-
Aktiviteter i vardagen är också träning
Den som åldras med en funktionsnedsättning kan många gånger känna ålderskrämporna smyga på tidigare än vanligt. Att vara fysiskt aktiv kan motverka åldrandets effekter, men vad gör man om funktionsnedsättningen får dig att inte kunna…
-
Haemophilus – bakterien som inte ger upp
Somliga bakterier är listigare än andra. De har utvecklat sinnrika system för att leva och frodas inuti eller utanpå människokroppen där de kan ställa till stor skada. I en ny avhandling från Lunds universitet beskrivs…
-
Mindre aktiv på grund av rädsla för fall
En funktionsnedsättning kan göra att risken för fall ökar med åren. Få får allvarliga skador men rädslan i sig kan vara mycket begränsande och göra att du inte längre vågar vara lika aktiv som förr.…
-
Hjärnskador efter fall hos äldre allt vanligare
Som forskare vid Lunds universitet och kliniskt verksam neuropsykolog på Sunderby och Kalix sjukhus ser Lars Jacobsson nu att allt fler äldre drabbas av hjärnskador efter fall. I en del fall kvarstår besvären flera år…
-
Att åldras med funktionsnedsättning
Idag lever många med en neurologisk funktionsnedsättning betydligt längre än vad som tidigare var vanligt. Samtidigt finns en ökad risk att drabbas av olika åldersrelaterade sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, bland annat genom för mycket stillasittande. I…
-
Vara aktiv i vardagen nyckeln till hälsa
Med åldern fungerar kroppen lite sämre än tidigare. Har du en funktionsnedsättning blir det ofta ännu mer påtagligt eftersom marginalerna är mindre. Livsstilsförändringar och hjälpmedel anpassade till din funktionsnedsättning kan då hjälpa dig till ett…
-
Rehabilitering är mycket mer än bara träning
Många har fortfarande inställningen att rehabilitering är detsamma som träning, men det handlar om så mycket mer. – Vårt arbete i rehabiliteringsteamet är framför allt att visa på möjligheterna och inte låta funktionsnedsättningen bli ett…
-
Bättre information minskar patienters sårbarhet
Den 1 januari 2015 trädde den nya patientlagen i kraft. Syftet är stärka och tydliggöra patientens ställning och bland annat förstärks patientens rättighet till information. Maria Lithner har studerat patienters, som genomgått cancerkirurgi för tjock-…
-
Glutenintolerans – tidpunkt för introduktion i barns kost kan ha överskattats
Det finns inget samband mellan tidpunkten för introduktion av gluten i kosten och utveckling av glutenintolerans. Det visar en ny, internationell studie från Lunds universitet. En ny forskningsstudie där över 6 400 barn ingår visar…
-
Bröstmjölksprotein kan bli nytt vapen mot resistenta bakterier
HAMLET (Human Alpha-lactalbumin Made LEthal to Tumor cells) är en sammansättning av protein och lipider (fett och fettliknande ämnen) från bröstmjölk. Figur: Anders Håkansson Forskning pågår redan kring hur bröstmjölksproteinet HAMLET kan användas vid behandling…
-
Kortkorta nanopinnar bäst för hjärnan
Om elektroder i framtiden ska föras in i mänskliga hjärnor – i forskningssyfte eller för att behandla en sjukdom – kan det vara lämpligt att ge dem en ”päls” av nanopinnar som gör dem mindre…
-
Två små molekyler kan spela roll när tjocktarmscancer överlistar behandling
Det finns särskilt cancerfrämjande celler, även kallade ”cancerstamceller”, som gynnar uppkomst av bland annat tjocktarmscancer. Men många kunskapsluckor återstår. I en ny avhandling från Lunds universitet finns ledtrådar till varför cancern – med hjälp av…
-
Gör virusen oss smartare?
Hjärnans uppbyggnad är alltjämt en av vår tids största gåtor. Särskilt den mänskliga hjärnans unika egenskaper väcker förundran. En ny studie från Lunds universitet tyder på att miljontals år gamla virus som nedärvts och etablerat…
-
Kriminellt beteende kan vara tecken på demens
Kriminellt beteende hos äldre kan vara ett första tecken på demenssjukdom eller annan neurodegenerativ sjukdom. Det visar en studie som Madeleine Liljegren, doktorand och hennes handledare Elisabet Englund vid Lunds universitet, gjort tillsammans med amerikanska och australiensiska…
-
Unikt test ger bättre proteser för patienterna
Det pågår en ständig utveckling av proteser, men hur bra är de för patienten? I en ny doktorsavhandling vid Lunds universitet har Mats Molt genomfört en unik studie av ett knäprotessystem. Resultatet pekar på färre…
-
Protein kan skydda mot fetma och typ 2 diabetes
SIK2 är ett protein som framförallt förekommer i fett. Forskare vid Lunds universitet som har studerat proteinets roll i fettceller har gjort nya fynd som kan bidra till ökad förståelse för hur fetma leder till…
-
Genomslag dröjer för fysisk aktivitet på recept
Fysisk aktivitet på recept ökar, men inte så snabbt som många hoppats på. En ny avhandling från Lunds universitet visar på flera reservationer från läkare som kan förklara den uteblivna succén. Trots att den fysiska…
-
Webb-tv: PIL-föreläsning om lymfödem
I början på december arrangerade Patientforum och Sjukhusbiblioteket vid Skånes universitetssjukhus en föreläsningskväll om att leva med lymfödem – behandling, träning och egenvård. Nu kan du se föreläsningen i efterhand på webben. . Program Introduktion…
-
Hepatit C stort men förbisett problem i metadonprogram
Genom bättre utredning och behandling av patienter i metadonprogram skulle många fall av sjukdom och död pga. hepatit C kunna förebyggas. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet. Hepatit C är en virussjukdom med…
-
Antibakteriella produkter kan påverka nervceller
Två studier vid Lunds universitet visar att guld- och silvernanopartiklar kan påverka de stamceller som ger upphov till nervceller i hjärnan och i näthinnan. Resultaten visar att nervcellerna är särskilt känsliga under utvecklingsstadiet, men…

























