Intern kategori: medfak
-
När depressionen är över dröjer minnesproblemen kvar
Vid depression blir hjärnan uttröttad och minnet och koncentrationen fungerar inte som det ska. Problemen kan vara bestående. Forskningen satsar därför på att hitta lösningar på de koncentrations- och minnesproblem som ofta dröjer sig…
-
Så håller du hjärnan frisk
Vem som drabbas av demens handlar både om livsstil, riskfaktorer och de gener du fått. Demens kan inte botas, men det går att göra saker som ökar chansen för fler friska år. Sölve Elmståhl leder…
-
Motion syresätter minnet
Fysisk aktivitet är bra för minnet. Det är hjärnforskarna Tomas Deierborg och Tomas Roos eniga om. Både deras egen och andras forskning tyder på det. Och de lever så klart som de lär. Båda tränar regelbundet,…
-
Hopp om mediciner mot alzheimer
Alzheimers sjukdom blir allt vanligare i en åldrande befolkning. Förutom det personliga lidandet innebär det även stora kostnader för samhället. Därför läggs omfattande resurser på att hitta läkemedel som kan bromsa sjukdomen. Och det finns…
-
Stöd behövs för att leva gott trots demens
Demens är en av Sveriges stora folksjukdomar. I takt med att vi lever allt längre får också allt fler lära sig leva med sjukdomen. Men trots en demenssjukdom kan livet ha mycket att ge. –…
-
PTSD – när minnet kan läka via tuff terapi
Vid PTSD tar hemska minnesbilder upp för stor plats i hjärnan för att minnet ska fungera. Trots att det finns effektiv terapi vågar många inte genomgå den. Därför forskas det nu på mediciner som ska…
-
Blodprovet som hittar alzheimer
Med ett enkelt blodprov och några snabba minnestester kan Alzheimers sjukdom diagnostiseras – med samma träffsäkerhet som mer avancerade metoder. Nu ser forskarna bakom det diagnostiska verktyget fram emot att det börjar användas på vårdcentralerna.…
-
Varierad mat ger rikare tarmflora
I tjocktarmen har vi mellan ett och två kilo bakterier. På senare år har forskning visat att tarmfloran bidrar till vårt välbefinnande på en mängd olika sätt, och när balansen rubbas kan vi bli sjuka.…
-
Från kostcirkeln till genetiska markörer
Det har hänt en del sedan kostcirkeln lanserades i Sverige på 60-talet och råden om vad vi ska äta har förändrats i takt med att forskningen gått framåt. Men att forska på folks matvanor innebär…
-
Infektion kan få minnet att svikta
Vi är nog flera som känt oss grötiga i hjärnan i samband med att vi haft covid-19-infektion. För de flesta av oss var dessa svårigheter med minne och koncentration övergående. Men vad hände i hjärnan…
-
Läkemedel som förvärrar vid demens
Överanvändningen av läkemedel som kan vara skadliga för äldre har minskat. Men fortfarande skrivs medicin med kognitiv påverkan ut för ofta till personer med demens. Det visar en studie av läkemedelsanvändning på demensboenden. – Det…
-
Epigenetiska markörer förutspår risk för komplikationer vid typ 2-diabetes
En ny studie av forskare vid Lunds universitet ger ytterligare stöd för att typ 2-diabetes bör delas in i undergrupper och behandlas på olika sätt. Studien visar att det finns tydliga epigenetiska skillnader mellan olika…
-
”Vi producerar patientspecifika 3D-implantat som förkortar operationstiden”
Veckans Wallenbergforskare, ingenjören Einar Heiberg, och hans team utvecklar och skriver ut 3D-modeller av organ och medicinsk utrustning. Syftet är bland annat att hjälpa kirurger att förbereda sig inför svåra operationer. ”Min vision är att…
-
Huntingtons – en komplex hjärnsjukdom som påverkar rörelser, tankar och känslor
Huntingtons sjukdom är ärftlig, genetisk och debuterar vanligtvis i åldersspannet 30 till 50 år. I Sverige har omkring 1000 personer diagnosen och flera tusen lever med risk att insjukna. Ännu fler har en koppling till…
-
Ny forskning ger bättre diagnostik vid lungcancer
I dag finns stora möjligheter att ge lungcancerpatienter en förbättrad behandling. – Vi har fått fram ny forskning som ger direkta resultat i vården och kan öka överlevnaden genom underlag för nya behandlingar för lungcancerpatienter,…
-
”Jag hoppas att min forskning leder till mer kunskap om bakterier vid cystisk fibros”
Veckans Wallenbergforskare, infektionsläkaren Lisa Påhlman, forskar inom området luftvägsinfektioner vid cystisk fibros – en genetisk sjukdom som drabbar flera av kroppens organ, framför allt lungan. ”Om vi visste mer om de bakterier och den svamp…
-
Rökning och prognos för män som drabbas av prostatacancer
En lägre risk för rökare att utveckla prostatacancer, men en högre risk att dö av sjukdomen. Det visar en ny epidemiologisk studie ledd från Lunds universitet där forskarna följt över 350 000 personer genom flera…
-
Så väger forskare samman resultat från många studier
I oktober 2021 publicerade vi en intervju om arbetet med att ta fram en systematisk Cochraneöversikt om insatser på arbetsplatser för att minska smittspridning av covid-19. Nu är den systematiska översikten klar och publicerad…
-
Forskare jagar svaret på ökningen av akut svår hepatit hos barn
I slutet av mars rapporterades de första fallen av akut svår hepatit av okänd orsak hos barn i Storbritannien. Sedan dess, och till dags dato, har antalen ökat till fler än 450 i ett tjugoåtta…
-
”Barnen frågar alltid: varför fick just jag den här sjukdomen?”
Veckans Wallenbergforskare, barnreumatologen Robin Kahn, och hans forskargrupp försöker hitta svaret på två frågor: varför drabbas vissa barn av barnreumatisk ledsjukdom – och hur kan sjukdomen botas? ”Det var de två frågorna som fick mig,…
-
Psykiatriambulansen ger bättre akutvård
Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och många samtal till SOS-alarm handlar om just det. Men ambulanssjuksköterskor är i första hand utbildade i att ta hand om akut fysiskt sjuka eller skadade personer. För ett…
-
Värdefullt att vårda svårt sjuka barn hemma
Sedan 2013 har barn i Skåne rätt att få avancerad vård i hemmet på samma villkor som vuxna, något som ökar livskvalitén för hela familjen i en ofta tung tid. Men fortfarande är det alltför…
-
Metabolt BMI: att förutspå risken för typ 2-diabetes hos normalviktiga
Fetma och övervikt innebär en ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes, men normalviktiga får också sjukdomen. Forskare vid Lunds universitet har upptäckt att det går att identifiera individer med normal vikt som är i…
-
”Genom att förstå mer kan vi hitta nya behandlingar mot komplikationer av typ 2-diabetes”
Veckans Wallenbergforskare, hjärtläkaren Andreas Edsfeldt, forskar om den underliggande biologin bakom vissa komplikationer kopplade till typ 2-diabetes, som till exempel stroke och hjärtinfarkt. “Kardiovaskulära komplikationer är vanligare bland människor som lider av typ 2-diabetes. Tänk…
-
Kan hjärnans veckningar hos foster påverka insjuknandet i demens?
Frontotemporal demens startar relativt tidigt jämfört med andra demenssjukdomar och kunskapen om vad som orsakar sjukdomen är förhållandevis liten. Ny forskning från Lunds universitet visar att de veckningar i hjärnan som formas under senare delen…