Intern kategori: medfak
-
”Vi hoppas att vår forskning kan ge en behandling som skyddar nervcellerna”
Veckans Wallenbergforskare, neurologen Gesine Paul-Visse, är inriktad på att upptäcka, utveckla och implementera nya behandlingar för neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom och stroke. ”Min motivation är behovet hos de patienter jag möter.” Gesine Paul-Visse är…
-
Podd: Minnet och hälsan, del 1
Vetenskap & hälsa · Minnet, maten och hälsan: DEL 1 MINNET Publicerad 220603 Vårt minne är oumbärligt för att vi ska fungera i vardagen. Ändå kan vi inte alltid lita på det, särskilt inte…
-
TIDNING: Minnet, maten och vår hälsa
Vårt minne är oumbärligt för att fungera i vardagen. Ändå kan vi inte alltid lita på det, särskilt inte när det gäller våra starkaste minnen – varför är det så? Vad är normal glömska och…
-
Hjärnan läker dåligt efter skallskador
Svåra skallskador leder i princip alltid till minnesproblem och upprepade slag mot huvudet höjer risken för demens, något som en uppmärksammad skotsk studie av elitidrottare satt fokus på. Niklas Marklund är professor i neurokirurgi vid…
-
Nya matvanor kräver självinsikt
Alla som har försökt ändra sina mat- eller träningsvanor vet hur svårt det är och hur lätt man faller tillbaka i gamla mönster. För den som fått diagnosen typ 2-diabetes är livsstilsförändringar absolut nödvändiga för…
-
Sås, tjockt med smör och efterrätt – goda matråd för äldre
Alltför många äldre lider av undernäring. Samtidigt visar forskning att några extrakilon är bra för hälsan på ålderns höst. Sölve Elmståhl, professor i geriatrik vid Lunds universitet och läkare på Skånes universitetssjukhus, berättar varför goda…
-
Antiinflammatorisk kost – vad vet vi?
Gurkmeja, bär och mörk choklad dyker upp om man googlar på antiinflammatorisk kost. Men det har varit svårt att visa att enskilda livsmedel har effekt mot inflammation i våra kroppar. Däremot kan sunda matmönster fungera.…
-
Jakten på mat som gör oss friska
Vilken mat ska vi äta för att hålla oss friska? Forskningsfrågan är enkel – men vägen till svaret är lång och komplicerad för nutritionsepidemiologen Emily Sonestedt. Fokus ligger inte bara på enskilda livsmedel och näringsämnen,…
-
Så fungerar minnet
Våra långtidsminnen är ristade i hjärnbarken. Varje gång vi återvänder till ett minne så blir kopplingarna till minnet allt fler, samtidigt som vi ändrar lite på det. Så våra starkaste minnen riskerar att bli mer…
-
När depressionen är över dröjer minnesproblemen kvar
Vid depression blir hjärnan uttröttad och minnet och koncentrationen fungerar inte som det ska. Problemen kan vara bestående. Forskningen satsar därför på att hitta lösningar på de koncentrations- och minnesproblem som ofta dröjer sig…
-
Så håller du hjärnan frisk
Vem som drabbas av demens handlar både om livsstil, riskfaktorer och de gener du fått. Demens kan inte botas, men det går att göra saker som ökar chansen för fler friska år. Sölve Elmståhl leder…
-
Motion syresätter minnet
Fysisk aktivitet är bra för minnet. Det är hjärnforskarna Tomas Deierborg och Tomas Roos eniga om. Både deras egen och andras forskning tyder på det. Och de lever så klart som de lär. Båda tränar regelbundet,…
-
Hopp om mediciner mot alzheimer
Alzheimers sjukdom blir allt vanligare i en åldrande befolkning. Förutom det personliga lidandet innebär det även stora kostnader för samhället. Därför läggs omfattande resurser på att hitta läkemedel som kan bromsa sjukdomen. Och det finns…
-
Stöd behövs för att leva gott trots demens
Demens är en av Sveriges stora folksjukdomar. I takt med att vi lever allt längre får också allt fler lära sig leva med sjukdomen. Men trots en demenssjukdom kan livet ha mycket att ge. –…
-
PTSD – när minnet kan läka via tuff terapi
Vid PTSD tar hemska minnesbilder upp för stor plats i hjärnan för att minnet ska fungera. Trots att det finns effektiv terapi vågar många inte genomgå den. Därför forskas det nu på mediciner som ska…
-
Blodprovet som hittar alzheimer
Med ett enkelt blodprov och några snabba minnestester kan Alzheimers sjukdom diagnostiseras – med samma träffsäkerhet som mer avancerade metoder. Nu ser forskarna bakom det diagnostiska verktyget fram emot att det börjar användas på vårdcentralerna.…
-
Varierad mat ger rikare tarmflora
I tjocktarmen har vi mellan ett och två kilo bakterier. På senare år har forskning visat att tarmfloran bidrar till vårt välbefinnande på en mängd olika sätt, och när balansen rubbas kan vi bli sjuka.…
-
Från kostcirkeln till genetiska markörer
Det har hänt en del sedan kostcirkeln lanserades i Sverige på 60-talet och råden om vad vi ska äta har förändrats i takt med att forskningen gått framåt. Men att forska på folks matvanor innebär…
-
Infektion kan få minnet att svikta
Vi är nog flera som känt oss grötiga i hjärnan i samband med att vi haft covid-19-infektion. För de flesta av oss var dessa svårigheter med minne och koncentration övergående. Men vad hände i hjärnan…
-
Läkemedel som förvärrar vid demens
Överanvändningen av läkemedel som kan vara skadliga för äldre har minskat. Men fortfarande skrivs medicin med kognitiv påverkan ut för ofta till personer med demens. Det visar en studie av läkemedelsanvändning på demensboenden. – Det…
-
Epigenetiska markörer förutspår risk för komplikationer vid typ 2-diabetes
En ny studie av forskare vid Lunds universitet ger ytterligare stöd för att typ 2-diabetes bör delas in i undergrupper och behandlas på olika sätt. Studien visar att det finns tydliga epigenetiska skillnader mellan olika…
-
”Vi producerar patientspecifika 3D-implantat som förkortar operationstiden”
Veckans Wallenbergforskare, ingenjören Einar Heiberg, och hans team utvecklar och skriver ut 3D-modeller av organ och medicinsk utrustning. Syftet är bland annat att hjälpa kirurger att förbereda sig inför svåra operationer. ”Min vision är att…
-
Huntingtons – en komplex hjärnsjukdom som påverkar rörelser, tankar och känslor
Huntingtons sjukdom är ärftlig, genetisk och debuterar vanligtvis i åldersspannet 30 till 50 år. I Sverige har omkring 1000 personer diagnosen och flera tusen lever med risk att insjukna. Ännu fler har en koppling till…
-
Ny forskning ger bättre diagnostik vid lungcancer
I dag finns stora möjligheter att ge lungcancerpatienter en förbättrad behandling. – Vi har fått fram ny forskning som ger direkta resultat i vården och kan öka överlevnaden genom underlag för nya behandlingar för lungcancerpatienter,…
-
”Jag hoppas att min forskning leder till mer kunskap om bakterier vid cystisk fibros”
Veckans Wallenbergforskare, infektionsläkaren Lisa Påhlman, forskar inom området luftvägsinfektioner vid cystisk fibros – en genetisk sjukdom som drabbar flera av kroppens organ, framför allt lungan. ”Om vi visste mer om de bakterier och den svamp…