Vetenskap & Hälsa

Tuff kur för Morgon

2013-06-03
Morgan Hartnor
Morgan Hartnor upptäckte sitt sarkom under en skidsemester. Nu tar han emot behandling av Thomas Relander och dennes kollegor. Foto: Roger Lundholm

18-årige Morgan Hartnor har drabbats av cancerformen sarkom. Om några veckor opereras tumören bort. Men det är cellgifterna som stadigt droppar in i hans blodomlopp som ska bota. För att han ska klara den terapin behöver han fungerande antibiotika.

Behandlingen ger stark påverkan på slemhinnor och benmärg. Därför har Morgan fått antibiotika från första stund. Cytostatika trycker ned immunförsvaret och gör patienten känslig för även vanligtvis harmlösa bakterier.

Bakterier ett hot

– De bakterier som vi alltid bär med oss i tarm, mun eller på våra händer blir med ens potentiella hot, berättar onkologen Thomas Relander.

Inom cancervården är behandlingen vid lymfom och sarkom den form som är mest känslig eftersom behandlingarna är intensiva och fulla av biverkningar. Men all onkologi är beroende av att man kan lita på antibiotika. Detta blir dessutom allt viktigare. Vid modern terapi mot bröstcancer blir resultaten bättre och återfallen färre med intensivare behandling. Men med den tuffa kuren ökar också infektionsrisken.

– Och om vi skulle förlora en patient på grund av en infektion som leder till blodförgiftning och död så har hela vinsten med behandlingen gått förlorad, konstaterar Thomas Relander.

Mer riktade läkemedel

Därför ställs läkarna inför svåra val om multiresistenta bakterier skulle få en dominerande ställning i samhället. I vissa behandlingar, som mot lymfom, tillförs dessutom antikroppar som ytterligare sänker immunförsvaret. Thomas Relander ser trots allt ett litet ljus i tunneln.

– Andra generationens cytostatika är på väg i form av läkemedel som endast hämmar vissa enzym. När det gäller exempelvis lymfom kommer vi att få cytostatika som bara slår mot en signalväg i B-lymfocyterna och inte blint och brett som dagens.

Med dessa mer riktade läkemedel minskar beroendet av antibiotika eftersom medicinen inte tar till stora släggan för att slå ut hela immunförsvaret. Inom hematologin har medicinen Glivec fyllt denna funktion mot kronisk myeloisk leukemi sedan flera år.

– När dagens cancervård utvärderas om några decennier kommer man nog att förundra sig över dagens skoningslösa behandling, funderar Thomas Relander.

Den unge patienten Morgan Hartnor får dock lita till de metoder som fungerar i dag. Och han är optimistisk.

– Vad skulle jag annars vara? Det är de flesta som jag möter här, säger han med en nick ut mot medpatienterna i de andra salarna.

– Det gäller bara, tillägger han, att komma över den första chocken.

Text: PER LÄNGBY