Vetenskap & Hälsa

Antibiotika räddade nya höfter och knän

2013-06-03
höftprotes
Foto: Matton

Stelopererade knän eller ständig smärta i höften? Det blir en nygammal verklighet om multiresistenta bakterier skulle slå ut operationer med knä- och höftproteser.

Sedan 70-talet har nedslitna knän och höfter kunnat ersättas med proteser. Till en början uppstod infektioner i samband med operationen i uppemot 10-15 procent av fallen vid sjukhusen i Malmö och Lund.

– I dag är vi nere vid en risk på omkring en till två procent. Men de bakterier som orsakar infektionerna kan vara mycket resistenta och svåra att hitta ett antibiotikum mot, berättar Anna Stefánsdóttir, teamchef för ortopediska infektioner vid Skånes universitetssjukhus.

Mot slutet av 70-talet började ortopederna ge förebyggande antibiotikum innan ingreppet, vilket drastiskt minskade infektionerna. Motståndet från infektionsläkarna, som fruktade framtida antibiotikaresistens, hade då gett vika.

Sällsynt med stelopererade idag

I dag utförs det omkring 16 000 höftoperationer om året i Sverige och omkring 13 000 knäoperationer. Före protesernas tid kunde knäpatienten bli stelopererad, vilket gjorde att benet inte längre kunde böjas vid knäet. Han blev strakbent. Den synen är sällsynt i dag.

Anna Stefánsdóttir
Anna Stefánsdóttir. Foto: Roger Lundholm

– Men det uppstår alltid en risk när man sätter in ett främmande material i människokroppen, antingen det är proteser, skruvar eller plattor. Vid sidan av antibiotika spelar därför hygienen före och under ingreppet också stor roll, säger Stefánsdóttir.

Mer utsatta för infektioner

Sköra äldre personer liksom cancerpatienter löper störst risk att drabbas av infektioner. Skulle det inträffa krävs nya operationer. Om infektionsrisken är större än nyttan väntar i värsta fall ett liv i rullstol.

– En möjlighet är att utveckla metoder som gör att bakterier inte får fäste på protesen där de kan bilda samhällen. Men där är vi inte än, säger Anna Stefánsdóttir.

Text: PER LÄNGBY