-
Strokestudie visar på brister i det långsiktiga omhändertagandet
Varje år insjuknar 25-30 000 personer i Sverige i stroke. De flesta som överlever har fysiska eller kognitiva nedsättningar i någon utsträckning. Flertalet behöver rehabiliteras innan de så småningom kan återgå till ett mer normalt liv. Nu…
-
Röd telefon kortar väntetid vid urinblåsecancer
En särskild telefonlinje ifall du har blod i urinen kan korta tiden till behandling med nästan hälften ifall du har urinblåsecancer. Det visar ny forskning från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Cancer i urinblåsan (urotelial…
-
Ersätta kindtänder eller inte – vad tycker svenska allmäntandläkare
Tandläkares vilja att spara och bevara samtliga tänder är stark men med tio tandpar kan tuggfunktionen fortfarande vara acceptabel. I sin avhandling har Eva-Karin Korduner undersökt allmäntandläkares attityder till en så kallad förkortad tandbåge. Hon efterfrågar…
-
Mekanismerna bakom vanlig blåskatarr
Forskare vid Lunds universitet publicerar nya rön som förklarar de molekylära mekanismerna bakom vanlig blåskatarr. Fynden kan bana väg för ny behandling som ett alternativ till antibiotika. Urinvägsinfektioner är en grupp vanliga infektionssjukdomar som drabbar…
-
Smärtskola på internet mot kronisk käksmärta
Kan egenvård på internet vara bättre än bettskena? Det är frågeställningen för en ny forskningsstudie kring kronisk käksmärta där patienterna följer en internetbaserad smärtskola hemma. – Smärtskolan ska göra att patienterna förbättrar sin smärt- och…
-
Forskning om karies och fluor – vad vet vi idag
TEMA TANDHÄLSA: Det tar i snitt mer än åtta år från det att en kariesskada börjar synas tills det uppstått ett hål som måste lagas. Idag får den vuxna befolkningen i Sverige ungefär tre miljoner…
-
Sårläkning efter infektion snabbare och bättre med undertrycksmetod
Kortare sårläkningstid, färre omläggningar och möjlighet att lämna sjukhuset tidigare. Det är fördelar vid undertrycksbehandling av sårinfektioner i samband med kärlkirurgi vid ljumske. Metoden, som blivit allt vanligare, är också kostnadseffektiv. Det framkommer i en…
-
Kroppens biofilmer spelar huvudroll i utvecklandet av karies och tandlossning
Det finns mer än 600 olika bakteriearter i munnen. Under senare år har forskarna alltmer intresserat sig för vad som händer när dessa bakterier lever tätt tillsammans på en och samma yta, en så kallad…
-
Konstgjorda tänder och nya material
Tänder är nödvändiga för att vi ska kunna tugga vår mat men en tandförlust kan även påverka talet, utseendet, hur vi blir bemötta av andra och ytterst vår livskvalitet. Därför är de allra flesta angelägna…
-
Podd: Så påverkar munnen resten av kroppen
– Det är självklart att det som sker i munnen påverkar det som händer i kroppen – och givetvis också tvärtom, säger Björn Klinge som är övertandläkare och professor i parodontologi vid Malmö högskola. I…
-
Hur celler flyttar sig
Att cellerna i kroppen kan förflytta sig vet man – men exakt hur de bär sig åt för att göra det har inte tidigare varit känt. Nu har forskaren i infektionsmedicin Pontus Nordenfelt vid Lunds…
-
Typ 2-diabetes och fetma – vad vet vi egentligen?
Sociala och ekonomiska faktorer har lett till en dramatisk ökning av typ 2-diabetes och fetma över hela världen. I en artikel i den vetenskapliga tidskiften Science redogör Paul Franks professor vid Lunds universitet och Mark…
-
Forskare kartlägger lungtransplanterades upplevda hälsa
Transplantation av lungor är idag en etablerad behandlingsform vid svår lungsjukdom. Överlevnaden efter en lungtransplantation har succesivt ökat genom åren men samtidigt kan medicinsk och teknologisk framgång inte enbart mätas i överlevnad. Lika viktigt är…
-
Bröstcancerscreening kan bli bättre och mindre smärtsam
De bröstcancerundersökningar som erbjuds kvinnor kan i många fall vara onödigt smärtsamma. Ny forskning från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus visar att hårt tryck mot bröstet i samband med mammografiscreening inte automatiskt leder till bättre…
-
Vikten av stöd till anhöriga som vårdar demenssjuka
Stödet för anhöriga som vårdar en äldre person med demens finns oftast – men används alltför sällan. Detta trots att de anhöriga som utnyttjar stödet är de som mår bäst i sin situation. I en…
-
”Robotar utvecklas med felaktig bild av äldre användare”
Med en allt äldre befolkning är det nödvändigt att hitta nya sätt att arbeta med hemvård, och robotteknik kan vara ett av dessa. Det menar Susanne Frennert, som nyss disputerat i Rehabiliteringsteknik vid Designvetenskaper, LTH.…
-
Blodkoagulation, blödarsjuka och blodpropp – så funkar det
Vid blödarsjuka (hemofili) är blodet alltför tunt eftersom det helt eller delvis saknar förmågan att levra sig genom koagulering. Sjukdomen beror på en genförändring som påverkar nivåerna av de proteiner i blodet, koagulationsfaktorerna, som understödjer koagulationsprocessen. Hemofili delas in i typ A…
-
Bild och verklighet stämmer överens vid Alzheimers
Tau-PET är en ny och lovande avbildningsmetod vid Alzheimers sjukdom. En fallstudie från Lunds universitet bekräftar nu också att tau-PET-bilderna stämmer väl överens med de verkliga förändringarna i hjärnan. Enligt forskarna bakom studien ökar därmed…
-
Podd: Artros – vad vet vi idag?
Artros är en vanlig sjukdom, som ger värk i lederna. Det finns ännu inget läkemedel mot artros, men mycket som kan göras för att lindra besvären, berättar fysioterapeuten Carina Thorstensson. Laboratorieforskaren André Struglics försöker för…
-
Sändare ska följa patienter på akuten
Modern positioneringsteknik ska hjälpa akutmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Lund att hitta flaskhalsar i verksamheten. Patienter ska förses med armband som ger koll på hur de rör sig, och var det blir väntetider, skriver P4…
-
Hon söker orsaker till njursvikt
Människor och andra däggdjur har två njurar, men bara ett hjärta och en hjärna. Varför är det egentligen så? – För att njurarna är så viktiga, förstås! säger Diana Karpman – lite på skoj och…