Publicerad
Kategori: Mage och tarm, Smärta och värk
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!
äng

Foto: Colourbox

Många är drabbade av IBS – orolig tarm. Så många att man skulle kunna kalla det för en folksjukdom. Ändå är orsakerna fortfarande till stora delar outredda, något som riskerar att sjukdomen – eller sjukdomarna – inte tas på allvar inom vården.

– IBS borde delas upp i flera olika diagnoser. Vi ser att det döljer sig många olika undergrupper i IBS. Det säger Bodil Ohlsson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Hon har i många år forskat om vad som händer när man får de störningar i form av buksmärtor, gaser, förstoppning och diarré som brukar kallas för IBS (irritable bowel syndrome) eller funktionella tarmbesvär.

Bodil-Ohlsson-Foto-Roger-Lundholm_låg

Bodil Ohlsson. Foto: Roger Lundholm

– Egentligen vet vi väldigt lite om vad som händer i magtarmkanalen när det blir störningar där, säger Bodil Ohlsson.

Behöver bli bättre på att ställa diagnos

En av orsakerna är förstås att det är svårt att studera vad som händer i en så komplicerad och otillgänglig miljö. En annan förklaring kan vara diagnosen IBS i sig menar Bodil Ohlsson. Diagnosen sattes från början egentligen för att ge oklara magbesvär ett namn och för att underlätta genomförandet av forskningsstudier.

– Men forskningen kan ha hämmats mycket av att vi har diagnosen IBS, säger Bodil Ohlsson. Det är ju inte en enda sjukdom, utan vi märker allt mer hur heterogen den är. Hos en del ser vi till exempel att det är skador på tarmens nervsystem som orsakar besvären. Hos andra är det rubbningar i tarmfloran och så vidare. Man skulle kunna jämföra det med att du plockar en bukett olika blommor från en äng och sedan kallar alla blommorna för ”blomma”.

Bodil Ohlsson menar att sjukvården måste bli bättre på att definiera orsakerna till IBS och hitta nya diagnosmetoder. Och att ställa diagnos över huvudtaget.

– I en studie för några år sedan såg vi att det tog tio år innan patienterna med oklara buksmärtor och avföringsrubbningar fick rätt diagnos, säger Bodil Ohlsson. Många gånger tar inte sjukvården magtarmbesvären riktigt på allvar, och gör inte alltid de undersökningar som behövs för att utesluta andra sjukdomar. En del som kallats IBS visar sig ha grava motorikstörningar, vilket ska behandlas på ett annat sätt.

I direktkontakt med hjärnan

Magtarmkanalen och hjärnan står i direkt förbindelse med varandra, och samspelar hela tiden för att säkerställa att näring bryts ner i rätt tid och på rätt sätt. Det är ett komplicerat samspel mellan nervsystemet i magtarmkanalen – ofta kallad bukhjärnan – och hjärnan, där hormoner som frisätts i magtarmkanalen också spelar en viktig roll.

Hos en del patienter med IBS tror forskarna att en skada i tarmens nervsystem kan orsaka en del av besvären.

– Nervskador i tarmen kan exempelvis leda till att tarmmotoriken inte fungerar som den ska, eller att patienten blir smärtkänsligare, säger Bodil Ohlsson.

– Studier i djurförsök tyder också på att magtarmpatienter kan ha en allvarlig nervcellsförlust i tarmen trots att det inte syns något vid dagens rutinundersökningar. För att veta säkert skulle vi behöva en fullväggsbiopsi från tarmen via en operation, och det är förstås inte något vi brukar ha tillgång till när vi ställer diagnos. Dessa patienter kanske felaktigt kallas IBS om de inte utreds ordentligt. Man kan också tänka sig att mindre nervcellsskada ska kallas IBS, medan en mer uttalad ska kallas motorikskada. Detta är för närvarande oklart.

I en tidigare studie för några år sedan upptäckte Bodil Ohlsson och hennes forskargrupp att två välkända hormoner, oxytocin och det så kallade gonadotropin-releasing hormone (GnRH) också verkar i magtarmkanalen.

– Båda behövs för en normal funktion i mage och tarm och störningar kan ibland kopplas till att det finns för liten mängd av dessa. Det förekommer antikroppar mot hormonet GnRH i blodet hos 20 procent av IBS-patienterna. En teori är att hormonet läcker ut ur tarmsystemet i samband med en nervskada, berättar Bodil Ohlsson.

mejerihylla

Foto: Roger Lundholm

”Snälla bakterier” kan ha effekt ibland

Fortfarande finns fler obesvarade frågor än svar när det gäller sjukdomen IBS. Vad som kan ha orsaka en skada i tarmarnas nervsystem vet man till exempel inte, men en rimlig förklaring kan vara exempelvis en bakterieinfektion, säger Bodil Ohlsson.

Det betyder att ”snälla bakterier”, så kallad probiotika, skulle kunna ha en positiv effekt vid vissa former av IBS genom att till exempel konkurrera ut eller hämma de skadliga bakterierna.

– Jag har nyligen granskat en rapport från SBU om forskningsläget när det gäller effekten av probiotika vid IBS, säger Bodil Ohlsson. Utifrån dagens forskning verkar probiotika ha en positiv effekt framför allt vid de former av IBS som ger buksmärtor, gaser och uppspändhet. Däremot vet man fortfarande inte vilka typer av bakterier som har bäst effekt.

– Jag brukar rekommendera mina patienter att i alla fall testa och se om probiotika har effekt, först det man kan hitta i kyldisken i affären och om inte det fungerar det som finns på apoteket.

Andra behandlingsmetoder?

Kan transplantation av bakterier från tarmkanalen hos en frisk donator vara en väg framåt om inte probiotika eller andra behandlingar vid IBS fungerar? Bodil Ohlsson är inte negativ till det, men menar att det fortfarande är svårt att lösa det praktiskt inom vården. Och mer forskning behövs, det är ingen etablerad metod ännu.

– Det gäller att säkerställa att inga smittsamma sjukdomar samtidigt överförs.

Även kosten är en viktig del i behandlingen av IBS (se separat artikel om FODMAP-dieten).

– En bra kost och stressreducering brukar också kunna hjälpa en del av IBS-patienterna, säger Bodil Ohlsson avslutningsvis.

Text: NINA NORDH