Publicerad
Kategori: Infektioner
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!

 

akuten och infektionskliniken malmö

Infektionskliniken på SUS i Malmö. Foto: Roger Lundholm

Tänk dig följande: Du checkar in på ett hotell. Får besked att du kanske får dela rum. Kanske med någon av motsatt kön. Kanske med någon som kräks.

Detta är regel på sjukhus. Ett tillfälle då du dessutom är sjuk och svag och extra känslig för smitta.

När det runda och färgglada Akut- och infektionshuset byggdes i Malmö fick det funktionsprogram som forskarna och infektionsläkarna Torsten Holmdahl och Peter Lanbeck tagit fram stort inflytande på utformningen.

Förutom yttre och inre slussar till varje rum, avancerad ventilation, separata hissar och utvändiga loftgångar satsades det stort på enkelrum.

enkelrum

Peter Lanbeck och hans kollegor drev på hårt för att nya Akut- och infektionshuset i Malmö skulle få enkelrum. Foto: Roger Lundholm

Deras erfarenheter av detta arbete publiceras snart i en ansedd amerikansk tidskrift för forskning om sjukhusbyggnation.

– Men alla inneliggande patienter bör vårdas i enkelrum. Det handlar inte bara om multiresistenta bakterier. Sjukhusen har sedan länge stora problem med infektioner som uppstår i vården, exempelvis vinterkräksjuka, säger Peter Lanbeck.

Hantera globala pandemier

– Vi måste också vara bättre förberedda på globala pandemier, påpekar Torsten Holmdahl och påminner om fågelinfluensan och SARS som vållade stor uppståndelse under samma tid som sjukhusbyggnaden vid Carl Gustavs väg i Malmö projekterades.

Enkelrum, påpekar de, har dessutom andra fördelar, som minskad risk att medarbetarna ger läkemedel till fel patient. Därutöver får patienten bättre sömn, större skydd för den egna integriteten och mer personligt omhändertagande av såväl vårdpersonal som närstående.

Vet sällan i förväg vem som bär på smitta

– Ur smittosynpunkt gäller att vi ju aldrig vet vilken patient som bär med sig smitta till sjukhuset. Dessutom är det inte visat att det skulle vara dyrare med enkelrum – men vi vet att vinterkräksjuka, influensa och förlängda vårdtider kostar, säger Peter Lanbeck.

När sjukhusen dessutom går från en beläggning på 80 procent av vårdplatserna till 95-100 ökar svårigheterna att hålla smittspridningen stången. Multiresistenta bakterier som ESBLcarba skärper kraven ytterligare.

Text: PER LÄNGBY