Vetenskap & Hälsa

Nya hjärtat ses som en fiende

2013-06-03
operation
Foto: Dreamstime

För den obotligt hjärtsjuke är det nya hjärtat efterlängtat. Men kroppen reagerar mot allt utom mot sig själv. Främlingar attackeras, oavsett om det är ett transplanterat organ eller en bakterie. Hjärttransplantationer är därför beroende av fungerande antibiotika.

Ettårsöverlevnaden vid hjärttransplantationer vid Skånes universitetssjukhus i Lund är hög, 93 procent. Ännu fem år efter operationen lever 82 procent av patienterna.

Antibiotika förutsättning för transplantation

Björn Kornhall
Björn Kornhall. Foto: Roger Lundholm

– Tillgången till fungerande antibiotika är en av de nödvändiga förutsättningarna för att vara så framgångsrik, berättar ansvarig kardiolog Björn Kornhall.

För att kroppen ska acceptera det nya organet dämpas kroppens försvarssystem, immunförsvaret. Priset som mottagaren av det nya hjärtat får betala är att hon då blir mer mottaglig för även banala infektioner.

Därför är det viktigt att det finns medel att sätta in mot de mikroorganismer som annars invaderar kroppen.

Inte användas i onödan

Dessa antibiotika ges till alla patienter från det ögonblick då hjärtbytet sker. Om multiresistenta bakterier blir en vanlig företeelse i operationssalarna och i samhället så får sjukvården svårt att skydda dem som behöver ett antibiotikaparaply under en kritisk tid i livet.

Det kan bli så att de enda antibiotika som återstår är alltför skadliga för lever och njure för att kunna användas till dessa patienter.

Därför, säger Björn Kornhall, bör vår användning av antibiotika präglas av solidaritet med de mest behövande. De vapen som finns måste sparas tills de verkligen behövs.

– Vi vet ju att stora mängder används inom djurhållningen och att alltför många talföra föräldrar tjatar till sig antibiotika när barnen har virusinfektioner som medicinen ändå inte biter på.

Text: PER LÄNGBY