktionen vid ljusstimulering hos en patient efter ett hjärtstopp. Foto: Roger Lundholm. För de patienter som vaknar inom de första två dygnen efter ett hjärtstopp är prognosen god. De flesta kan så småningom gå tillbaka till ett normalt liv, även om minnessvårigheter förekommer. Men de som inte vaknar efter kylbehandling, hur går det för dem? – Det har då som regel gått fyra och en halv till fem dagar efter hjärtstoppet och prognosen…

Ny metod att mäta hjärnans aktivitet efter ett hjärtstopp

Ny metod att mäta hjärnans aktivitet efter ett hjärtstopp
Sjuksköterskan Eva Olsson och läkaren Erik Westhall visar hur ett förenklat cEEG kan gå till. Utrustningen är mobil och enklare att använda än konventionell EEG. (Bilden är arrangerad.) Att mäta hjärnans elektriska aktivitet (EEG ) är en viktig pusselbit som tillsammans med andra bedömningsmetoder bidrar till en säkrare prognos efter ett plötsligt hjärtstopp. Forskare i Lund har utvecklat en förenklad metod för övervakning av hjärnaktiviteten som, till skillnad från vanlig EEG…

Fortsätter idrotta efter hjärtstoppet

Fortsätter idrotta efter hjärtstoppet
Fredric Medin Fredric Medin är en vältränad man på 46 år som hälsar oss välkomna till villan i Dalby. Det är svårt att föreställa sig att hans hjärta stannade plötsligt för 21 år sedan mitt under en innebandymatch. Idag är det inget han tänker på till vardags eller känner sig hämmad av men det finns situationer där han tänker sig för. – Till exempel åker jag inte värstinggrejerna på Liseberg. Han…

Ny mätmetod varnar tidigare

Ny mätmetod varnar tidigare
Ljuskällan avslöjar exakt hur mycket blodet i kroppsvävnaden syresätts. Ända ut i tårna eller fingertopparna – där cirkulationen normalt försämras allra först i en svårt skadad kropp. Idag används en några decennier gammal teknik som gör det möjligt att mäta kroppsvävnadens syresättning med hjälp av infrarött ljus. I framtiden kan en förbättrad och mer precis variant bli ett inslag i vården och till nytta för bland annat hjärtstoppspatienter. Emilie Krite Svanberg provar ut en metod för att mäta syresättningen i…