Vetenskap och hälsa

Logotyper, Lunds universitet, Malmö Universitet och Region Skåna

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Kategori: Hjärnan och nervsystemet

  • Minnestest hjälper patienter med svår epilepsi

    Minnestest hjälper patienter med svår epilepsi

    För patienter med särskilt svår kronisk epilepsi kan en operation i hjärnan vara sista utvägen till ett normalt liv utan svåra anfall. Men ett neurokirurgiskt ingrepp är inte riskfritt, det kan innebära att viktiga funktioner…

    Läs mer

  • Höstens nya professorer presenterar sin forskning

    Höstens nya professorer presenterar sin forskning

    En komponent i bröstmjölk för att bekämpa antibiotikaresistens. Organdonation och transplantation. Diabetes, Parkinsons sjukdom, bättre styrning i vården och metoder att studera hjärnans nervceller.  Det är några av de forskningsområden som de professorer som installerades…

    Läs mer

  • Mot bättre terapier för Parkinsons sjukdom

    Mot bättre terapier för Parkinsons sjukdom

    Per Odin installerades som professor vid Lunds universitet 7 november 2014, och skriver här själv kort om sin forskning: Mitt forskningsintresse har alltsedan slutet av 80-talet kretsat kring Parkinsons sjukdom. Detta är en kroniskt fortskridande sjukdom som…

    Läs mer

  • Hjärnans struktur på mikroskopisk skala

    Hjärnans struktur på mikroskopisk skala

    Daniel Topgaard installerades som professor vid Lunds universitet 7 november 2014, och skriver här själv kort om sin forskning: Vid fysisk träning förändras och växer musklerna. Dessa förändringar är synliga för blotta ögat och kan mätas…

    Läs mer

  • Glasaktigt protein kan ge sämre syn

    Glasaktigt protein kan ge sämre syn

    Långsynthet på grund av ökad ålder kan bero på att proteiner i ögonlinsen omvandlas från en flytande lösning till fast form, ett glasaktigt tillstånd. Det visar forskare från bland annat Lunds universitet i en ny…

    Läs mer

  • Så fick barn med CP ett bättre liv

    För patienter med cerebral pares, CP, har uppföljningsprogrammet CPUP betytt ett bättre liv. Verksamheten som kan se tillbaka på 20 framgångsrika år går nu vidare med nya utvecklingsprojekt. – Bakgrunden var att vi såg ett…

    Läs mer

  • Allt närmare transplantationer av stamceller

    Allt närmare transplantationer av stamceller

    Ett viktigt genombrott inom hjärnforskningen har satt forskarna på kurs mot de första stamcellstransplantationerna någonsin hos personer med Parkinsons sjukdom. I en ny studie presenteras nästa generation av transplanterbara dopaminhjärnceller, framtagna från stamceller. Dessa celler…

    Läs mer

  • Vi webbsänder Forskningens dag om hjärtstopp

    Vi webbsänder Forskningens dag om hjärtstopp

    När hjärtat stannar… Vad händer med hjärtat och hjärnan vid plötsligt hjärtstopp? Vilka insatser räddar liv och hur blir livet efter? LÄNK TILL EFTERSÄNDNINGEN Under Forskningens dag kommer vi att berätta om orsakerna till att…

    Läs mer

  • Vad händer i hjärnan efter ett hjärtstopp?

    Redan de gamla grekerna och egyptierna insåg värdet av kyla vid behandling av sjuka och hjärnskadade. 3000 år gamla papyrusrullar berättar om hur skallskador behandlades med kalla omslag, och att nedkylning av hela kroppen rekommenderades…

    Läs mer

  • Hjärnans känsliga celler skadas av syrebrist

    Att hjärnceller dör vid ett alltför långvarigt hjärtstopp är något som patologen Elisabet Englund känner väl till. Nervcellsdöden kan försiggå på mer än ett sätt, och kan inträffa inte bara under utan även efter hjärtstoppet.…

    Läs mer

  • Enkla blodprov kan bidra till säkrare beslut efter hjärtstopp

    Prognoser som handlar om liv eller död måste baseras på flera oberoende metoder för maximal säkerhet. Analyser av biomarkörer i enkla blodprov eller andra kroppsvätskor, kan bidra med värdefull information till en säkrare och snabbare…

    Läs mer

  • Hur vet läkarna vem som kommer att vakna?

    För de patienter som vaknar inom de första två dygnen efter ett hjärtstopp är prognosen god. De flesta kan så småningom gå tillbaka till ett normalt liv, även om minnessvårigheter förekommer. Men de som inte vaknar efter kylbehandling, hur går…

    Läs mer

  • Ny metod att mäta hjärnans aktivitet efter ett hjärtstopp

    Att mäta hjärnans elektriska aktivitet (EEG ) är en viktig pusselbit som tillsammans med andra bedömningsmetoder bidrar till en säkrare prognos efter ett plötsligt hjärtstopp. Forskare i Lund har utvecklat en förenklad metod för övervakning…

    Läs mer

  • Dagbok fyller blanka sidor

    Efter ett hjärtstopp kan de inledande dygnens akut- och intensivvård vara mycket påfrestande och tiden riskerar dessutom att dröja sig kvar som en obehaglig minneslucka. Men de flesta svenska sjukhus erbjuder hjälp. Tänk dig att du vaknar upp, känner dig…

    Läs mer

  • Studie om minnet efter hjärtstopp

    Tidigare studier visar att cirka hälften av alla patienter som överlever ett hjärtstopp får besvär med bland annat minne och koncentration. Vad beror det egentligen på? Kan det finnas andra orsaker till detta än syrebristen till hjärnan i samband med hjärtstoppet?…

    Läs mer

  • Hjärtstopp och hjärnskador – bättre stöd i eftervården

    Sedan år 2007 har Minnesmottagningen på Centralsjukhuset Kristianstad arbetat med att ta fram en modell för uppföljning av patienter efter hjärtstopp. – Det finns mycket som tyder på att patienter som har haft hjärtstopp, och inte fått kylbehandling, får mer…

    Läs mer

  • Få svar på dina frågor om plötsligt hjärtstopp

    Få svar på dina frågor om plötsligt hjärtstopp

    Vad händer med hjärtat och hjärnan vid plötsligt hjärtstopp? Vilka insatser räddar liv och hur blir livet efter? Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och i världen och innebär att hjärtats…

    Läs mer

  • Omstridd tes om Parkinsons sjukdom stärks – sjukdomen kan starta i magen

    Parkinsons sjukdom är starkt kopplad till nedbrytningen av specifika rörelsecentrum i hjärnan. Senaste årtiondet har dock frågan om var sjukdomen tar sin början lett forskare till en annan del i den mänskliga anatomin. År 2003…

    Läs mer

  • Ny mekanism för att reparera hjärnan efter stroke

    Ny mekanism för att reparera hjärnan efter stroke

    Att få en stroke innebär att en del av hjärnans nervceller skadas och dör på grund av syrebrist. Om skadan är omfattande dör många nervceller som medför motoriska, sensoriska och kognitiva problem. I många fall…

    Läs mer

  • Gentest visar risk för förmaksflimmer och stroke

    Gentest visar risk för förmaksflimmer och stroke

    Många av de personer som har genetiska förutsättningar att utveckla förmaksflimmer, med kraftigt ökad risk för stroke som följd, kan upptäckas genom ett blodprov. Det visar ny forskning från Lunds universitet. Över 200 000 svenskar har…

    Läs mer

  • Nya fynd om hur hjärnan behandlar känselintryck

    Nya fynd om hur hjärnan behandlar känselintryck

    Foto: Dreamstime ”Känselintryck från huden sätts samman till en komplett upplevelse först i hjärnbarken, den mest avancerade delen av hjärnan. ” Det är den traditionella uppfattningen inom neurovetenskapen – men den utmanas nu av forskningsfynd…

    Läs mer

  • Skador på tarmbarriären vid multipel skleros

    Skador på tarmbarriären vid multipel skleros

    Forskare vid Lunds universitet publicerar nya forskningsrön kring tarmbarriärens roll vid den autoimmuna sjukdomen multipel skleros, MS. Inom den medicinska vetenskapen vet man inte säkert hur MS uppstår och varför kroppens immunförsvar angriper celler i…

    Läs mer

  • Nya rön kring ryggmärgsskada och muskelspasmer

    Vid ryggmärgsskada är det inte ovanligt att den skadade, utöver funktionsnedsättning, smärta och andra symptom, även drabbas av krampartade muskelspasmer. Forskare vid Lunds och Köpenhamns universitet kan nu förklara den mekanism som gör att dessa…

    Läs mer

  • Enkelt prov kan avslöja Alzheimers-risk

    Enkelt prov kan avslöja Alzheimers-risk

    I framtiden kan personer som oroar sig för att drabbas av Alzheimers sjukdom få besked med hjälp av ett enkelt prov. Ett sådant prov kan dels lugna personer som har låg risk att drabbas, dels…

    Läs mer

  • Vitlöksreceptor kan ge bättre läkemedel för hjärta och kärl

    Vitlöksreceptor kan ge bättre läkemedel för hjärta och kärl

    Foto: Colourbox Kroppens egna gaser, kvävemonoxid och svavelväte, bildar ett ämne som reglerar blodflöde och blodtryck genom att aktivera en av cellernas jonkanaler, den sk vitlöksreceptorn. Dessa nya rön från en internationell forskargrupp som bygger…

    Läs mer