Publicerad
Kategori: Kost och träning, Mage och tarm, Smärta och värk
Nyckelord: , , , , , ,

Visa faktaruta!
Elisabet-Johansson1

Elisabet Johansson, dietist vid Skånes universitetssjukhus. Foto: Nina Nordh

Vid Skånes universitetssjukhus arbetar ett team av dietister för att stötta de patienter som behöver hjälp med kostråd. I en serie artiklar under året kommer Aktuellt om vetenskap & hälsa berätta mer om deras arbete. Först ut är en intervju med Elisabet Johansson som bland annat hjälper patienter med IBS, eller orolig tarm som sjukdomen också kallas.

Elisabet Johansson berättar att sedan ungefär ett år tillbaka använder dietisterna på Skånes universitetssjukhus en metod, FODMAP, för att hitta de livsmedel som ger störst problem hos patienter med IBS. Metoden utvecklades ursprungligen i Australien och har nu spritts till ett flertal länder.

Vad är FODMAP?

– FODMAP står för en viss grupp kolhydrater som ofta kan ge problem hos patienter med IBS. Metoden ger inte bara råd om vad du inte bör äta, utan även vad du kan äta. Jag tror det är vad som har gjort metoden så populär. Många som kommer till mig har haft sina besvär länge och har själva försökt testa vad som fungerar eller inte. Då brukar det här kännas som ett bra stöd.

Hur har metoden fungerat för dina patienter?

– För vissa patienter har det haft en väldigt bra effekt, medan andra inte alls har blivit bättre. För att utvärdera effekten brukar jag använda den utvärderingsenkät som Mariette Bengtsson vid Malmö Högskola har utvecklat. (Se artikel som kommer torsdagen 24 september på www.vetenskaphalsa.se.)

Vilka patienter kommer till dig?

– Det är de patienter som har svårare besvär. Det är alltid på remiss från en läkare.

Kan du berätta lite mer om vad FODMAP går ut på?

– Metoden delar upp livsmedel i olika grupper beroende på hur mycket fermenterbara*mono-, di- och oligosackarider de innehåller. Det är kolhydrater som är nyttiga om man tål dem, men hos en del börjar de jäsa i tarmen. Vanligt socker brukar till exempel gå bra, men fruktsocker sämre.

– De första två till sex veckorna får patienterna äta en så kallad eliminationskost där intaget av laktos, fruktos, oligosackarider och sockeralkoholer begränsas kraftigt. Patienterna får med sig listor hem om vad de kan äta och inte. Även livsmedel med vete och råg undviks under de första veckorna. Det är inte gluten egentligen som kan ge besvär hos patienter med IBS, utan vissa kolhydrater i vete och råg. En del glutenfria livsmedel kan också innehålla oligosackarider.

– Efter den första tiden börjar man utöka kosten och pröva vad som fungerar eller inte. Tilläggen görs på ett systematiskt sätt en grupp i taget för att se om patienten får symtom. Får man symtom backar man och prövar något annat. De flesta tycker det är bra att börja med en lite enklare kost. Visar det sen sig att patienten behöver undvika vissa livsmedel så ger jag råd om vad de kan äta i stället för att få en näringsmässigt bra kost.

Kan man använda metoden på egen hand?

– Det är viktigt att en läkare har ställt diagnosen IBS först och utesluter att besvären beror på något annat. Börjar man experimentera själv skulle man till exempel kunna missa en celiaki som kan döljas av kostförändringen.

Hur många blir bra av FODMAP-metoden?

– Det finns undersökningar som har visat på upp till 80 % av patienterna, men det kan jag inte se här hos oss. Å andra sidan kommer ju de svåraste fallen hit.

Text: NINA NORDH