Vetenskap och hälsa

Logotyper, Lunds universitet, Malmö Universitet och Region Skåna

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Kategori: Psykisk (o)hälsa

  • Bättre hälsa ger styrka att bli kvitt missbruk

    Efter drygt ett år av förberedelser ska nu en helt ny modell för missbruksvård testas vid Beroendecentrum i Malmö. Förhoppningen är att behandlingen av alkohol- eller drogberoendet ska bli effektivare genom att patienterna samtidigt får…

    Läs mer

  • Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa

    Människor med skiftarbete. Äldre som är inne hela dagarna. Ungdomar som sitter framför en datorskärm sent på kvällen. Det är exempel på grupper som riskerar att få en störd dygnsrytm. Vilket i sin tur kan…

    Läs mer

  • Tid för återhämtning ger mindre besvär vid skiftarbete

    Det är vanligt med skiftarbete. Och det ökar. Mer än var femte anställd arbetar annan tid än dagtid. Forskning visar att om man ska klara av skiftarbetet med hälsan i behåll måste man ge kroppen…

    Läs mer

  • Snabbare återhämtning efter cancerbehandling

    Bättre livskvalitet för patienterna. Minskad sjukskrivning och snabbare återgång till arbetet. Mindre ångest och depression. Det är några resultat av ett projekt vid onkologiska kliniken i Malmö. – Ett 50-tal patienter kommer att delta i…

    Läs mer

  • Posterutställningen ”Depression och mani” på turné

    Posterutställningen ”Depression och mani” visades i samband med Forskningens dag med samma tema i Malmö och Lund i november 2010. Nu är det dags för den årliga Skåne-turnén. Första anhalt är CRC, Clinical Research Centre,…

    Läs mer

  • Nationella riktlinjer för att förebygga sjukdom

    Efter att ha gått igenom över 30 000 vetenskapliga artiklar har Socialstyrelsen tagit fram riktlinjer för hur hälso- och sjukvården på det mest kostnadseffektiva sättet kan förebygga sjukdom. Nu pågår ett intensivt arbete inom Region…

    Läs mer

  • Lättare bedöma risken för nya våldsbrott

    Oron för att förövare med allvarliga psykiska störningar ska begå nya våldsbrott är en fråga som ofta dyker upp i media och även diskuteras inom forskarvärlden. Läkaren Christina Gustavson har i en avhandling från Lunds…

    Läs mer

  • Biologiska förändringar hos självmordsbenägna

      Deprimerade och självmordsbenägna personer har låga halter av stresshormonet kortisol i blodet och saliven. De har också ämnen i ryggmärgsvätskan som tyder på ökad inflammation i hjärnan. Fynden kan bidra till att utveckla nya…

    Läs mer

  • Arbete och psykisk sjukdom – fungerar det?

    Vid Lunds universitet utvärderas nu ett nytt arbetssätt för att hjälpa människor med psykisk sjukdom tillbaka till arbetet. Med rätt stöd i arbetssökandet och på arbetsplatsen skapas bättre förutsättningar för att denna grupp av människor…

    Läs mer

  • Nytt nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa!

    De ger hopp åt människor som plågas av depression och mani Den nyss så livströtte familjefadern spelar plötsligt bort familjens alla tillgångar. Barn förlorar trygghet och tillit. För andra döljs djup depression av drogmissbruk. Depression…

    Läs mer

  • Posterpresentation från Forskningens dag 2010

    I samband med Forskningens dag tas även en posterutställning fram där forskare berättar mer om sin forskning. Tre postrar fick priser för bästa poster vid Forskningens dag 2010. Förstapriset gick till Mats Lindström och hans medarbetare…

    Läs mer

  • Forskningens dag om depression och mani

    Forskningens dag 2010 Ett spännande populärvetenskapligt arrangemang som i år har som tema ”Depression och mani”. Depression och mani – två svåra tillstånd där känslorna är i total obalans. Den deprimerade drabbas av likgiltighet och…

    Läs mer

  • Verkligheten får färg tack vare tunn elektrod

    ”Jag fick färgerna tillbaka”. ”Jag upplevde känslor för första gången på många år”. ”Jag slappnade av – en skön känsla”. Orden kommer från personer som testat DBS, Deep Brain Stimulation, mot djup depression. Kognitiv beteendeterapi,…

    Läs mer

  • Modern ECT hjälp mot djup depression

    Hippokampus, hjärnans första instans för att befästa minnet, ökar i volym hos personer som fått behandling med ECT, elektrokonvulsiv terapi. Det är en behandlingsmetod som bland annat är effektiv vid allvarliga depressioner. Det har forskare…

    Läs mer

  • Njurarna måste kontrolleras

    Patienter som behandlas med litium mot bipolär sjukdom och depression riskerar att få njurskador efter långvarig behandling. Risken är mycket liten men gör ändå att det behövs en effektiv metod för att se om njurarna…

    Läs mer

  • Inflammations-dämpande mot depression

    ”Depression och självmordsbenägenhet beror på en obalans i hjärnans signalsystem och en brist på ämnet serotonin” har det sagts de senaste 20–30 åren. Men lundaforskarna Lil Träskman-Bendz och Lena Brundin ifrågasätter detta etablerade budskap. De…

    Läs mer

  • Psykoterapi mot depression

    Med moderna psykofarmaka sågs läkemedel ett tag som den avgörande boten för många psykiska sjukdomar inklusive depression. Men nu har pendeln svängt tillbaka, då psykoterapi visat sig fungera bra i ungefär hälften av alla depressionsfall.…

    Läs mer

  • Tidigare diagnos med hjälp av livskarta

    En procent av Sveriges befolkning drabbas av bipolär sjukdom, det som förr kallades manodepressivitet. Debuten sker ofta i tonåren och sjukdomen är svårbedömd. En ny metod, en ”Lundamodell”, kan underlätta diagnosen och bromsa den fortsatta…

    Läs mer

  • Ett liv fyllt av svåra depressioner

    Livets väg är inte alltid så rak och lätt att följa. Det vet Elsa, 65 år. När hon var 22 år drabbades hon av sin första djupa depression i samband med att hon fick sitt…

    Läs mer

  • Medicinera under graviditeten?

    Bör en kvinna som tar läkemedel mot psykiska problem sluta med medicinerna om hon blir gravid? Ja, hette det förr – men nej, inte nödvändigtvis, heter det numera. Kvinnan ska troligen fortsätta med sina mediciner,…

    Läs mer

  • Självmordsbenägen mäter sin egen risk

    Han är deprimerad och har funderat på att ta sitt liv. Han ”mår” hela 40 av 54 möjliga poäng på självskattningsskalan. Men han lämnar psykakuten med hopp om att snart må bättre.   Som erfaren…

    Läs mer

  • Gott hopp om ett bättre liv

    De var i genomsnitt 26 år gamla och fick diagnosen djup depression under perioden 1956-1969. Nu vet vi hur 75 av dem mår i dag. Fler än hälften har mått varaktigt bra i flera årtionden.…

    Läs mer

  • Borderline – en omtalad diagnos

    Få diagnoser är så omdiskuterade som borderline eller emotionell instabil personlighetsstörning. De som drabbas är personer som verkligen tänjer på gränserna, både sina egna och gränserna för var de hör hemma i sjukdomspanoramat. Psykos, bipolär…

    Läs mer

  • Lär känna din egen sårbarhet

    Familjefadern spelar plötsligt bort familjens alla tillgångar. Nyss uttryckte han sin djupa livsleda. Tonårstjejen börjar sminka sig kraftigt och tar stora sexuella risker. Hon är vaken dygnet runt. Däremellan ligger hon till sängs och stirrar…

    Läs mer

  • I mästares sällskap…

    Van Gogh, Hemingway, Puccini, Michelangelo och Esaias Tegnér var alla kreativa människor. Men de hade också en annan sak gemensamt. De pendlade mellan depressioner och perioder av mani – på psykiatrispråk led de av bipolär…

    Läs mer