Intern kategori: medfak
-
Vad händer med ämnesomsättningen efter en fetmaoperation?
En ny studie av forskare vid Lunds universitet väcker frågor om hur effektivt det är med fetmaoperation genom gastric bypass. Resultaten visar att de största förändringarna i ämnesomsättningen skedde strax efter operationen. Redan ett år…
-
”DNA-bokmärke” hjälper blodceller minnas vilka de är
Ett ”bokmärke” – i form av specifika proteiner – i cellens DNA, innebär att celler minns sin identitet efter celldelning. Mekanismen har tidigare visats i odlade celler. Forskare vid Lunds universitet har nu för första…
-
Samband mellan selenbrist och hjärtsvikt
En forskningsstudie vid Lunds universitet visar att det finns ett samband mellan selenbrist och en ökad risk för att utveckla hjärtsvikt. Risken är dubbelt så hög för de personer som har låga nivåer av selen.…
-
AI-stödd modell för säker mammografiscreening
AI-stödd screening är ett säkert alternativ till dagens traditionella dubbelavläsning av radiologer och kan minska arbetsbördan för en hårt belastad profession. Det visar nu en ny studie som undersökt hur säkert det är att använda…
-
Elektroterapi utan kirurgi
Forskare vid Lunds och Göteborgs universitet, har framgångsrikt utvecklat temporära, organiska elektroder som smidigt kan integreras i biologiska system. Metoden öppnar upp för en framtid där bioelektronik både kan implanteras i och avlägsnas från kroppen…
-
”Förebygg suicid – våga fråga om spelberoende och ekonomi”
I genomsnitt fyra personer om dagen dör på grund av suicid i Sverige. Tio gånger så många försöker ta sitt liv. Forskning visar att bland gruppen som drabbas av spelberoende, alltså beroendet av att spela…
-
Så påverkas råtthjärnan av psykedeliska preparat
Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en teknik för att mäta elektriska signaler från 128 hjärnområden samtidigt hos vakna råttor. Den har de sedan använt för att mäta vad som händer med nervcellerna när råttorna…
-
Analyser av bakterier i tarm och mun ger nya ledtrådar om åderförfettning
Vad finns det för samband mellan åderförfettning och bakterier i tarm och mun? Forskarna bakom en ny stor studie har funnit flera nya kopplingar. På lång sikt kan kunskapen hjälpa personer med typ 2-diabetes, en…
-
Lewykroppssjukdom kan upptäckas innan symtom
Lewykroppssjukdom är den näst vanligaste formen av neurodegenerativa hjärnsjukdomar efter Alzheimer sjukdom. Forskare från Lund universitet har nu visat att sjukdomen med hjälp av ett ryggvätskeprov, kan upptäckas innan symtom. Deras fynd visar också att…
-
Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer
Genom att omprogrammera cancerceller till immunförsvarets dendritceller, utvecklar forskare vid Lunds universitet ett nytt behandlingskoncept mot cancer. I ett internationellt samarbete har konceptet framgångsrikt testats på celler från sju olika cancerformer och verifierats i möss.…
-
Utställning: Hjärnan i bilder
Modern teknik gör det möjligt att synliggöra saker vi hittills inte skådat inuti vårt mest outforskade organ: Hjärnan! Kom till MultiPark Café den 24 augusti och titta på våra forskares magnifika bilder och hör dem…
-
Skrämmande antibiotikaresistens upptäckt i krigets Ukraina
Forskare vid Lunds universitet och EUCAST-laboratoriet i Växjö har hjälpt mikrobiologer i Ukraina att kartlägga bakteriernas resistens hos krigsskadade på sjukhus. Resultaten visar att många av patienterna hade bakterier som var extremt resistenta mot antibiotika.…
-
Nytt vetenskapligt begrepp kan förändra synen på åldrandet
Begreppet proaktivt åldrande beskrivs nu för första gången i en vetenskaplig tidskrift. Forskarna bakom artikeln pekar på behovet av ett bredare och synsätt på åldrandet. Begreppet ”proaktivt åldrande” har hittills inte beskrivits i den vetenskapliga…
-
Genterapi gav goda resultat för patienter med blödarsjuka
I januari 2020 gavs den första behandlingen med genterapi mot hemofili på Skånes universitetssjukhus inom ramarna för en internationell studie. Resultaten är så här långt enbart positiva och samtliga patienter har svarat på behandlingen. Nu…
-
”Att känna sig vanlig – det är en mäktig känsla!”
– Det är en enorm frihetskänsla, så sammanfattar Niclas Nilsson de senaste tre och ett halvt åren som har gått sedan han genomgick en genterapibehandling mot svår blödarsjuka som han levt med sedan födseln. Han…
-
Långt och friskt liv ända till slutet
Alla vill vi väl leva länge, men vara friska ända till slutet. Men är det ens möjligt att bli riktigt gammal utan att bli sjuk? Olle Melander planerar själv att bli 85 år. Och han…
-
Här brister åderförfettningsplacket
En vanlig orsak till hjärtinfarkt och stroke är att åderförfettningsplack brister. Hittills har det varit okänt exakt var i placket som bristningen sker, något som forskare vid Lunds universitet nu kartlagt. Forskarna har även identifierat…
-
Färre återinläggningar med bättre information kring läkemedel
Med hjälp av tydlig information om läkemedel går det att minska riskerna för läkemedelsrelaterade fel och förebygga att äldre patienter blir inlagda på sjukhus igen efter en sjukhusvistelse. Maria Glans, klinisk farmaceut vid Centralsjukhuset Kristianstad,…
-
Sätt mer fokus på diabeteshanden
Personer med diabetes drabbas oftare av komplikationer i sina händer än övrig befolkning. I sin avhandling som läggs fram vid Lunds universitet har Mattias Rydberg kartlagt diabeteshanden. – Det finns stor anledning både för dem…
-
Risken för allvarlig hjärtsjukdom kan påverkas av kosten
Eat-Lancet-kommissionen föreslog 2019 en globalt hållbar hälsosam kost som innehåller främst växtbaserad föda. Bevis för att denna kost skulle förhindra hjärtinfarkt eller annan allvarlig hjärtsjukdom har hittills varit väldigt begränsade. Nu har en studie vid…
-
Ärftlighet för diabetes kan innebära ökad risk för demens
En ny studie från Lunds universitet resultat visar att det finns genetiska riskmarkörer för typ 2-diabetes som kan vara kopplade till en ökad risk för demenssjukdom. Det betyder att en ärftlighet för diabetes också kan…
-
Huntingtons sjukdom – jakten på ett botemedel
Huntingtons sjukdom är en ärftlig, genetisk och dödlig hjärnsjukdom. Det finns inget botemedel eller någon sjukdomsbromsande behandling att erbjuda de patienter som drabbas idag. Nervceller i hjärnan dör. Åsa Petersén och hennes team vid Lunds…


























