Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

  • Modern ECT hjälp mot djup depression

    Hippokampus, hjärnans första instans för att befästa minnet, ökar i volym hos personer som fått behandling med ECT, elektrokonvulsiv terapi. Det är en behandlingsmetod som bland annat är effektiv vid allvarliga depressioner. Det har forskare…

    Läs mer

  • Njurarna måste kontrolleras

    Patienter som behandlas med litium mot bipolär sjukdom och depression riskerar att få njurskador efter långvarig behandling. Risken är mycket liten men gör ändå att det behövs en effektiv metod för att se om njurarna…

    Läs mer

  • Inflammations-dämpande mot depression

    ”Depression och självmordsbenägenhet beror på en obalans i hjärnans signalsystem och en brist på ämnet serotonin” har det sagts de senaste 20–30 åren. Men lundaforskarna Lil Träskman-Bendz och Lena Brundin ifrågasätter detta etablerade budskap. De…

    Läs mer

  • Psykoterapi mot depression

    Med moderna psykofarmaka sågs läkemedel ett tag som den avgörande boten för många psykiska sjukdomar inklusive depression. Men nu har pendeln svängt tillbaka, då psykoterapi visat sig fungera bra i ungefär hälften av alla depressionsfall.…

    Läs mer

  • Tidigare diagnos med hjälp av livskarta

    En procent av Sveriges befolkning drabbas av bipolär sjukdom, det som förr kallades manodepressivitet. Debuten sker ofta i tonåren och sjukdomen är svårbedömd. En ny metod, en ”Lundamodell”, kan underlätta diagnosen och bromsa den fortsatta…

    Läs mer

  • Ett liv fyllt av svåra depressioner

    Livets väg är inte alltid så rak och lätt att följa. Det vet Elsa, 65 år. När hon var 22 år drabbades hon av sin första djupa depression i samband med att hon fick sitt…

    Läs mer

  • Medicinera under graviditeten?

    Bör en kvinna som tar läkemedel mot psykiska problem sluta med medicinerna om hon blir gravid? Ja, hette det förr – men nej, inte nödvändigtvis, heter det numera. Kvinnan ska troligen fortsätta med sina mediciner,…

    Läs mer

  • Självmordsbenägen mäter sin egen risk

    Han är deprimerad och har funderat på att ta sitt liv. Han ”mår” hela 40 av 54 möjliga poäng på självskattningsskalan. Men han lämnar psykakuten med hopp om att snart må bättre.   Som erfaren…

    Läs mer

  • Gott hopp om ett bättre liv

    De var i genomsnitt 26 år gamla och fick diagnosen djup depression under perioden 1956-1969. Nu vet vi hur 75 av dem mår i dag. Fler än hälften har mått varaktigt bra i flera årtionden.…

    Läs mer

  • Borderline – en omtalad diagnos

    Få diagnoser är så omdiskuterade som borderline eller emotionell instabil personlighetsstörning. De som drabbas är personer som verkligen tänjer på gränserna, både sina egna och gränserna för var de hör hemma i sjukdomspanoramat. Psykos, bipolär…

    Läs mer

  • Lär känna din egen sårbarhet

    Familjefadern spelar plötsligt bort familjens alla tillgångar. Nyss uttryckte han sin djupa livsleda. Tonårstjejen börjar sminka sig kraftigt och tar stora sexuella risker. Hon är vaken dygnet runt. Däremellan ligger hon till sängs och stirrar…

    Läs mer

  • I mästares sällskap…

    Van Gogh, Hemingway, Puccini, Michelangelo och Esaias Tegnér var alla kreativa människor. Men de hade också en annan sak gemensamt. De pendlade mellan depressioner och perioder av mani – på psykiatrispråk led de av bipolär…

    Läs mer

  • När en diagnos döljer en annan

    Var femte person som behandlas för depression är beroende av alkohol – och minst 40 procent av dem som behandlas för alkoholberoende har en depressionssjukdom. För den som har ett av problemen blir risken för…

    Läs mer

  • Tonårssjukdom kan sätta spår i vuxenlivet

    Anorexia nervosa medför ökad risk för depression, även många år efter det att ätstörningen upphört. Det visar ett forskningssamarbete mellan Lund och Göteborg. I en studie startad 1985 har man följt 48 kvinnor och tre…

    Läs mer

  • Fel genvariant ökar risken

    Två korta, två långa eller en av varje. Vi människor kan ha genen för 5HTT i en av dessa tre kombinationer. Frågan är vilken som är att föredra? När det gäller risken för att drabbas…

    Läs mer

  • Barn kan behöva långsiktigt stöd

      Föräldrar med psykisk ohälsa kan inte alltid se sina barns behov och hjälpa dem i deras utveckling. Barnen riskerar därför att få svårigheter i kontakterna med omvärlden. Men extra personal på förskolan, ”kompletterande anknytningspersoner”,…

    Läs mer

  • Huntingtons sjukdom ger också depression

    Huntingtons sjukdom kallades tidigare för ”danssjuka” på grund av patienternas ofrivilliga och ryckiga rörelser. Patienternas psykiska symtom – depression, ångest, sömnstörningar med mera – sågs som underordnade. Det verkade ju inte konstigt att den som…

    Läs mer

  • Det går att påverka depressiv läggning

    Finns det något som kan kallas en depressiv personlighetsstörning, och hur förhåller sig den i så fall till det som läkarna definierar som egentlig depression? Och går det att förändra depressiva personlighetsdrag? Psykologidoktoranden i Lund,…

    Läs mer

  • BUP måste ge mer stöd åt föräldrar

      Nästan sex av tio av de ungdomar på 13-18 år som har kontakt med Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen BUP har depressiva besvär. När det gäller barn på 5-12 år finns sådana besvär hos tre…

    Läs mer

  • Skapa nätverk i området och förebygg depression

    Håll bostadsområdet rent och snyggt. Skapa nätverk bland de boende. Skapa sammanhang för invånarna. Det gör att de boende kan hålla sig friskare från bland annat depressioner, förklarar professor Jan Sundquist, Centrum för primärvårdsforskning i…

    Läs mer

  • Depression en folksjukdom

    Nedstämdhet, brist på intresse för omvärlden, sömnstörningar, dålig koncentrationsförmåga… det är naturliga delar av människolivet, där alla möter svårigheter på vägen. Men någon gång kan svårigheterna te sig oöverstigliga och mörkret blir kompakt. Man har…

    Läs mer

  • Självskador och depression – risk för onda cirklar

    Att skada sig själv är för många ungdomar ett sätt att lätta på trycket och bli av med depressiva känslor av självförakt och värdelöshet. Men på längre sikt kan beteendet förstärka depressionen. Den som skär…

    Läs mer

  • Lundbystudien kartlade risk för depression

    436 personer hade en depression när Lundbystudien inleddes, eller drabbades av sjukdomen under Lundbystudiens första 50 år. Det motsvarar 12 procent av dem som deltar i den unika studien.  Mats Bogren, läkare inom Vuxenpsykiatrin vid…

    Läs mer

  • Mindre risk för fraktur bland utlandsfödda

    – De som var födda i Finland och Tyskland hade 24 procent lägre risk att drabbas av en höftfraktur, säger Sölve Elmståhl, jämfört med en svenskfödd. Men lägst risk av samtliga löpte de som kom…

    Läs mer

  • Cancerstamceller orsak till återfall vid blodcancer

    På senare år har både existensen och betydelsen av så kallade cancerstamceller blivit ifrågasatt. Vissa har menat att de förekommer vid alla former av cancer, och att de är upphovet till själva cancern. Andra har…

    Läs mer