Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Kategori: Vad forskar du om?

  • De slår ett slag för hjärtat

    De slår ett slag för hjärtat

    Alla har känt hjärtat slå extra hårt och snabbt någon gång. Det kan vara under träning, när man ska prata inför publik eller kanske när man träffar någon man tycker extra mycket om. Men vad…

    Läs mer

  • Cancerdiagnos med magnetkamera blir säkrare med maskininlärning

    Cancerdiagnos med magnetkamera blir säkrare med maskininlärning

    Det tar tid att ställa diagnos vid cancer i hjärnan och idag görs det ofta med hjälp av biopsi, det vill säga vävnadsprov från hjärnan. Men provtagning från hjärnan är alltid förenad med en viss…

    Läs mer

  • Att ta sig uppför livets bergstoppar på äldre dar

    Att ta sig uppför livets bergstoppar på äldre dar

    Foto: istock.com/cdbrphotography Livets utmaningar kan liknas vid en bergskedja, ibland går det uppför och ibland nedför. Tänk dig att du ska ta dig uppför berget, vilka resurser har du att tillgå? Kanske har du ett…

    Läs mer

  • Hon vill hejda hjärtats trummis

    Hon vill hejda hjärtats trummis

    Frida Sandberg söker efter nya ledtrådar i sina analysprogram. Det är ett spännande detektivarbete, när hon framkallar världar osynliga för ögat. Frida Sandberg forskar om skräddarsydda EKG-mätningar för att kartlägga patienter med förmaksflimmer. Foto: Håkan…

    Läs mer

  • Hon vill skapa brygga mellan molekyl och patient

    Hon vill skapa brygga mellan molekyl och patient

    Sara Eks blick för nyanser har lett till en banbrytande forskningsresa. Nu har hon fått ett stort anslag för att bli ännu vassare på att fastställa hur immunförsvaret samverkar med olika typer av lymfom. Förhoppningen…

    Läs mer

  • Är diabetes och högt blodtryck riskfaktorer för att utveckla demens?

    Är diabetes och högt blodtryck riskfaktorer för att utveckla demens?

    Idag lider 50 miljoner människor, dubbelt så många som hela nordens befolkning, av demens. Det är en folksjukdom som stadigt ökar och som vi i dagsläget inte kan bota. Det vi däremot vet är att…

    Läs mer

  • Hälsoinformation – hur tänka nytt?

    Hälsoinformation – hur tänka nytt?

    Det går alltid att förbättra arbetssätt, men samverkan är en förutsättning för varaktig förändring. Det konstaterar Anna Bergenfeldt Fabri, forskare vid Malmö universitet, som på nära håll följt arbetet med att tänka nytt kring fysisk aktivitet…

    Läs mer

  • Tandvården – en plats för upptäckt av sexuella övergrepp

    Tandvården – en plats för upptäckt av sexuella övergrepp

    Att sitta i en tandläkarstol kan väcka starka minnen för den som en gång utsatts för sexuella övergrepp. Bara att överlåta åt tandläkaren att undersöka munhälsan kan påminna om de sexuella kränkningar patienten en gång…

    Läs mer

  • Äggstockscancer – inte en enda sjukdom

    Äggstockscancer – inte en enda sjukdom

    Illustration äggstockscancer: istock.com/fruttipics Historiskt sett har äggstockscancer behandlats som en enda sjukdom med kirurgi och cellgifter som standardbehandling. Detta trots vetskapen om att cellgifter inte har tillräckligt bra effekt på tumörer med ett visst utseende…

    Läs mer

  • ”Kirurgen som opererade mig sa att cancern kanske finns kvar”

    ”Kirurgen som opererade mig sa att cancern kanske finns kvar”

    Erik Agger är doktorand vid Lunds universitet. Här berättar han om sin egen forskning. Kirurgi är vårt viktigaste redskap för att bota cancer i tjocktarm och ändtarm. Ofta är behandlingen en stor utmaning både för…

    Läs mer

  • Forskning om hur hjärnan förutspår omvärlden

    Forskning om hur hjärnan förutspår omvärlden

    Hur gör hjärnan när den hanterar information som skapas då vi berör olika saker med handen, den djupare intelligensens spegel? Och kan den kunskapen lära oss att bättre förstå och ställa diagnos på hjärnans sjukdomar? För…

    Läs mer

  • Syntetiska benmaterial som läker även större bendefekter

    Syntetiska benmaterial som läker även större bendefekter

    En infektion, tumör eller skada kan leda till att benvävnad måste opereras bort och ersättas med transplantat, vanligen från patientens eget ben eller från donatorer. Metoderna är inte okomplicerade och har sina begränsningar med risk…

    Läs mer

  • Nanopartiklar i rörelse avslöjar tumörer

    Nanopartiklar i rörelse avslöjar tumörer

    Tomas Jansson installerades som professor i medicin och teknik den 12 oktober 2018 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Jag fascinerades redan under doktorandtiden av något som kom att kallas molekylär avbildning:…

    Läs mer

  • Lungtransplantation – vilken väg skall vi gå?

    Lungtransplantation – vilken väg skall vi gå?

    Richard Ingemansson installerades som professor i thoraxkirurgi den 12 oktober 2018 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Merparten av min forskning under de senaste 25 aren avhandlar transplantation av lungor, och numera…

    Läs mer

  • När lederna börjar göra ont

    När lederna börjar göra ont

    Martin Englund installerades som professor i medicinsk forskning med särskild inriktning mot epidemiologi och ortopedi den 12 oktober 2018 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Ledsjukdomen artros är en av våra allra…

    Läs mer

  • Snuva eller livshotande infektion – hur märker vi skillnaden?

    Snuva eller livshotande infektion – hur märker vi skillnaden?

    Ann Hermansson installerades som professor i öron- näs- och halssjukdomar den 12 oktober 2018 vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Infektioner är en av våra vanligaste åkommor i vardagen. I de flesta…

    Läs mer

  • Kvalitet i det akuta omhändertagandet

    Kvalitet i det akuta omhändertagandet

    Ulf Ekelund installerades som professor i akutsjukvård den 12 oktober 2018 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Åtminstone 3 miljoner människor tas varje år omhand på svenska akutmottagningar och inom ambulanssjukvården. Ämnet…

    Läs mer

  • Blir vi sjuka av miljön? Arvsmassan kan berätta

    Blir vi sjuka av miljön? Arvsmassan kan berätta

    Karin Broberg installerades som professor i arbets- och miljömedicin den 12 oktober 2018 vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Jag forskar om hur vår arvsmassa påverkar vår känslighet för miljön. Det är…

    Läs mer

  • Nya sätt att förebygga suicid

    Nya sätt att förebygga suicid

    Åsa Westrin installerades som professor i psykiatri den 12 oktober 2018 vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Hur kan det komma sig att en människa försöker ta sitt liv? Hur kan suicid…

    Läs mer

  • Individualiserad behandling vid hemofili

    Individualiserad behandling vid hemofili

    Jan Astermark installerades som professor i klinisk koagulationsmedicin den 12 oktober 2018 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Hemofili – klassisk blödarsjuka – är en ärftlig sjukdom som företrädesvis drabbar pojkar. Sjukdomen,…

    Läs mer

  • Hur utvecklas immunsystemet från stamceller?

    Hur utvecklas immunsystemet från stamceller?

    Ewa Sitnicka Quinn installerades som professor i stamcellsbiologi med inriktning mot lymfocytutveckling den 12 oktober 2018 vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Hela livet exponeras vi för bakterier och virus. Det är…

    Läs mer

  • När immunsystemet angriper njurarna

    När immunsystemet angriper njurarna

    Mårten Segelmark installerades som professor i njurmedicin den 12 oktober 2018 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Kronisk njursjukdom är en folksjukdom, 13–15 procent av befolkningen är drabbad. Kronisk njursjukdom kan vara…

    Läs mer

  • Allvarliga bakterieinfektioner

    Allvarliga bakterieinfektioner

    Magnus Rasmussen installerades som professor i infektionsmedicin den 12 oktober 2018 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Min forskning handlar om infektionssjukdomar som orsakas av bakterier. En del av bakterierna som jag…

    Läs mer

  • Proteom, bakterier och infektioner

    Proteom, bakterier och infektioner

    Johan Malmström installerades som professor i avancerad proteomics-masspektrometri den 12 oktober 2018 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. I varje människa kan ungefär 20 000 olika grundformer av proteiner avkodas från arvsmassan.…

    Läs mer

  • Ärftliga faktorers roll i prostatacancer

    Ärftliga faktorers roll i prostatacancer

    Yvonne Lundberg Giwercman installerades som professor i experimentell patologi med inriktning mot cancer den 12 oktober 2018 vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Jag disputerade på en avhandling gällande diagnostisering och molekylär…

    Läs mer