När ambulanspersonal träffar en patient med akut bröstsmärta krävs snabba beslut för att sätta in rätt behandling. Men det är vanligt att ambulanssjuksköterskor inte följer riktlinjer kring hur man ska tolka symptomen. Brister i kommunikationen med andra vårdinstanser är en av orsakerna, enligt en ny studie.

Riktlinjerna för hur ambulanssjuksköterskor ska hantera patienter med akut bröstsmärta har funnits i Skåne sedan tidigt 2000-tal. De anger bland annat vilken behandling som är lämplig och hur snabbt personen ska få sjukhusvård.

– Ambulanspersonal har många riktlinjer att följa, för alltifrån blodförgiftning, stroke och höftfrakturer. Men riktlinjerna kring misstänkt hjärtinfarkt är de som har allra lägst följsamhet bland ambulanssjuksköterskor. Vi ville veta varför det ser ut så, säger Michael Ulrich Hansen, doktorand i vårdvetenskap vid Malmö universitet.

Riktlinjer inte alltid tillräckliga

I den nya studien har 22 sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom ambulansvården i Skåne fått frågor om hur de använder riktlinjerna i sitt arbete. De flesta som intervjuades hade goda kunskaper om själva riktlinjerna. Men de upplevde att de inte alltid räckte för att tolka olika symptom och bedöma vilken behandling som skulle sättas in.

– De hade svårare använda riktlinjerna för att tolka ospecifika och diffusa symptom. De upplevde att riktlinjerna var lite upp till tolkning, att kollegan kunde tolka dem annorlunda än de själva.

I intervjuerna framkom det att bristande samarbete och kommunikation spädde på osäkerheten. När ambulanssjuksköterskor hanterar en person med bröstsmärta så tar de sjukdomshistorik och EKG av patienten. Detta skickas sen till kardiologen som ska återkomma med sin bedömning.

– Men det var inte alltid att de fick respons kring vad de ska göra. De upplevde speciellt att de inte fick återkoppling när de hade patienter med just de här diffusa symptomen, som ryggsmärta, svårt att andas, yrsel. Det var då de kände en brist på samarbete med andra vårdinstanser.

”Det behövs bättre uppföljning till ambulanssjuksköterskorna”

Intervjustudien ingår i Michael Ulrich Hansens avhandlingsarbete som pågår till 2026. Data från denna studie ska användas för att ta fram ett instrument för att mäta vad som kan påverka ambulanspersonalens följsamhet till riktlinjerna.

– En viktig slutsats från intervjuerna är att det behövs bättre uppföljning till ambulanssjuksköterskorna från andra instanser. Om de inte får veta hur det gått för patienten så kan de heller inte veta om de gjort rätt eller fel, avslutar Michael Ulrich Hansen.

Länk till vetenskaplig artikel:  Ambulance nurses’ experiences of using prehospital guidelines for patients with acute chest pain – A qualitative study

Text: ANNA DAHLBECK

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Malmö universitet