Deltagarna är en absolut förutsättning för att forskarna ska kunna genomföra sina studier. Forskning tar tid och flertalet studier löper under många år, ofta under flera decennier. Det innebär att studiedeltagarna själva inte alltid kommer att få nytta av resultaten – men däremot kanske deras barn och barnbarn.
Vad har då studierna lett till för resultat så här långt och vad hoppas man på i framtiden? Här ger forskarna några exempel.
Leif Bjermer är professor i lungmedicin och allergologi vid Lunds universitet. Hans forskning går bl.a. ut på att hitta bättre behandlingar vid astma.
”Ökad kunskap ger oss möjlighet att förhindra, inte enbart lindra. Vi har kommit långt i Lund och snart tror jag vi kommer att kunna få en mer målriktad behandling som kan hindra utvecklingen av sjukdomen hos patienter med astma.” Läs mer
.
Marju Orho-Melander är professor och forskar bl.a. inom Malmö Offspring Study, Malmö Familjestudie.
”Vi vet idag att tarmens bakterieflora speglar hälsan och har betydelse för många folksjukdomar. I nästa steg hoppas vi kunna studera om man med hjälp av kosten kan ändra de bakterier som man kanske inte vill ha i tarmfloran till sådana som är mer hälsofrämjande.” Läs mer
.
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och bl.a. föreståndare för CASE.
”Ett konkret resultat från våra studier bland olika grupper av äldre är att vi identifierat vilka miljöhinder i bostad och närmiljö som vållar mest tillgänglighetsproblem för den åldrande befolkningen. Vi har utifrån dessa resultat utvecklat verktyg som kan användas av kommuner, fastighetsägare och äldre själva för att se över tillgängligheten i bostadsbeståndet.” Läs mer
–
.
.
.
Leif Groop är professor vid Lunds universitet och initiativtagare till ANDIS, ”Alla Nya Diabetiker I Skåne”.
”Jag tror att ANDIS kommer att revolutionera behandlingen vid diabetes. De flesta som studerar diabetes undersöker typ 1, typ 2 eller barn, men ingen har försökt att undersöka helheten, och det är där som ANDIS-projektet är nytt och unikt. Om vi med en bättre diagnostik bättre kan beskriva sjukdomen får vi också bättre kunskap om hur den ska behandlas.” Läs mer
–
Marianne Granbom är leg. arbetsterapeut och forskar kring äldres behov av anpassat boende inom ramen för CASE.
”Våra resultat visar att äldre skulle behöva något slags boende- och flyttrådgivning. Kommunerna borde därför ta ett större grepp och inte bara fokusera på att förbättra befintlig bostad. Det skulle vara en förebyggande och proaktiv åtgärd som sannolikt både skulle vara värdefull för äldre och ha samhällsekonomiska vinster.” Läs mer
—
Sölve Elmståhl är överläkare och professor i geriatrik. Hans forskning bygger på befolkningsstudien GÅS – Gott Åldrande i Skåne.
”Det finns ca 1,3 miljoner anhöriga till sjuka äldre i Sverige. Ett utbildnings- och socialt stödprogram för anhöriga som hjälper personer drabbade av demens, utvecklat av forskargruppen, har visat sig minska börda, öka tillfredställelse och minska vårdboende. Programmet är spritt till mer än hälften av alla kommuner i Sverige.” Läs mer
.
.
Aleksander Giwercman är professor och leder studien om infertilitet och folksjukdomar vid Reproduktionsmedicinskt centrum på Skånes universitetssjukhus i Malmö.
”Det nya är att när ett par kommer för infertilitetsutredning och behandling så fokuserar vi inte bara på mannens spermier utan även på eventuell testosteronbrist. Vi har sett att låga testosteronhalter kan innebära ökad risk att drabbas av någon av de vanligaste folksjukdomarna. I en ny studie undersöker vi därför om vi kan minska risken genom att ge männen testosterontillskott.” Läs mer
.
Olle Melander är professor i internmedicin vid Lunds universitetet. Hans studie bygger på data och prover ur befolkningsstudien Malmö Kost Cancer.
”Neurotensinforskningen är ett bra exempel där vi med hjälp av data från studierna lyckats hitta nya sjukdomsmekanismer och sedan utvecklat ett kliniskt användbart test. Som ett direkt resultat av dessa rön finns sedan drygt ett halvår i Tyskland ett godkänt test av neurotensin på marknaden som genom ett blodprov visar på risken att drabbas av diabetes, hjärtkärlsjukdom och bröstcancer.” Läs mer
Foto: Roger Lundholm, Kennet Ruona, Apelöga
