Kategori: nomail
-
”Tredje receptorn” påverkar dygnsrytmen
Vid sidan av tapparna och stavarna i ögat (läs mer här) så finns också det som i vardagslag fått namnet den ”tredje receptorn”. Det är en speciell typ av nervceller som ligger på insidan av…
-
Vår dagliga dos av dagsljus
Det bästa ljuset är dagsljuset, men under vinterhalvåret är det ofta en bristvara. Ett system som mäter hur mycket dagsljus vi fått under dagen, och kompenserar eventuella brister genom att ställa in belysningen på rätt…
-
En bra (ljus)miljö ska innehålla mycket dagsljus
Ännu har medvetenheten om ljusets stora betydelse inte helt slagit igenom i planeringen av bostadshus, skolor och arbetsplatser. Men det har blivit bättre. – I framtiden tror jag bra ljus kommer att ingå i planeringen…
-
Ute eller inne – spelar det någon roll?
Hur skiljer sig olika delar av världen åt ljusmässigt, och hur skiljer sig en inomhusmiljö från en utomhus-miljö? Det har hittills inte funnits något instrument som kunnat visa detta på ett tillfredsställande sätt. Nu håller…
-
Så fungerar synen
När ljuset träffar våra ögon aktiveras så kallade tappar av tre slag, känsliga för röda, blåa och gröna fotoner (ljuspartiklar), samt stavar som inte uppfattar färg men ger syn i svagt ljus. Den ”tredje receptorn”…
-
Solen – en hjärtefråga
Vi nordbor verkar älska solen och vänder ansiktet mot den likt en solcellspanel så fort den visar sig. Och visst känns livet lite lättare en solig sommar-dag. Nu har epidemiologiska studier visat att antalet fall…
-
Var i solen men bränn dig inte
Att sola eller inte sola – det är frågan. Världshälsoorganisationen WHO har klassat soljusets UV-strålar som cancerframkallande och malignt melanom, den farligaste formen av hudcancer, har blivit allt vanligare under de senaste årtiondena. Samtidigt visar…
-
Barnafödande och kvinnohälsa i fokus
Christine Rubertsson installerades som professor i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa den 6 oktober 2017 vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Den vanligaste komplikationen under graviditet och barnafödande är psykisk ohälsa. Fokus för min forskning är vården…
-
Tumörcellers egenskaper avgör prognosen
Lisa Rydén installerades som professor i kirurgi den 6 oktober 2017 vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Bröstcancer utgör 30 procent av alla elakartade tumörsjukdomar som drabbar kvinnor i Sverige. Sjukdomen har idag en utmärkt…
-
Att förstå och behandla den skadade hjärnan
Niklas Marklund installerades som professor i neurokirurgi den 6 oktober 2017 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Hjärnans komplexitet är enorm och vår kunskap om den är ännu begränsad. Denna komplexitet medför tyvärr också en…
-
Livsstilen påverkar våra gener
Charlotte Ling installerades som professor i diabetesforskning den 6 oktober 2017 vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Jag forskar om processerna som leder till typ 2-diabetes. Orsaken till typ 2-diabetes är en kollision mellan…
-
Immunförsvaret och tumörer i duell
Karin Leandersson installerades som professor i experimentell patologi med inriktning mot human tumörimmunologi den 6 oktober 2017 vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Immunförsvaret har utvecklats för att skydda oss från främmande och skadliga ämnen. Kroppens…
-
Hur förökar sig stamceller?
Jonas Larsson installerades som professor i molekylärmedicin med inriktning mot hematologi och stamcellsbiologi den 6 oktober 2017 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Jag forskar inom området stamceller och regenerativ medicin. Det är ett område som…
-
När hjärnan fastnar i beroende
Anders Håkansson installerades som professor i beroendemedicin särskilt spelberoende den 6 oktober 2017 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Beroende av alkohol, droger och spel fascinerar och väcker frågor hos många. Vad händer i hjärnan när man…
-
Alzheimers och Parkinsons sjukdomar – diagnostik och behandling
Oskar Hansson installerades som professor i neurologi, med särskild inriktning mot minnesforskning, den 6 oktober 2017 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Alzheimers och Parkinsons sjukdomar är folksjukdomar som redan idag kostar samhället enorma resurser i…
-
Det som händer i kroppen påverkar hjärnan
Maria Björkqvist installerades som professor i fysiologi, med inriktning mot farmakologi, den 6 oktober 2017 vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Huntingtons sjukdom är en ärftlig nervdegenerativ sjukdom, som vanligtvis debuterar mitt i livet. Patienter drabbas…
-
Sexuell hälsa: en rättighet – ett globalt perspektiv
Anette Agardh installerades som professor i global hälsa den 6 oktober 2017 vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. God sexuell och reproduktiv hälsa är en viktig förutsättning för människors välbefinnande och i vidare bemärkelse också avgörande för…
-
Skräddarsydd medicin mot cancerspridning
Jenny L Persson installerades som professor i experimentell patologi med inriktning mot tumörbiologi den 6 oktober 2017 vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Cancerspridning är en av de främsta dödsorsakerna i Sverige. Cancerpatienter har oftast inte märkbara…
-
Det behövs ett proteinskifte
Vi äter för mycket djur för att klimatet ska klara av det. Det behövs ett proteinskifte. Det menar forskaren Karolina Östbring som medverkar på Hållbarhetsveckan som pågår den här veckan vid Lunds universitet. Hennes vision…
-
Den gränslösa cybermobbningen
Fler chefer och fler män än kvinnor blir cybermobbade på jobbet. Det visar studier av Rebecka Forssell som forskar vid Malmö högskola. Cybermobbning, eller nätmobbning, har aktualiserats genom den ökade kommunikationen via digitala medier som…
-
Därför mår vi dåligt av att pendla
Studier från Lunds universitet visar att långtidspendlare sover sämre och har fler sjukskrivningar än de som cyklar eller går till jobbet. Det är stressen under resvägen som påverkar hälsan negativt. Sämst mår man i storstadsregionerna.…
-
Sambandet mellan stress och diabetes
Många har vittnat om att de efter en lång tids stress insjuknat i typ 2-diabetes. Andra att stress gör diabetessjukdomen mer svårskött. Forskare vid Lunds universitet vet att det ofta beror på en vanlig genetisk…
-
Organisationen avgörande för en god arbetsmiljö
Att må bra på jobbet är viktigt. Det hjälper inte bara individen utan även hela organisationen. – Därför bör medarbetarnas välmående och hälsa vara centrala delar av den strategiska organisationsutvecklingen, säger Hanne Berthelsen, forskare vid…
-
Så mår vi bättre på jobbet
Trots att vi vet hur en bra arbetsmiljö ska fungera så har antalet arbetssjukdomar ändå ökat med 70 procent under de senaste åren. Hur svårt kan det vara att få friska arbetsplatser när vi faktiskt…
-
Det gränslösa arbetslivet
Den digitala kommunikationsteknologin har gjort det möjligt för många arbetstagare att på ett friare sätt disponera sitt arbete. För många har den ökade flexibiliteten blivit en förutsättning för att klara av livspusslet, samtidigt som ohälsotalen…